sammanfattning economics of development, boken:economics of development av Perkins, Radelet, Lindauer

Topic 1: development and growth

Brief: how to measure growth/development, concept and patterns about growth/development

83% of the world population is located in LDC and about 44% in India and China. Third world=LCD, second world= cts in the transition, first world=DC The most simple definition of poor is the WB:s= someone living on less than 2 USD a day

Different categories of poor cts:

• NICS – newly industrialised cts like Taiwan, got rich by export oriented growth
• Latin America: problems with deficit and debt
• Sub Sahara Africa: worst off
• Cts like Libya where a small % got most of resources
• Big cts: some parts are good others aren’t

Characteristic of LDC: mass poverty, unequal distribution, agri is important, dependent on few products which make them sensitive to changes, high rate of population growth, dependent on other cts

Thoughts about development:

• 50-60: growth oriented, focus on industries, intervention in cts with hope on making them self sufficient
• 60-70: began to doubt growth and focused on basic stuff like basic needs
• 70-80: neoclassical thought= market oriented, privatisation, get prices right, liberalisation, stabilisation
• 90-00: tried to build institution cause of market failure

Growth isn’t same as development; per capita growth vs education, health, freedom, democracy, security, ability to meet basic needs, freedom, rule of law, political participation

How to measure:

• GNP: include citizens living abroad
•  GDP: doesn’t
• GNI: almost same as GDP but doesn’t include indirect business taxes(problems with all of these= include bads, etc)
•   PPP: köpkraftsparitet, you calculate the currency in purchasing power and weight it to a bundle of goods, because things cost different I diff cts, a problem with this measure that it is strongly related to the bundle of goods you include in the index
• HDI: more complete than the above, beside GDP it includes life expectancy and education(a scale between 1-0, closer to one is better), problems with this is that you only include 3 things, you can manipulate the measure by weighing things differently
• Amatya Sens capability approach: development as freedom

MDGS: about to expire (2015) the next thing is SDG (sustainability)

• Eradicate extreme poverty and hunger

• Achieve universal primary education

• Achieve gender equality and empower women

• Reduce child mortality

• Improve maternal health

• Combat HIV/AIDS, malaria and other diseases

• Ensure environmental sustainability

• Develop a global partnership for development

Economic growth can help to achieve some of these but it’s not enough, growth is not universal and some think it’s not desirable (overconsumption, etc)

Concept and patterns: why different cts developed different, some matters are:

·         Invest, education, healthcare, nature resources, institution, geography, politics, policys

At the core of theories of growth: factors for production= capital stock= workers and capital= 2 main processes of growth:

1.      Capital accumulation: in the short run= increasing capital and thereby increasing MPL

2.      Growth in production: in the long run: increase MPL and MPK by increasing efficiency by either redistribution or new technology

To get behind these theories we have to study the production function, in it we can observe how to combine these factors to produce a supply, K is mostly the binding constraint in growth theories and the key to growth is often to increase capital to worker, this leads us to the Solow/HD model which we discuss later, but in both these models capital accumulation is very important and most LDC:s have little capital and a lot of workers. It is thereby important to save which leads to invest but savings comes from current income so the key question for government/private persons/companies is how much to invest.

Key factors for rapid growth:

·         Stabile macro conditions

·         Invest in health/education

·         Good governance and institutions

·         Good environment for entrepreneurs

·         Good geography

Convergence? Will the LDC:s catch up: yes and no, some already have, they have a good chance if they increase their savings(law of diminishing returns= rapid growth in the beginning but then declining speed)

4 ways how a growing economy change:

·         More industry/less agri

·         More people working in industry less farmers

·         Urbanisation: big city life(it aint easy)

·         More goods bought and sold, less production the home

Engels Law: the more you earn less % of your income on food, income elasticity of food is less than one= more income equals less agri

But DC isn’t comparable to today’s LDC because: we weren’t as poor as them, other climate, we had smaller populations, migration was different, we had more free trade back in the days, they have other diseases, we already had some good institutions and a sense of national identity which is lacking in many African cts

Topic 2: theories about growth:

Brief: soruces of growth, basic growth theories as Solow/HD, new theories like Dualism/Lewis 2 sector

 Lite begrepp:

• I det här kapitlet går vi tillbaka till mikro kursen: vi börjar med en vanlig produktionsfunktion: Y=f(K,L), vi kommer även jobba med Isokvanter: dvs beskriver substituerbarhet mellan produktionsfaktorer, vi kmr ihåg: räta= perfekta substitut, L formade= komplement, böjda= cobb douglas
• Skalavkastning: om iskvanterna ligger lång isär= avtagande, inte så tätt= konstant, tätt= tilltagande
• Diminshing returns: när man får en till spade i jordgubblandet så ökar produktiviteten snabbt men ett ytterliggare tillskott ökar inte produktionen med samma % = fattiga länder kan växa fort men det avtar sedan(Solow modellen grundar sig i detta antagande)
• Våra modeller kmr bygga på en homogen arbetare, långsiktig jämvikt(andra saker kan hända på kort sikt), bygger på produktionsfunktionen

Harrod and domar:

Bygger på L formade isokvanter, dvs man behöver L och K i fixa proportioner, ser kapital som den bindande faktorn, en ganska orealistisk modell som bygger på att mer sparande är lika med mer growth, teorin kan förklaras enligt följande formel:

, till växttakten beror alltså på sparande/kapital minus depraveringen .

Denna modell har haft stora influenser på hur man planerat tillväxt: man kan genom den räkna ut ICOR=K/Y, där man bestämmer önskvärd tillväxttakt och sedan hur mkt man ska spara.

Modellen bygger på att K och L måste växa lika snabbt och i samma proportioner, om kapital>labour så ligger kapital idle, men det är oftast tvärt om då K anses som bindande faktor, problemet i modellen ligger i att K endast ses som det som ger upphov till tillväxt(men om man då använder en mer arbetsintensiv produktion?). det finns ingen särskild anledning till att befolkningen växer i takt med samhället(G=N)= det så kallade knivseggs problem. Svagheten med modellen är alltså att den inte tillåter någon substitution mellan K o L dessutom tar den inte hänsyn till teknologi och är känslig mot chocker

Solow:

Här tillåter man substituerbarhet mellan K o L(neoklassiska produktionsfunktionen) som tillåter mer flexibilitet i ekonomin. Produktionsfunktionen ser ut så här:

 , detta innebär 3 viktiga slutsatser:

1.      att ackumulationen av kapital beror positivt på sparande per arbetare(sxy), om invest ökar så ökar även kapital per arbetare

2.       kapital per arbetare beror negativt av befolkningstillväxten

3.      kapital per arbetare beror negativt på depraveringen av kapital

Solow modellen smalnar ner processen till 2 komponenter:

·         kapital deepening: processen då ekonomier ökar kapital per arbetare= man köper mer datorer, traktorer, etc och på så sätt så växer produktionen snabbt, MPL växer snabbt, men denna process kmr inte fortsätta i all oändlighet eftersom det finns diminishing returns

·         Capital widening: man ökar kapitalstocken i samma takt som befolkningen växer och i samma takt som depraveringen men MPL ökar inte

·         I steady state så ökar BNP men inte BNP per arbetare, output per worker är konstant, modellen kan därmed förklara varför fattiga ekonomier växer fort eftersom de deepar sitt kapital men tillväxttakten avtar sen när de når steady state

·         Men om man ökar sparande så kan man förskjuta steady state uppåt, detta är en förklaring till varför mer sparande leder till snabbare tillväxttakt, även takten i befolkningstillväxten kan påverka steady state

Solow modellen menar att tillväxttakten skiljer sig för olika länder eftersom:

1. 2 olika länder med samma inkomst kan ha olika tillväxtakt om de har sparande, befolkningstillväxt, sparande, teknologi(modellen har lagt till detta på senare dar) och kommer därmed ha olika steady state
2. de kan befinna sig i olika faser i övergången på väg till steady state

Solow mot HD

• Solow generellt bättre: den är mer komplex men erbjuder ett mer kraftfullt redskap för analys då den räknar in befolkningstillväxt, sparande, invest, tillväxt och även teknologi, samt är mer verklighetsförankrad med sin diminishing returns samt mer flexibel då den erbjuder utbytbarhet mellan K o L annat än HD som bara kan hantera dessa i fixa proportioner
• Kritiken mot Solow ligger då att den bara tar med ett fåtal faktorer som befolkningstillväxt, depravering och sparande, samt att smalnandet av perspektivet till en strävan mot steady state inte säger allt om bakgrunden till faktorerna och hur de kommit dit

Alternativa teorier:

• Både Solow och HD antar constant returns to scale= en dubbling av insatsfaktorerna leder till en dubbel output, så kallade exogena teorier, men detta behöver inte vara sant då det kan medföra externaliteter(endogen), dvs en dubbling av insatsfaktorer kan leda till mer än dubbel output
• Lucas och Romer: fokuserar på teknik och invest i humankapital= nyckeln till framgång är innovation
• Dualism: bygger på structural change
• Lewis: Bygger på att det finns 2 sektorer i LDC; jordbruk och industri som ger dynamik i samhället, den traditionella sektorn delar vinsten med familjen medan den moderna anställer fler arbetare, fler och fler flyttar från traditionell till modern där blir de anställda till minimilön men tillslut så försvinner labor surplus och man kan driva upp lönerna, dock så mister modellen sin relevans då den moderna sektorn tar över. Modellen kallas även labour surplus
• Tillväxtmodellerna(Solow/HD) behandlar tillväxt som en black box där det finns vissa universal medel medan Lewis fokuserar på överflyttning från olika sektorer i samhället

Topic 3: states and markets

Brief: vad är en marknad, marknadsmekanismer, interventioner på marknaden, etc

Ingen marknad fungerar utan regleringar, problemen kanske skulle bli extra påtagliga i LDC men regleringen leder även till ineffektivtet. Några anledningar till att inte släppa marknaden: leder till centralisering(mono/ologi), externaliteter, få infant industrier att utvecklas, ej utvecklade institutioner och analfabetism i LDC gör marknaden ineffektiv, obalans i makron dessutom att en välfungerande marknad inte alltid stämmer med nationens mål(tex man kan behöva skydda minoriteter, inkomstkoncentration)

Statens roll på marknaden, 3 teorier:

1.      Rosenstein/Rodan: big push, alla industrier måste växa samtidigt därför måste man ge dom en knuff i form av FDI/bistånd

2.      Paul Prebish/Singer: export pessimism, import optimism, inge bra att grunda ekonomin på export eftersom LDC ofta har primary products med lite demand och stor känslighet för chocker

3.      Lewis: menar att jordbruket inte är lovande och man måste flytta till den moderna sektorn med hjälp av statens ingripande

Senare på 70-talet så banade de asiatiska tigrarna vägen för en export orienterad tillväxt, detta sågs som lösningen men de statliga interventionerna hade oanade konsekvenser, 80-talet kallas ofta för det förlorade årtiondet eftersom mkt utveckling gick bakåt, osv. När allt gick åt skogen så lutade man sig på WB/IMF som hjälpte till men med condionality och ville att man skulle införa structural adjsutment, FDI, stabiliserings program, privatisering, främja stabil makro, minska inflation, minska statsskulder, liberalisering, trade reform, etc

Varför är det då viktigt med stabil makro?(dock inte tillräckligt, men ändå viktigt)

·         Stora budgetunderskott tenderar att suga åt sig privat sparande och utländska founds som borde gå till invest och ökad effektivitet, dessutom brukar underskotten leda till att man trycker upp en massa pengar som leder till inflation

·         Och inflation är inge bra: det vilseleder priser och därmed vilseleder ekonomiska beslut, valutakursen blir övervärderad och förlorar sitt värde= dåligt för export, räntenivåerna kan bli negativa och hämmar investering, låg valutakurs gör även att folk köper saker som guld och land och inte investerar pengarna i produkt skapande saker, de fattiga får även lida svårt då de inte kan flytta sina tillgångar till utländska banker och förlitar sig på en fast inkomst

Ett typiskt IMF stabiliserings program:

1. Minska budgetunderskott= högre skatter och mindre utgifter
2. restriktioner på centralbanker och stryper pengatryckeriet
3. justera valutan: antingen devalvera eller låta den flyta
4. ta bort priskontroller
5. mål för att minska löner= löner som ökar mer än produktivitet leder till högre produktionskostnad och ökad inflation

IMF och WB försöker alltså säkerställa konkurrens, privatisera, liberalisera, få rätt prisnivåer, skpa institutioner genom deras structural adjusment/stabiliseringsprogram. Men dessa är ofta kontroversiella och drabbar till hög grad de fattiga, det kallas ofta för chockterapier och resultatet är arbetslöshet och lägre löner vilket många protesterade mot, men de dåliga förhållandena inom landet gör även upphov till såna dåliga saker

Topic 4: ojämlikhet och fattigdom

Brief: mäta fattigdom, policys mot fattigdom, global ojämlikhet

Fattigdom är ett samhällets absoluta standards och ojämlikhet är relativa standards genom ett samhälle, ojämlikhet är en bestämmande faktor för fattigdom, det mäts genom:

• functional distribution: vart inkomsterna kmr ifrån typ jordbruk eller industri
• size distribution: från den med minst till den med mest
• frequency distribution: simpelt mått då man mäter hur många med viss inkomst
• man brukar skilja på inkomst och konsumtion då inkomst kan vara missvisande för fattiga då de ofta har en väldigt varierande inkomst

Lorentz kurvan: man delar upp befolkningen i kvantiler, sen ritar man in punkterna i ett diagram med % av inkomst på y axeln och inkomstgrupperna på x axeln, ett perfekt jämlikt samhälle ger upphov till en rät 45 graders linje men ju mer den buktar ut desto mer ojämlikt är samhället

Problem med Lorentz: om 2 kurvor korsar varandra är det svårt att säga vilken som är mest jämlik

Gini koefficienten: bygger på Lorentzkurvan: man tar ytan mellan Lorentz och 45 graders linjen delat på hela utan under 45 graders linjen, dvs då Lorentz är 45 grader är Gini= 0, dvs totalt jämlikt och när Lorentz är hela ytan(perfekt ojämlikhet) är måttet 1, problem med måttet är att man klämmer in för mkt info i ett mått, tex man ser inte vart nånstans i samhället ojämlikheterna ligger dessutom är den olika känslig för förändring på olika ställen

Kuznets ratio: man tar inkomst andelen för de rikaste 20% delat med inkomstandelen för de fattigaste 20%, Kuznets kurva är en kurva som bygger på mönster i ekonomisk tillväxt, den bygger på samma resonemang som Lewis: att utveckling är en obalanserad process där inkomstfördelningen ser olika ut i olika stadier. Han har en så kallad inverted u-hypotes med ojämlikhet på y-axeln och BNP på x-axeln. 

Lewis resonemang: i början av utvecklingen blir ett fåtal hög utbildade och får hög lön medan många är fattiga därför är gini, så i allra början då alla är i traditionell sektor är gini låg men när några få flyttar blir den hög men sen blir den lägre ju fler som flyttar, det bygger på naturen i structural change= det finns många utbildade i en långt frmaskriden ekonomi

Varför är fattigdom kvarstående: kan förklaras via marxistiska teorier som att överklassen dominerar underklassen, komplex mix av politik, historia, resurstillgångar, marknadskrafter och policys

Ojämlikhetens påverkan: lite ojämlikhet är bra(folk jobbar hårdare) men för mkt dåligt pga ekonomisk ineffektivtet: många rika= många investerar och utbildar sig vilket är bra i sig för tillväxt/utveckling, stora klyftor skapar spänning/konflikt vilket hämmar utveckling

Sätt att mäta fattigdom:

• poverty line: olika länder kan skapa olika linje utifrån olika varukorgar, kan vara socialt byggd
• global poverty line: 1 dollar per dag= satt för att kunna jämföra samhällen, dock är måttet kritiskt då gränser för fattigdom går olika, det finns grå zoner
• headcount index: totalt fattiga delat med hela befolkningen, fattiga bestäms från poverty line
• poverty gap: mäter också olika grader av fattigdom, hur långt under poverty line man befinner sig

Vilka är fattiga?

• Man skiljer på rural och urban, rural är värre pga få alternativ, urban poor kmr att öka
• Kvinnor/män: skillnad i friheter, utbildning, lön, etc
• Etniciteter: får ofta stöd pga mindre friheter

Strategier mot fattigdom:

• WB= Washington consensus
• Tillväxt: bra men inte tillräckligt, måste se till kvalitet och vartifrån den kmr, men overall mer bra än dålig, men kan även öka klyftorna mkt
• Proo poor growth: tillväxt som gynnar de fattiga, de fattigas inkomst växer snabbare än medelinkomsttagarnas,
• Omdistribution sen tillväxt: omfördela tillgångar via olika policys, progressiva skatter, etc
• Även omfördelning parallellt med tillväxt
• Se till basic human needs som sjukvård, utbildning

WC: structural change, chockterapi, stabilisering, detta ingåt:

1. finans disciplin och mindre budgetunderskott
2. ändra regeringens prioriteringar och mindre konsumtion
3. skatt reformer
4. flexibla räntor
5. kompetativa växelkurser
6. liberalisering av handel
7. fördelaktig miljö för FDI
8. privatisering
9. avreglering
10. egendomsrätter

Många skulle säkert hålla med om detta är bra men problemet ligger i att: effekterna och införandet ser annorlunda ut i praktiken och andra saker har inkluderats som verkat som gift för LDC. Kritik: WC kräver att marknaden fungerar vilket inte är fallet i många LDC, vissa policys gagnar ofta de rika mer och att släppa marknaden fri åt de stora företagen prioriterar ofta inte privat företagande och ett stabilt företagsklimat, den stabila makron som förts på tal har ofta inneburit att man fortsatt göda västerns statsskulder

Land reforms har ofta varit bra för att minska fattigdom men är kontroversiella, income transfer, billigare matt åt fattiga samt saftey nets är bra grejer

Anti globalisering: vissa tycker inte att de fattiga kan ta till sig fördelarna och andra menar att så bara är fallet i början men det ändras senare.

Policys:

• ändra functioanl distribution: minimilöner, subventionera kapital
• modifiera size distribution: utbildning och sjukvård åt fattiga
• Robin Hood/progressiva skatter
• Direkta interventioner: ge mat, varor men inte göra folk beroende av det

Syd korea omfördelade sen tillväxt vilket ledde till tillväxt och mindre ojämlikhet/fattigdom. Brasilien hade en snabb industrialisering vilket ledde till mer tillväxt men även mer fattigdom/ojämlikhet. Sri Lanka körde mer basic needs och hade ingen tillväxt men mindre fattigdom/ojämlikhet.

Topic 5: population

• Trend: Vi har sett en explosion i sen 60-70 talet, 1804= första miljarden, sen från 87 till 2011 har vi gått från 5 till 7, men nu har det lugnat ner sig lite
• Varför snabb tillväxt: bättre acces till mat, folk slagit sig ned, mindre sjukdomar, effekt, ökad prod i jordbruket, främst 3 anledningar: desire for larger families, unwanted children and momentum effect
• Demografi idag: 7 miljarder invånare, 85% i LDC, 20% i Kina, 23 % i sud ost asien, Afrikas befolkning växer snabbast
• Framtiden: 12 miljarder 2050, 24 2100, dock inte lika bekymrade att de kmr finnas för många utan att vi har för många gamlingar

Definitioner:

• Crude death rate: antalet per 1000 som överlever födseln
• Rate of nautral increse: skillnad mellan hur många som fösds/dör i % minus net imigration
• Fertility: average barn per kvinna
• Age strucutre: hur många i respektive åldersgrupp
• Instant death rate: hur många som dör innan 1 års ålder
• Life expectancy: medelålder

Både birth och detah rate gått ner i västvärlden, ingen minskning i Afrika(pga att de vill ha många barn som kan försörja dem) men i LDC med högre utbildning har man sett en minskning, gällande death rate så dör vissa tidigare pga vissa sjukdomar som aids medan andra har fått högre medelålder

• Malthus: pessimist, han e old school och trodde att mer utbildning och högre löner ledde till mer befolkning vilket vår samtid motvisat, och han räkande inte med ökad produktivtet i jordbruksektorn och trodde att folk skulle svälta
• Neo Maluthus: istället för tillgång till mat så ser dessa teorier tillgång till vatten, klimatförändringar och infectious diseases som kritiska moment
• Moderna teorier: har ett synsätt där man kombinerar kulturella, sociala och ekonomiska förhållanden och ser valet att skaffa barn som ett rationellt val, ur detta kan man dra några slutsatser:
1. då barnen inte behöver bidra till hushållet så borde man efterfråga mindre barn
2. då barndödligheten går ner så borde fertiliteten gå ned eftersom man inte behöver skaffa en massa barn för att vara säker på att de når vuxenålder
3. sociala säkerheter bör minska fertilitet då man inte är beroende av att barnen tar hand om än då man blir gammal
4. om alternativkostanden för barn ökar så blir det mindre barn, tex ger kvinnor jobb
5. högre inkomst = högre fertilitet då inkomstbördan av ett barn inte blir lika stor(stämmer dock inte)

I den mikroekonomiska formeln för hur mkt barn man skaffar så räknar man med priset på barn, inkomst, priset på andra varor och efterfrågan på andra varor, detta är dock ett perspektiv som inte går att tillämpa på många LDC då barnen oftast genererar en inkomst

Teorier:

·         Becker: household Economics: ser barn som en inferiör vara= då inkomst går upp så går efterfrågan ned, dessa teorier satte käppar i hjulet för gamla teorier då man trodde att mer inkomst ledde till större befolkning, det finns ingen korrelation mellan ekonomisk tillväxt och befolkningstillväxt

·         Demographic divident: befolkningstillväxt kan vara bra för ett land då en ung befolkning innebär många möjligheter men man måste se till att man kan erbjuda dem saker som jobb

·         Coala and Hoover: population and ackumulation: pessimistisk syn på befolkningstillväxt och anser det dåligt för utvecklingen, menar att mindre befolkning ökar per capita inkomst pga: en mindre befolkning innebär att det är lättare att öka kapital per arbetare(öka MPL), en mindre befolkning innebär att man kan satsa mer på kapital och mindre på utbildning och hälsa(konstig åsikt?), mindre befolkningstillväxt= mindre dependency ratio då färre barn som måste tas om hand

·         Optimism: det är okej med stor befolkning eftersom fler folk= fler innovativa idéer

·         Revisionister: mellanväg mellan pessimism och optimism: no size fit all, skyller problemen på market failures, håller med Neo malthus att stor befolkning leder till försämrade naturresurser men skyller det på tragedy of the commons(äganderätter), i boken exempel med preventinmedel som inte används due to lack of info

·         Optimism mot pessimism: Mindre folk= mer sparande, capital deepning, mindre folk= mer innovationer, de flesta överens om att man vill ha lägre bolkningstillväxt för det är en indikation på bra saker som utbildning

Sätt att sänka befolkningtillväxt:

• Höga giftas ålder= saktar ned population momentum
• Utbildning
• Minska child mortality
• Familjeplanering: Vissa menar att utbildning är bästa preventivmedel med andra vill ha mer drastiska åtgärder i boken diskuterar de Kina (auktoritär= inte mer än ett barn, starka regulationer, funkar inte i en demokrati= höga sociala kostnader, lack of freedom) mot Indien (2 barn policys, uppmuntrande), i boken står det att familjeplanering och utveckling är substitut inte komplement

Slutligen diskuterar man missing women, främst i Asien, samt att Sub Sahara Afrika har en annorlunda demografisk situation pga fattigdom vill man ha många barn som säkerhet, etc.

Topic 6: utbildning och hälsa:

Utbildning:

Brief: trender, köns skillnader, privata mot sociala kostnader, policys mot utbildning

Definitioner:

·         Educational attainment: hur många år man gått i skolan

·         Gross enrollment ratio: totalt inskrivna elever

·         Net enrollment rate: de i relevant ålder, inte de som gått om

·         Grade survival rate: hur många som går ut en viss klass

Man kan göra en Lorenz kurva/Gini för utbildning, vi har sett en trend mot att fler utbildar sig men mindre i andra sektorn, Kvinnor är ofta mindre utbildade men att satsa på utbildning för kvinnor har direkta effekter på utveckling då den förbättrar hälsa, barndödlighet, etc. Vi skiljer även på utbildning och skolning då många i LDC säger att de gått i skolan men kmr inte ihåg/lärt sig nåt.

Några kritiska moment: är det supply/demand relaterat, finns det skolor eller vill folk inte gå. Man måste även jämföra sociala/privata fördelar/kostnader med utbildning. Vilka får utbildning rika/fattiga? Problemet är ofta demand drivet därför har man infört många program som minskar alternativ kostnaden som: progresa(ge Cash), gratis mat o skolan. Men det är svårt att hitta ett kostnadseffektivt program, progresa= dyrt, men man har märkt att andra lösningar som avmaskning eller toaletter till flickor har fått elever att dyka upp. Finns inga universal lösningar  

Man brukar använda en human capital approach till utbildning där kostnaderna (direkta/indirekta) av utbildning är mkt mindre än fördelarna(direkta/indirekta). Vi ser kausala samband mellan utbildning och utveckling, det leder till externaliteter som bättre hälsa, mindre brott, politiskt deltagande, teknologisk utveckling, produktivitet.  

Man brukar göra en nuvärdeskalkylering av utbildning. De privata fördelarna brukar överstiga de sociala men det är mycket pga att de är lättare att mäta. Vi kan även observera att ju högre grad av utbildning desto mindre blir de sociala fördelarna, detta beror då mkt på att låg utbildning har väldigt direkta effekter på saker som hälsa. Man skiljer på direkta kostnader som t.ex. skolböcker och indirekta som alternativkostnad. Alternativkostnaden är oftast högre för fattiga familjer då barnen ofta genererar en inkomst för dem. 

Några kontroverser inom ämnet: viss data grundar sig i gissningar. Lär man sig något av utbildningen? Det finns ofta ingen accountability att skolpengarna kmr till användning. Hur mkt man ska lägga på skolan är en svår fråga, missallkoering. I LDC har utbildade inte samma möjligheter som i DC vilket kan resultera i att de flyttar eller ägnar sig åt rent seeking. Problemen är alltså inte bara gällande pengar utan det handlar om sociala saker. Anknytning till det lokala samhället. man brukar pratar om brain drain då utbildade flyttar eller brain in a drain då man jobbar utomlands och skickar hem pengar, vilket kan vara en bra sak.  

Vikitga policys: att öka kvantitet, kvalitet på utbildningen, större spridning i arbeten och skapa möjligheter för jobb, basic skills som att läsa.

Frågor:

1. Varför bättre avkastning på låg utbildning? Pga marginellt högre avkastning, många positiva externaliteter
2. Varför högre avkastning i LDC? Marginellt sätt högre, i DC har alla utbildning, mer beroende av sig själv i LDC
3. Varför privat avkastning högre än social? Svårt att mäta
4. Varför utbilda kvinnor? Lägre feritlity, bättre hälsa, lägre barndödlighet
5. optimal strategi= lägre grader av utbildning samt till kvinnor

Hälsa:

Definition: hälsa= ett tillstånd av komplett fysik, mentalt och socialt välmående, både hälsa och utbildning är viktiga saker för att mäta utveckling samt uppnå den, satsning på den ena kan ha effekter för den andra.

Mäta hälsa:

• mortality: mäter dödstal
• morbidity: mäter antalet sjuka
• life expectancy: medelålder
• under five moratlity
• HALE: helath adjusted life expectancy, vissa saker förskjuter life expectancy tex HIV, barndödlighet, etc
• Preston curve: visar ett samband mellan BNP och mindre dödstal men sambandet avtar

Vi har sett trender i neråtgående dödstal, detta beror då mkt på att vi äter bättre= mer produktivitet i jordbruk, bättre inkomster, bättre mediciner, bättre utbildning, bättre bostäder, science. Det beror alltså på mer än bara pengar. Men högre inkomst skapar bättre hälsa men även tvärtom= hälsa leder till mer produktivitet och invest. Vissa sjukdomar har dock dragit ned snittet på vissa områden, som aids. Vissa enkla saker kan vara extremt effektiva som en socker/saltblandning mot diarré. De minskade dödstalen har haft effekter på befolkningstillväxten (mer youth dependency). I LDC så dör folk av andra saker än i DC, vi dör i ej kommunicerbara medan de dör i kommunicerbara.

Det finns speciellt 3 stora sjukdomar som är kritiska och ger upphov till stora kostnader för samhället och begränsar tillväxt: malaria, HIV och TB.

Vad har då varit effektivt? Kondomprogram, namnge bordeller i Thailand, se till att patienter tar mediciner(DOTS), bättre hygien, starkt ledarskap, teknologi, lokalt deltagande, aid

Ökning av inkomst har minskat dödstalen men inte alls lika mkt som ny teknik. Mediciner kmr från företag i DC som är vinstdrivna, de fokuserar därför på sjukdomar som finns i DC, det finns inga ekonomiska initiativ till att bota sjukdomar som malaria. Bara ett fåtal av alla mediciner som kommit ut har riktats mot LDC. Det finns stora fixa kostnader för att utveckla mediciner och som inte förväntas täckas då man inriktar sig på LDC. Problemet ligger att inget land vågar köpa ett vaccin pga att det kmr att bli piratkopierat, spillover of technology, market failure, kostnadseffektiviteten för malaria vaccin är högst en tiondel   

Kremer: har räknat på vad det kostar att bota olika sjukdomar och det är inte så mkt(15 USD= Malaria, 17 USD= HIV, 30 USD= TB per liv, och kostnadseffektivheten för ett räddat liv är 100 USD) han föreslår avancerade ekonomiska lösningar som market commitment, länderna betalar i förhand för utvecklandet av ett vaccin, subventioner till läkemedelsindustrin

Ålder och hälsa: de fattigas fattigdom är mer permanent, social security, familjeinstitutioner

De fattigas health care fungerar inte pga 4 anledningar:

1.      för lite demand

2.      i budgeten rå riktas lite mot fattiga

3.      riktas inte mot de allra fattigaste

4.      ingen bra implementering av tjänsterna

Vad kan göras? Implementera på alternativa sätt, policy makers och de fattiga måste samarbeta, man måste ha Accountability samt transparens i systemen

Topic 7: jordbruk:

Att förstå den här sektorn är viktigt för att förstå fattigdom. Det är viktigt eftersom det är en så stor faktor till BNP(speciellt i LDC)= stor arbetsgivare, stor input i industrin, stor användning av land, viktigt för export samt att vi behöver mat för att överleva

Om befolkningen växer så måste även produktivitet i jordbruket växa. Det finns en tanke om att varje land bör vara självförsörjande gällande jordbruk. I de länder där jordbruk står för den största delen av BNP är public spending lägst på jordbruket.

Overall så har man sett en neglect av jordbruket historiskt. Sen 50-talet har det stagnerat vilket man kan återkoppla till Lewis. 50-70 såg man en minskning av mat per capita men efter 70 så kom the green revolution och produktiviteten i jordbruket ökade

Jordbruket i olika delar av världen:

·         Afrika: små plots of land, kvinnor gör mest arbete, lite produktivitet pga dåliga redskap

·         Asien: fragmentisering av jordbruket pga european rule, växande befolkning, monetära transaktioner, detta leder till små farmer

·         Latin Amerika: latifundos= stora farmer med master och servant relationship= hög gini, koncentration av ägande, höga kostnader i form av bevakning av farmerna

·         Europa/USA: alrge scale modern farming= mkt går via maskiner

Svält händer aldrig i en demokrati eftersom det finns ett fritt flöde av info och regeringen måste stå till svars för sina invånare, man kan inte ignorera dem. Marknadskrafterna fungerar inte under svält. I tex Etiopien ville de inte erkänna svält till den globala världen. NGO:s och regeringen spelar en stor roll i svält, ibland reagerar de inte pga lack of info. Den gamla synen på svält såg för lite mat den nya(Sen) ser till för lite info: problemet ligger i distributionen och svälten utlöses av naturkatastrofer. Transporten är ett stort problem, free food, work for food

Koncept och rurala institutioner: en institution är en slags norm, ett sätt man gör saker på. Land tenure(olika former av ägandeskap) ger upphov till olika initiativ till att anstränga säg(kontraktsteori). Hyreskontrakt är vanligt i Afrika, sharecropping= hyreskontrakt där man delar skörden med hyrevärden, absentee landlord: han bor i staden(ofta Asien och Latin Amerika), communal farming: gemensamt, collctivized: kooperativt ägt

Jordbruket är starkt kopplat till andra industrier/sektorer: som credit and labour(man lånar och betalar tillbaka med arbete) och credit and product(man lånar och betalar tillbaka med skörden: leder till skuldsättning) 

Land reformer: bra för jämlikheten och effektivt för poverty reduction men ofta svårt

·         Hyresreformer: minst radikal och innebär att man skyddar de som hyr genom lagar, även tak på hyrespriser

·         Land to the tiller: begärnsar hur mkt land man får höga och tar från de som äger för mkt med eller utan kompensation, bäst resultat när det sker utan men de som äger land har ofta makt vilket gör det svårt

Teknologi och jordbruk:

·         Traditionellt: ej stagnerade men växer långsamt, många väljer detta pga att det ger en låg men säker avkastning

·         Slash and burn: skövlar och sticker

·         Shortening of fallow: land intensiv där man utnyttjar jorden på ett ställe sen lämnar den och kmr tillbaka senare

·         Modernt: genom teknologi eller mobilisering av input, det moderniserade jordbruket innebär mkt tech och rådgivning (jordbruksdepartementet), man kan ha kapitalintensiv/arbets, japan tex utnyttjar sin lilla yta med hög kapital men lite arbete

·         Mekaniska paket: syftar till traktorer och erbjuder substituerbarhet mellan porduktionfaktorer (L o K ibland K överlägset kostnadseffektiv men ibland är L så billigt att man inte tjänar på att köpa K) till skillnad från biologiska som syftar till förbättrade grödor och erbjuder lite substituerbarhet mellan (man behöver vatten även om man har bra gödsel)

·         Gröna revolutionen: syftar till förbättrade grödor och tekniker som kom på 60-talet

Sätt att få den rurala befolkningen att förse sig själva med kapital, teknik och arbetskraft:

• Rural work projects: dammar och vägar, infrastruktur
• Lån och mikrokrediter: det är svårt att få rurala banker att etablera sig, lite demand, krävs stor injektion av pengar, subventionerade lån till bönder men det når oftast inte de fattigaste
• Extension services: tjänster som vård och regeringsarbetare som hjälper till
• Utveckling av rurala marknadsplatser: info om priser, mobiltelefoner, transport, jämföra priser, veta vad man ska producera= motverkar market failure

Prispåverkan: statligt ingripande på priser har olika effekter:

1. hur mkt input faktorer kostar påverkar vad som produceras och hur mkt
2. priserna på marknaden bestämmer hur mkt bönderna tjänar
3. priser på mat bestämmer hur dyrt det är att leva i urban areas
4. skatter på mat genererar inkomst till regering

Priser har alltså en stor effekt på jordbruket, om bomullspriset går upp produceras mer, man kan även subventionera gödsel men det har diminsing returns

Subventioners påverkan: vem ska de ges till? Finns en konflikt mellan urban cunsumer och rural producer. Vem tjänar på subventioner, rika/fattiga bönder? En effektiv subvention leder ofta till höga kostnader, man måste subventionera både kons/prod, supply exceeds demand, etc

Ett billigare sätt för att få billigare matpriser är att övervärdera valutakursen, det leder till mer import, det har dock effekter på ekonomin men är billigare än en effektiv subvention, det kan ha dåliga effekter på rural producers

Prispolicys på mat har även effekter på andra sektorer som hälsa. Rekommendationer är att: säkra tillgång på mat, öka motståndskraft mot förändringar, minska risky miljöer, hållbar teknologi, decentralisera, koordinera marknad mellan olika länder.

Jordbruket är inte lika viktigt i alla länder, det egentliga problemet ligger i att increase yeild on existing land. Huvudkraven på jordbruket ligger i att: öka små farmer inkomst och skörd, främja tech och innovation, bra ekonomiska policys, land reforms. Bönder vill ha tillång till marknaden, högre priser, tillgång till vatten, land reforms, tillgång till bra tech och inte genmodifierad skit.

Bönders självmord: främst i Kina, liberalisering och privatisering underminerar dem och skapar stress, matpriser sjunker och input priser ökar

 

Industri:

Utveckling/tillväxt är ofta förknippat med industrin. Det finns både backward linkages (inputs till industrin) och forward(en industri göder en annan) vilket innebär att den står för en ännu större del av BNP. Tillverkningsindustrin dominerar och främst den har väldigt många backward linkages(dock om man importerar råvaror så blir det mindre). Linkages beror alltså på världsmarknads priser. Det väcker många frågor som om man ska subventionera import. Balanserad tillväxt(Rodenstein – alla måste växa samtidigt) eller obalanserad då man stimulerar en sektor för att sedan flytta till en annan.

Industrin är ofta förknippat med höga fixa kostnader. Om man har bra tillgångar kan industrin växa fort, vissa länder är landlocked, alla länders industrier växer inte på samma sätt, kapital och output växer inte alltid i samma takt.

Urbanisering och industrialisering går hand i hand, men vad hur skapas det? Det finns externa effekter som att marknaden i städerna behövs för att sälja varorna, mer utbildade människor främjar industrin, specialisering, industrierna förser varandra med varor.

Overcrowding: förflyttning från traditionell till modern sektor, varje ny urban invånare benefitar lite på staden men utgör en kostnad för den, crime, miljöfarliga utsläpp. Man kan decentralisera industrier men dåliga kommunikationer blir då ett problem.

Valet av teknik är avgörande: beror på kostnad av inputs, k eller l intensiv. Small is beautiful: vissa länder promotar small scale men det är ofta inte kostnadseffektivt, man vill främja den informella sektorn och på så sätt minska fattigdom och promota kapitalism men problem som barnarbete, ej självförsörjande, sämre kvalitet. Skalekonomier: resarch och starkapital är ofta dyrt(MES= minimum effecient size) 

Fei Reins/Lewis: industrialisering och utveckling måste ske parallellt, industrin kan förse jordbruket med viktiga saker, industri dock inget universalmedel för utveckling. Olika länder har haft olika strategier. Japan och Korea supportade infant industrier men funkade ej i Indien. Vissa har export andra import orientering.

Topic 8: investerande och sparande:

Detta är 2 teman som går ihop, det är viktigt att förstå sambandet mellan sparande, investering, skuld, FDI, etc samt förstå sig på hur regeringen förhåller sig till konsumtion/sparande fungerar.

Toalt sparnade kan delas upp i 2 kategorier: utländskt och inhemskt:

• Inhemskt sparande kan sedan delas upp i privat respektive regeringens(privat störst ca ¾), privat kan delas upp i företagens samt hushållens.
• Utländskt: man brukar säga att utländskt sparande fyller the resource gap mellan invest och sparande. Det kan delas upp i officielt (som innehåller lån och bidrag) och privat(som innehåller skulder och eget kapital= FDI, etc)

LDC sparar mindre än DC, alla lyckade länder sparar minst 30 %. Det finns en så kallad inverted U hypotes: sparande lågt i låginkomst, högt i medel och lägre i rika. Det finns starka samband på att de som sparar mkt växer snabbare men inget absolut samband, vissa har invetserat i mer produktiva saker än andra.

Hur mkt individer sparar beror på framtida/nutida inkomst, familj/individ, hur risk neutrala de, några teorier om sparande är följande:

• Keynesian absoluta inkomst hypotes: ju högre inkomst desto mer sparar du och ju mindre konsumerar du(svagt empiriskt stöd)

• Relativa inkomst hypotesen: ju mer inkomst desto mer sparar du(men mindre än vad Keynesian säger) men du konsumerar även mer
• Permanent inkomsthypotes(Friedman): konstant inkomst går till konsumtion, oväntad inkomst går till sparande, lön till konsumtion och bonus till sparande men om ens permanenta inkomst går ner så måste man ta från den oväntade
• Livscykelhypotesen: sparar i olika stadier av livet, beror på framtida inkomst, unga sparar mindre, medelålders mer och pensionärer spenderar sparandet, hur mkt ett lands sparande är bestäms alltså av vilken ålders demografi man har

Men modellerna håller inte helt ut, sparande påverkas av andra faktorer som urban/rural, räntor, finansiella institutioner, ålder(diskuterades iofs i den sista)

Skapar tillväxt sparande eller tvärt om? Alla modellerna säger i nån mån att högre inkomst= mer sparande, snabbare tillväxt associeras med högre sparande men man vet inte riktigt vilket håll det går åt, Solow menar att mer sparande leder till högre tillväxt under övergångsperioden till steady state samtidigt som högre tillväxt leder till mer sparande

Regeringens sparande= viktigt då det tillförser offentligt tillhandahållna saker som infrastruktur, vård vilket promotar growth. Vissa länder har negativt G-sparande då de har stora budgetunderskott. Det finns 2 sätt att höja G-sparande: sänka G-konsumtion eller höja skatter. Men det finns ofta begränsningar i att höja skatterna, särskilt i LDC= det underminerar företagande, mer skatt betyder inte heller mer sparande utan kan öka onödig konsumtion och även så kan höjda skatter leda till mindre privatsparande

Utländskt sparande: fyller the resource gap(total savings måste vara lika med total invest), bra på många håll men har en baksida= skuldsättning, beroende ställning, biståndsfälla. Vad är då utländskt sparande? Skiljer på official(mest villkorade lån och bistånd) privat utländskt består av: FDI, portfolio investment, commercial bank lending, export credits

Utmaningar för LDC

·         Skapa fördelaktiga miljöer för höga nivåer av invest

·         Mer produktiv invest= introducera teknik

Vilka projekt ska man investera i? får göra en cost-benefit analys, se till alternativkostnad, de med låg risk och hög avkastning, utvärdera projekt viktigt med stabil makro, infrastruktur.

MNC investerar mest i: natur resurser, tillverkning för den inhemska marknaden och tillverkning för export

• FDI: långsiktiga investeringar där utländska företag utövar betydande administrativ kontroll, oftast MNC från DC men börjar komma mer från LDC, de tar över hela/delar av projekt till skillnad från portfolio som är mer passivt och de köper endast aktier.
• Fördelar: bättre transfer of capital, mindre volatilitet, skapar jobb, får ditt ny tech, ökar kapacitet för handlande, bättre access till världsmarknaden, mer specialisering
• Nackdelar: kan underminera domestic saving och investerande, inte lika betydande som domestic sparande, kan minska capital account in the long run, mottagarländer inte alltid mottagliga vilket skapar ineffektivitet, miljöskador, interna samarbeten kan minska tech transfer

Topic 9: utländsk skuld och finanskris:

Varför investerar DC i LDC? Det leder till högre tillväxt och är en form av diversifiering. Som vi diskuterade i förra avsnittet så är FDI den största källan till finansiella flöden men även portfolio invest, commercial bank lending och offical loans viktigt. Flöden av skuld har stor påverkan på mottagarlandet: det påverkar räntor, regeringens budget, inhemska finansiella institutioner och har potential att trigga finanskriser.

Trenden har gått från stora inflöden av skuld till stora återbetalningar. Exemplet Mexico diskuteras: de lånade stora summor och fick svårt att betala tillbaka vilket ledde till kris och ekonomisk stagnation. På senare dar har de haft negativt net lending vilket även många andra länder haft sen 80-talet.

Frågor:

·         Tecken på hållbar skuld?

·         Varöfr skriva av skulder och hur fungerar HIPC

·         Problem med portfolio investering

Vi skiljer på current account (bytesbalansen) och capital account, current innebär export minus import, problem för många LDC är att de har handelunderskott. Det negativa på current account finansieras med capital account alltså lån vilket inte alltid är så bra och leder till skuldbördor, monetär instabilitet och BOP problems

   

Men det finns många fördelar med att ta lån som att öka invest och stabilisera under finanskris, många länder har haft det som utvecklingsstrategi. Men det finns indikationer på när skulden blir ohållbar:

• Man brukar prata om debt sustainability: då skulden ska betalas tillbaka utan större uppoffringar
• Debt service
• Capacity to pay: indikationer är BNP, export rate, tax revenue,  skulden överstiger inte 30% av BNP och inte vara över 200% av skatteintäkt eller exporten, och kortisktiga skulde ratio ska vara ett till ett
• External transfer problem: problem med att fåt tag i tillräckligt med utländsk valuta för att betala lån
• Internal transfer problem: hur mkt man kan höja skatterna

Det har förekommit att man skrivit av skulder vilket ofta varit befogat pga odious debt som inte nått folket, man har även minskat räntor och förlängt tiden, men det fåt ofta stora konsekvenser för landet då det får svårt att låna igen. Så kallad debt overhang då avbetalningarna på lånet indrar framtida betalningar och kan därmed hämma tillväxten, nettoeffekten på lånet kan ha negativ verkan, regeringen måste höja skatterna och hela skattebördan läggs på folket. Att skriva av skulderna kan även leda till mer investeringar, samt gör lånarna minde motvilliga.

1980 talets ekonomiska kris kom pga skuld. Man kan fortfarande se effekter från krisen idag på sina ställen. För de flesta länder var det lugnt på 90-talet men för Afrika har det hängt med länge. Recovery programmen bestod av refinancing (nya lån för att betala tillbaka gamla), reschduling med längre betalningsperioder och lägre räntor, buybacks (köpt tillbaka lånet), debt equity swap (utlånarna skriver av skulden i utbyte mot aktier). WB/IMF erbjud structural adjustment med öppna marknader, devalvering, liberalisering, anti inflation, etc. som vi diskuterat tidigare så hade dessa program allvarliga konsekvenser för de fattiga och hela bördan läggs på invånarna, håller uppe beroende förhållandet, etc.

Orsaker till skulden var externa ekonomiska chocker, som ändring i oljepriser, poor bank lendning decisions, dåliga policys som att betala tillbaka lån med lån. Konsekvenserna var allvarliga som ökat resouce gap, höjda skatter, inflation, mindre utgifter. I Mexico sjönk BNP och export minskade mkt och import minskade lite.

• Paris club: informell grupp av regeringar som gick ihop och skrev av skuld eller % av skuld och reschduling
• HIPC: fattiga länders motsvarighet, skrev av skuld upp till en viss %, höll på med villkorande, hade en decision point och en completion point, länderna fick vara delaktiga i strategin, MDRI: multilateral debt relief intative

Gemensamma teman för länder där krisen slog:

• Medelinkomstländer
• Stora budgetunderskott
• Många hade fix valuta kurs
• Fick stora summor av private international capital

Krisen i Asien: fick stora summor av private international capital men när det gick dåligt då drog sig många investerare ut, så kallad creditors panic= självuppfyllande, det är det som är det dåliga med portfolio invest, att man kan dra när det går dåligt. Starskottet var när bhaten föll. Bakomliggande faktorer till krisen var en snabb liberalisering, short term and bad loans, weak domestic economy. Med den snabba återhämtningen tydde på creditors panic vilket fick folk att tänka över det utländska kapitalets roll.

Att stoppa en panik:

·         Regeringen övertalar investerare

·         Partial loans

·         Ride out the storm

·         Fråga IMF/WB om hjälp

·         Omstrukturera lån med längre betalningsperioder

·         Öka foreign exchange genom att låna från IMF

Att man bailade ut Mexico kan ha lett till moral hazard: länder tog risker för de visste att om det gick snett så skulle de få hjälp

Vad kan vi då lära oss från krisen: fight korruption, främja långsiktiga lån inte kortsiktiga för de är känsliga mot creditors panik, flexibilitet i växelkurser, transparens, ha reserver av utländsk valuta, skapa internationella institutioner, liberalisering och sequencing spelar roll

Internationella flöden av pengar kmr alltså ifrån FDI/portoflio invest samt oblika och privat bistånd/förmånliga lån från ngo, regeringar, etc. FDI kmr mest från MNC, målen är inte utveckling utan det är marknadsorienterat. 350 största företagen kontrollerar mer än 40% av världshandeln. Fördelar med FDI är att det fyller resource gap, spridning av tech, skapar jobb, etc. nackdelarna är att vinsterna ofta inte återinvesteras lokalt, deras kapital kmr ofta från subventioner, miljöförstörning, underminerar privat företagande

Topic 10: handel och utveckling:

 Detta kapitel är starkt kopplat till förgående, vi kmr att dyka djupare ner i i bytesbalansen(current account). Grunden i handel är teorin om komperativa fördela: man kan uppnå fördelar med handel och tillväxt då man fokuserar på att producera det man är bra på. Detta innebär att alla länder borde tjäna på handel men distributionen av handel är olika för olika grupper. Det finns kontroverser angående globalisering och jämlikhet och vissa menar att de fattiga inte kan ta till sig fördelarna. Nackdelar med komp fördelar är att det inte förklarar tillväxt och strucutal change, leder handel till tillväxt eller tvärt om.

Större länder tenderar att exportera mindre av sin totala BNP än små. LDC tenderar att exportera primary products. Födelar med primary products är att det kan få ett land att använda sina resurser mer produktivt(factor utilisation). Det finns även mkt linkages(forward, backward, konsumtion, infrastrcuture, human capital linkages). Men nackdelarna med primary products är att de länder som exporterar dem tenderar att växa långsamma, sluggish demand, Engels law(demand för primary porducts minskar mindre än inkomst), tekniken gör även att efterfrågan skiftar, även om man är beroende av ett fåtal varor så är man känslig mot prisförändringar, linkages kan vara ineffektiva då man använder lite eller importerar inputs i produktionen, primary products har även en tendens att vara koncentrerade i ägande= korruption och rent seeking. Prebish Singer har en slags pessimism till export och menar att det blir lägre demand för primary och mer för tillverkade varor vilket innebär att de som handlar med dem kmr efter i utvecklingen.

Net barter: om ländernas export ökar snabbare än import har de kapacitet att importera mer och är bättre off, nettobytesbalansen räknar man ut genom att ta priset på export delat med pris på import= relativ priser.

Tyska sjukan: kmr från Nederländerna som hade en boom i exporten av naturgas, detta innebar givetvis något bra men då exporten ökade och man fick in väldigt mkt utländsk valuta i landet så blev valutan väldigt stark, detta innebar att exporten av andra sektorer underminerades och väldigt höga priser ledde till inflation och tog död på andra sektorer inom landet, så kallad resource curse. Nigeria hade ett liknande exempel med sin olja men Indonesien och Norge har klarat sig bra. Nyckeln till att hantera det är att: devalvera tidigt, inte konsumera under boomen men efteråt, starka bank på regeringens konsumtion och inte trycka upp pengar.

Vi kan se att många LDC från Afrika och Asien har ökat sin export mkt på senaste tiden. De som växer snabbast inom exporten har nyligen skiftat från primary till tillverkning. Saker som påverkar är intra regional trade, landlocked eller om man har än import eller export orienterad production

IS: Detta är en strategi som de flesta länder har använt sig av för att industrin att växa det innebär att skydda sina infant industrier från konkurrens på världsmarknaden. Man måste börja med att identifiera produkter som kan funkar på den inhemska marknaden, försäkra sig om att lokala producenter kan producera, sätta upp skyddsbarriärer och sedan aktivt skydda industrin. Man ska börja enkelt med simpla produkter för att sedan skifta till tillverkning och mer kapital intensiv prod. Men dessa startegier har lett till någon form av position då DC vill att LDC ska liberalisera sin handel.

Problem: infant industrier växer inte alltid och kan bli en drag på ekonomin och subventionerna kan skapa lobbyist grupper som gör att de lingar kvar i ekonomin. Problemet ligger i att man inte får skal ekonomier, de blir beroende av subventionerna, ingen konkurrens, utsätts inte för nya idéer/tech, svårt att skifta till export sen. Det är bara en temporär lösning där vissa industrier kan behöva en spark, det funkar inte för alla branscher då det dödar konkurrens. Man måste sätta upp mål innan man börjar med det.

Olika protection tools:

·         Tarriff på import: man sänker alltså de inhemska priserna genom att beskatta importen, problemet ligger i dödviktsförlust samt att en industri kan gynnas och en annan missgynnas(dressmakers/cloth)

·         Quota: begränsar Q, detta är lättare att kontrollera men ger inga skatteintäkter, främjar inhemska monopol, inte lika känsligt i supply/demand

·         Subventioner: bärs helt och hållet av skattebetalarna

·         Manipulera valutan: övervärderad= billigare import, undervärderad= främjar export, men detta har då effekter på alla sektorer i samhället

Export orientering:

Utnyttjar komparativa fördelar och främjar öppna gränser men vad leder till vad? Opness leder till tillväxt men kan lika gärna komma av något annat. Man börjar med primary products för att sedan byta till tillverkning. Fördelarna ligger i en större marknad, genererar utländsk valuta, absorberar labour bättre, utbyte av tech/idéer, kvalitet genom konkurrens. Nackdelarna kan ligga i att det finns en viss export pessimism efter Asiens finanskris, finns en protektionism, trender mot lokalt producerat och fair trade samt politiska bekymmer.

Vad krävs för en lyckad export strategi? Stabil makro, bra infrastruktur, flexibla labour markets, bra miljöer för export. Handel och minskad fattigdom går ofta ihop, det leder till lägre priser, mer absorbering av arbete, etc.

Doha rundorna: WTO:s strategi för att främja handel, ledde till att LDC grupperade och skapade trade blocks, förhandlingarna pågår fortfarande och det är de politiskt känsliga frågorna som återstår. LDC tycker att DC skyddar sina egna, vice verse. Man vill ha export subventioner, market access, ta bort import subventioner.

Weak demand och protektionism har lett till trade blocks där vissa länder bara handlar med varandra, sotuh-sotuh trade. Globalisering ses som något som kan öka world trade, främja tillväxt och ett fritt flöde av tech men många är emot och tycker inte att de fattiga kan dra fördelar av det. Trade not aid: man vill ha en mer jämlik fördelning av trade benfits

EU:S agri subvention: väldigt stor ca 48% av budgeten, Sverige var emot, leder till smörberg, etc.

Topic 11: Bistånd

Väldigt laddat ämne som har mkt med politik att göra. Har sitt ursprung i Marshall plan efter WW2 som skulle återbygga Europa. Men nuförtiden så går det till fattiga länder, det består av subventionerade lån eller bidrag som ska fylla resoucre gap, 3 huvudkanaler:

• ODA: official development assistance, till fattiga/medel länder
• OA: offical assistance, till rikare länder
• PVA: privat volontär från typ röda korset, Bill gates

Det ges antingen billateral(från regeringar genom typ Sida, Usaid), eller multiateral(från WB, UN)

• IMF: är en internationell org som ska stabilisera valutor och främja handel
• WB består av 5 isntiutioner: IBRD(the bank, lånar från banker och lånar ut till länder), IFC, MIGA, ICSID, IDA(där aid kmr ifrån)

Aid ges vanligtvis till work porjects som dammar, vägar, etc. det ges även som teknisk assistans för att sprida idéer/tech, även till den sociala sektorn tex för skola, vård, även till mat. Drivkrafterna bakom aid är ofta politiska relationship, humanitära tankar, commercial ties vilket innebär att man ger tex till länder man handlar med. Aid brukar ges till mindre länder då man lättare kan se resultat, fungerar även bättre då det finns demokrati. Vem som ger till vem; ofta historiska relationship tex att man ger till forna kolonier, till fattiga, etc. hur bra aid fungerar beror både på kvaliteten och kvantiteten, man måste tex ta hänsyn till miljö, trade policys, tech, security, etc.

Hjälper aid då? Svårt att mäta pga att vissa länder har sjukdomar som gör att de inte växer, man brukar prata om att de inte kan absorbera, korruption, konflikt som hämmar det. finns 3 olika teorier:

• Det hjälper: fyller resource gap, leder till invest 1:1, bra för infrastruktur, bygger på HD:s teorier om att det finns samband mellan invest och growth på kort sikt, aid och bra policys är ett recept för utveckling, etc
• Ingen skillnad eller negativ: göder korruption, ingen absorption, beroende förhållande, underminerar privata initiativ, finns inget 1:1 relationship med aid och invest= de menar att om all aid går till invest så underminerar det privat sparande, aid är som olja, volatila aid flöden, gör att man inte adoptar good policys, minskar accountability,  
• Bra/dåligt beror på förhållandena inom landet, Brunside och Dollar menar att de fungerar vid bra institutioner, låg inflation, budget underskott, gäller att mottagarländerna är delaktiga, mulitateral aid är för stort och O-fokuserat, food aid kan underminera lokala producenter

Overall konsensus: crowdar ut privat invest men inte fullständigt, leder till mer invest men inte one for one, ökar tillväxt men inte alltid lika mkt= diminshing returns. Hur gör man då det effektivt: aktivt deltagande, välja områden med omsorg, harmonisera och koordinera, resultatorientering. Zambia är ett land som fått mkt aid och om all aid skulle lett till invest så skulle de ha en uppåtgående trend vilket de inte har. Hur och vart aid ska gå bestäms ofta i väldigt många led vilket leder till principal och agent problem. Mkt aid villkoras men det är svårt att veta vilka som är bra villkor och hr mkt villkor man ska ställa. Aid är credible än man kan observera effort samt commita till projektet i förväg.

Den stora debatten: Sachs mot Easterley:

• Sachs: anser att aid gör nytta, tror på MDG, anser att debt forgivenss är bra, ser till responsibility of aid och menar att det varit bra särskilt i hälsosektorn= eliminera small pox
• Easterley: pieacemeal solutions, handlar om sökare som måste hitta sina egna vägar och planerare försöker införa västerländska modeller som skadar mer än vad de gör nytta, mot e-utopiska mål och menar att aid är till för att serve the poor

Båda är kritiska mot WB/IMF och anser att mkt går till spillo med för stora planer, båda anser att aid varit bra i hälsosektorn. Collier: anser att aid är bra på vissa ställen och att det krävs bra institutioner för att det ska fungera som bra governance, stabil makro. Overall konsensus så tycker det att man ska satsa mer på mätbara resultat, koordinering på givar sidan, etc

Topic 12: Hållbar utveckling:

Definition: tillförse dagens behov utan att äventyra morgondagen att tillförse sina, om en resurs utnyttjas mer än den återförs så är det inte hållbart. En förnybar resurs är något som kan replanta sig själv, rate of depletion är skillnaden mellan skövlingen och återtillförseln

MDG har byts ut mot SDG som är bättre pga att de inte bar inriktar sig på LDC. En viktig fråga är om hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt står i konflikt till varandra? Ekonomsikt tillväxt förknippas ofta med saker som pollution, etc. Neo-Malthus teorier säger att en växande befolkning innebär en uttömning av naturresurser, men det jämnar ut sig då det i the long run kmr att leda till death rates ökar och birth rates minskar, dock så behöver det inte vara så pga ny teknik. Vissa miljöproblem ökar då inkomsten går upp och vissa minskar. För vissa utsläpp så kan vi tillämpa Kuznets inverterade u hypotes tex för sulfat.

Market failure: företagen producerar men pga externaliteter och att den sociala kostnaden är högre än den privata så får samhället betala för utsläppen, ingen ansvarar för dem. Även positiva externaliteter där produktionen ger upphov till något bra som kan bli underproducerat pga att företagen inte får något för externaliteten.

Tragedy of the commons: Hardins, Ellinor Ostrom, fritt tillträde till en resurs kmr att leda till att den överutnyttjas, i sin egen vinstfunktion ignorerar man externaliteten och därför blir den totala vinsten mindre än om man skulle ha samarbetat. Fiske är ett bra exempel där effort nivån blir för hög då alla maximerar sin egen vinst vilket kan leda till att resursen försvinner och maximerar därför varken samhällets eller den privata vinsten i långa loppet. Lessons to be learned är att samhället maximerar välfärden på en mindre output än vad som maximerar den enskilde agentens vinst. Hur mkt man ska harvesta beror på hur snabbt resursen återförs.

Policys mot överproduktion:

·         Direkt regulation: regeringen går in som direkt kontrollant, tx som i Dehli med att man inte fick köpa beg bilar, men man får vara försiktig vilka policys man väljer för i Mexicos ”hay no circola” blev det inte så lyckat,  problemen här(som i de flesta av dessa regulation) att förstå kostnaden för externaliteten, supply och demand, det tillkomer även enfocement kostnader och kan uppstå lobbygrupper för olika saker, dessutom kan företagen ljuga

·         Taxation: den mest använda och den är bra då genererar vinst, den är flexibel eftersom man kan ändra skattenivån, intuitionen är att man höjer den privata mc upp till den sociala och begränsar därmed output, problemen ligger i att ta reda på c-funktionen samt att man måste övervaka

·         Property rights: coase teoremet innebär att väl definierade äganderätter kan förhindra överproduktion eftersom nu någon ansvar för externalitet, dock så förutsätter det inget oppurtiuntisikt beteende, låga transaktionskostnader, etc

·         Marketable permits: man säljer köper utsläppsrätter, men kan vara svårt att identifiera en marknad, man måste ta reda på MAC(marginal abatement cost) som innebär demand dvs kostanden för minskningen av utsläppen och MEC(marginal external cost) som får stå för supply, men problemen kan bli att man flyttar produktionen till LDC eller nånstans.

DC mot LDC

Det finns någon slags eko kolonialism, brevet med skolpojken illustrerar argumenten: vi kan minska utlsäpp/skövling men då får ni höja priserna, det kmr att ske till kostnaden för våra fattiga, de värsta grupperna är den fattigaste och den rikaste miljarden. LDC borde empower women, community involvment, property rights, reource ownership, etc. DC borde handla mindre miljöfarliga vror, minska konsumtion, debt relief, research, bättre tech, development assitance.

Kyoto protokollet: varje land får utsläppsrättigheter, minska utsläpp, men det gynnar inte alla länder då Ryssland har avvecklat stor del av miljöfarlig industri redan