utvecklingsstudier VT 12 - delkurs 1 - sammanfattning artiklar

Sammanfattning utvecklingsstudier delkurs 1 – the shit, final

The Paris decleration of aid effectiveness:

2005 samlades representanter för länder i Paris där 56 av dem ingick i ett avtal för att göra Aid mer effektivt. Bakgrunden till mötet var den snabba ökningen av Aid den senaste tiden och länder som bland annat Sverige ville se mer resultat. De satte upp ett antal mål med syfte att lättare kunna nå MDG. Detta satte press på mottagarländerna som krävde mer tid för att planera genomförandet av sina strategier. Målen skulle främja resultatredovisning och mer effektivt bistånd, de kan sammanfattas i följande:

• Mottagarländer ska ta mer ansvar för sin egen utveckling
• Givar och mottagarländer ska redovisa resultat bättre
• Givare ska samordna med varandra bättre
• Mottagareländer ska fortsätta med ekonomiska och politiska reformer med syfte att främja den demokratiska utvecklingen i mål mot fattigdomsbekämpning
• Förändrade metoder för givare då de måste anpassa biståndet efter varje enskilt land

Nyckelord: ägarskap, givaranpassning, harmonisering av procedurer, ömsesidigt ansvarsutkrävande för uppföljning, rapportering av resultat

Pippa Norris, Ingelhart – The true clash of civilzation

I den här artikeln menar de att mellanöstern inte är redo för demokratisering PGA deras värden gällande sexuell liberalisering. De refererar till en artikel av Huntington där han menar att mellanöstern saknar de värden som gav oss demokrati i väst: rule of law, separation av stat och kyrka, skydd av rättigheter och social pluralism. Norris menar dock att han har fel gällande de politiska värdena i mellanöstern då de är samma som i väst en pekar på de värden som gäller jämställdhet mellan kön, homosexualitet. Det är svårt att få demokrati när halva befolkningen är underminerad. Ligger svaret i att hjälpa dom växa och sen ändra på deras värden?

McGillivray, Mark, "Is Aid Effective?

Huvudargumentet I den här artikeln är att Aid fungerar I den mån att tillväxt och andra faktorer som visar på minskad fattigdom skulle vara lägre om den inte förekommit. Den pekar även på att bistånd gått ner sen 90-talet vilket är dåligt om vi ska kunna uppnå MDG.

Bistånd står inför många utmaningar, inte främst MDG. Biståndet uppgift är alltså att minska fattigdomen men forskning tyder på att den kan få motsatt effekt. Den här artikeln understryker att bra policys ger bra resultat av bistånd men det motsatta behöver inte vara sant, bistånd kan fungera i dåliga styren. Det finns forskning att bistånd kan ha avtagande effekter efter en viss nivå men detta betyder inte att man ska ge mindre bistånd utan man ska hitta andra vägar för det. Han menar att kritiken av bistånd inte är en grund till varför den har failat utan varför den inte fungerat bättre. Bistånd fungerar bättre i länder med bra styrning.

McGillivray, Mark; Feeny, Simon; Hermes, Niels and Lensink, Robert, "Controversies Over the Impact of Development aid:

Denna artikel kommer I princip fram till samma slutsats som den förra: Bustånd fungerar I den mån att tillväxt vore mindre I dess frånvaro. Den lägger fram en historisk översikt av bistånd. Eter Marshall planen så blev det väldigt populärt med bistånd. Enligt Harold och Domar modellen så leder bistånd till högre besparningar och högre besparningar leder til mer investeringar vilket leder till tillväxt. Detta visade sig dock inte vara sant då de utgick från att en dollar i bistånd bidrog till en dollar i besparningar. Det visade sig dock senare på 80-talet att de förekom negativa samband. På 90-talet kom forskningen fram till att bistånd mest ökade konsumtion hos regeringen och inte hjälpte fattiga. Summa summarum: fram till 90-talet fanns det ingen enighet i biståndsforskningen. 98 lade WB fram en forskning som visar att effekterna beror på omständigheter inom landet. Nu började forskningen enas om att bistånd bara får bra effekter om det finns bra styrning och sund makro i landet och bör placeras därefter. Dessa teorier har dock fått mkt kritik(inte minst från Easterley) och pekar på svaga samband, de går inte att mäta pga inflation, budget underskott, inhemska finans-system, privatisering, utbildnings policys= det finns så mycket som inverkar så det går inte att säga om bra policys leder till tillväxt.

Man kan urskilja 5 andra inriktningar gällande biståndforskning:

1. Det har avtagande effekter: en regering kan inte ta upp hur mycket utländskt kapital som helst och pekar på den tyska sjukan(stark inhemsk industri gör valutan så stark att exporten minskar eftersom valutan är för dyr för andra länder). Finns starka belägg för att effekterna kan bli negativa av för mycket bistånd.
2. flyktighet och oregelbundet: Om biståndet inte blir beräknelig för mottagarlandet kan det orsaka problem då de är beroende av den, detta visar att bistånd är bra för tillväxt men dåligt när den inte går att räkna med.
3. externa effekter och klimatförhållanden: exempel på faktorer är tex trender i handeln, kortsiktig instabilitet i export, naturkatastrofer, etc. studierna att bistånd kan vara effektivt då katastrofer inträffar, man ska placera biståndet efter performance och räkna med dessa aspekter.
4. Politisk instabilitet: bistånd bara effektiv då det ligger en stabil politisk grund. Politisk instabilitet ger upphov till osäkerhet och saker som lagändringar, etc vilket hämmar investeringar därför leder inte bistånd till något bra.
5. institutionell kvalitet: Burnside och Dollar, pekar på ruel of law, politisk effektivitet, kvaliteer i reglering, kontroll av korruption= bestämmer inkomst nivåer i ett land

Biståndsdebatten fortsätter dock och det råder bara viss enighet om att bistånd ska placeras efter bra policys. Detta är dock motsägelsefullt då många av de fattigaste länderna just har problem med policys. Bistånd kan påverka tillväxt direkt men även genom investeringar, import, policys, aggregerad allmän sektor. Ett sätt att närma sig effekterna på ett bredare plan är genom att inräkna politisk stabilitet, demokrati, strukturell sårbarhet, etc.

Bourguignon, Francois. & Sundberg, Mark., "Aid Effectiveness: Opening the Black Box",

Det råder ingen enighet om bistånd fungerar, bistånd har behandlat som en “svart låda” och för att få mer klarhet måste vi öppna den. Debatten har behandlat bistånd som om det vore en entydig resurs och om det krävs mer bistånd för utveckling. Som bäst enas litteraturen om att den har en liten positiv inverkan. Mycket bistånd går förlorat till konflikt. Det finns även många problem i att mäta effekter, tex hur det ligger till på kort eller lång sikt, olika länders speciella förhållanden och ett lands specifika egenskaper.

Easterley menar att bistånd inte gett några resultat medan Collier menar att det skulle varit mycket värre utan den. Det är inte heller lätt att definiera utveckling; inkomst, läskunnighet, tillgång till sanitet, friheter, fattigdom, etc. Det går inte att säga hur mycket en dollar bistånd ger till ett barn, det behöver alltså bättre förståelse gällande bistånd och dess outcomes.

När man öppnar ”the blackbox” kan man urskilja 3 länkar:

1. Policys till outcomes(kunskap) – utvecklingens avkastning bestäms av policys
2. policymakers till policys – em är att se om lokala policymakers gör bra policys(detta handlar om governance)
3. external donors/IFI:s till policymakers – NGO, aid-agencies, etc, man måste veta om de lokala förhållandena för att se om pengarna hamnar rätt, teknsik assistans och lånevillkor är 2 sätt att influera policys

Vad vet vi då om bistånds effektiviteten? Från policys till outcomes så vet vi rätt mycket om makroeffekter, effekter på investeringar, etc. vi vet även mycket på mikronivå och börjar få mer kunskap(Progresa). Dock är det omöjligt att utvärdera alla projekt.

Länken från poicymakers till policys beror till stor del på styrning, det finns det som tyder på att bra styrning ger bra policys. Länken från donatorer till policymakers avslöjar en historia av misslyckande.

Vi går mot en ny modell, 2 inriktningar= varje land måste ha sin egen utvecklingsstrategi som givarländer ska anpassa sig efter, den andra handlar om allokering efter performance. Dock kan det vara svårt att veta om man ske bistånd till de som kan visa resultat eller de som behöver det mest, där måste man ge bistånd på andra sätt. Gruppering av donatorer, harmonisering, bättre övervakning behövs fortfarande för att förbättra effektiviteten.

Slutsats: vi vet en del om bistånd och allt bistånd är inte dåligt, för att förbättra utveckling måste vi få mer kunskap om de 3 länkarna. Nödvändigt att bygga en ny biståndsmodell efter de 2 kriterierna. 

Berman, Sheri, "How Democracies Emerge: Lessons from Europe

Det finns ingen rätt tidpunkt för demokratisering, universialister mot prekondialister. Hon tror dock inte att någon är helt korrekt om man tittar på historien men lutar mer åt UNI hållet. Hon pekar på att många av dagens starka demokratier har våldsamma bakgrunder, tycker inte att det är konstigt att många av de unga demokratierna är svaga då vi också var det i början. Hon håller inte med PRE om att utvecklingen bör vara linjär och ordnad på ett visst sätt

Demokratiprocessen går i vågor. 1974 kom den tredje vågen då många länder fick demokrati, detta gav en stark knuff mot UNI hållet. Då började man fokusera mindre på strukturer och mer på demokratiprocessen. Menar att demokrati triggas av politiska faktorer som utomstående kan påverka. Det blev poppis att promota demokrati. Efter 9/11 blev det viktigare än någonsin med demokrati då det ansågs bidra till säkrhet, det var UNI som trodde på chockterapi och ville ta bort ett auktoritärt styre och införa strukturer och stabila institutioner för demokrati. Dock ledde misslyckandet med Irak till en ny generation PRE.

Mansfield, Edward D. & Snyder, Jack, "The Sequencing 'Fallacy'"

Man kan kalla dessa PRE då de tror att för att undvika konflikt bör man göra saker I en viss ordning i den demokratiseringsprocess. De säger emot Berman och menar att övergången inte behöver vara turbulent om man har inrättat vissa institutioner som strukturer och regler, fri media kan det gå mer smooth. Man ska införa vissa institutioner innan man inför massval annars kan det ge upphov till birthdefects vilket gör det svårare för ett land att demokratiseras. De menar att externa aktörer bara har en begränsad påverkan. De utomståndes uppgift är att handla fram oppositionen men att de själva måste komma med lsöningen, sen kan vi hjälpa till med valen. De tar GB som exempel där det gick smooth pga deras legala system och fria press. Dock är det ovanligt att demo sker i rätt ordning, syd afrika är ett exempel på senare dar.

Institutioner man bör föra in innan är professionell men inte oreglerad press, rule of law, rätt till egendom, amnesties, intern demokratisering av eliter. Bra exempel är Polen, Brasilien.

Han argumenterar emot Berman och Carother och säger att det inte behöver vara våldsamt, pekar på små skillnader mellan gradualism och sequensing.

Berman, Sheri, "The Vain Hope For 'Correct Timing'

Berman menar dockatt det inte finns någon rätt tid, priset för demo är högt, konstant och oundvikligt, länder måste bara betla det. de Eexempel som M&S pekar på var egentligen våldsamma innan. Exemplet med GB var en period av konflikter som följdes av en fredlig process. Finns få fall där sequencing har lyckats därför finns det ingen anledning att skjuta upp demo. Inte lika oroloig för demokratisering av premature state, demo är svårt men kan inte fullföljas om det aldrig startas.

Carothers, Thomas, "Misunderstanding Gradualism",

Menar att M&S har fel, man ska inte vänta ut demo för då låter man diktatorerna har makten för länge. Menar att det finns studier på att de länder som införde demokrati tidigt har klarat sig bättre, detta kan dock betyda att just dessa länder hade rätta villkoren. Finns få fall där man som M&S menar bildat grupper som fredligt implementerat institutioner och utan aktivister som tryckt för demokrati. De menar att Polens demo kom ur demonstrationer. De anser att M&S misstolkat Irak som menar att där handlade det om en kollapsad stat och det fanns ingen anledning för demokratisering.

M&S har misstolkat deras teori om Gradualism, den handlar inte om att vänta med demo utan att ett auktoritärt styre är ett hinder mot att en fungerande stat med bra lagar. Gradualism handlar mer om att hitta ett land med få möjligheter för demo och där ta gradvisa steg mot politisk konkurens medan man samtidigt försöker införa rule of law och state building. Delar in state buidling i 2 delar:

1. statens kollaps: här finns det ingen anledning att föra in demokrati för att de ofta förekommer oerhörda konflikter
2. när första fasen är över

Lily Tsai;

I fattiga länder är ofta formella institutioners accountability låg, finns knappt någon byråkrati för att hålla dem till svars och det förkommer oftast inga val för att rösta bort politiker. Om det inte går att hålla någon till svars blir det också väldigt svårt att leverera public goods.

Det går dock att hålla offentliga människor till svars om det finns bra sociala solidaritetsgrupper, intrssegrupper, volontärer. Detta kan sätta press på regering att göra ett bra jobb. Tsai diskuterar moral standings för att höjs accountability. För att sociala grupper ska höja accountability krävs det att

1. dom är embedding= välkomnar den lokala regeringen
2. dom är encompassing= tar med den lokala regeringens medlemmar i gruppen

Om detta är uppfyllt kommer regeringen att känna starka initiativ till att bidra till gruppen. Sociala grupper kan vara kyrkliga, linagegrupper(baserade på familjekoncept)

Slutsatsen hon drar är att bara för att det finns dåliga institutioner så behöver det inte betyda dålig ekonomisk utveckling, pga tex dessa grupper. Good governance kan skapa utveckling men det motsatta är inte säkert, dock fungerar dessa grupper mest på lokal nivå

Leftwich, Adrian, 2005. Democracy and development:

Demokrati är bra pga dess inneboende principer av personliga rättigheter och civila och politiska friheter. Demokrati är dock kontroversiellt i en mer fundamental mening i ett utvecklingsperspektiv då demokratier ofta inte har egenskaper till radikala politiska ändringar och utnyttjandet av rikedomar som krävs i en utveckling.

För att öka den politiska stabiliteten krävs pro-growth. Att skapa demokrati ses som ett utvecklingsmål, inte bara för moraliska skäl utan även för att dessa ses ha mindre benägenhet till konflikter. Det råder dock tvetydigheter och kompromisser mellan de institutioner som skapar demokrati och de som skapar snabb ekonomisk utveckling.

Sen 1800-talet har staten facat 2 stora utmaningar:1; hur man ska skapa snabb och stabil ekonomisk utveckling, 2; hur man ska folket att få mer att säga till om. Man måste dels se det som en transformation av sociala, ekonomiska och politiska sektorer men det som verkligen skiljer utveckling från tillväxt är att se till att alla får ta del av frukterna av tillväxt. Hög tillväxt är därför möjlig utan utveckling. Därför är en process som får ekonomisk tillväxt och utveckling att gå hand-i-hand ofta våldsam. Processen för utveckling har alltid krävt radikala ändringar i den socio-politiska och ekonomiska sfären men dessa ändringar är andra än dom som krävs för demokratisering.

Freedom house krav på demokrati in order of importance:

1. ett kompetativt multipartiellt politiskt system
2. rösträtt för alla vuxna
3. regelbundna och regelrätta val med rätt till iminutet
4. offentlig rätt till politiska partier och fri media

Detta är starkt kopplat till civila och politiska rättigheter, rule of law, rätt till egendom, etc, för att detta ska fungera krävs en stark stat. Det krävs dock olika stater för demokrati och utvecklign, för utveckling krävs någon form av auktoritet(warlord eller trade org).

Det finns 2 informella institutioner en säker och stabil demokrati vilar på men som samtidigt gör den koservativ:

1. förlorarna måste acceptera sitt nederlag
2. vinnarna kan inte ändra hur som helst

Fukuyama, Francis, 2004. The Imperative of State-Building,

Han tror på att vi måste stärka statens roll för utveckling. På 80-talet när många gick ifrån auktoritära styren trodde man att man skulle minska statliga interventioner= Washington consensus. Han menar att det inte direkt var något fel med det utan att även om staten behövde lägga sig i mindre på vissa områden så måste den lägga sig mer i på andra. Han tror att misslyckandet hos många liberaliserade stater var att detta inte fick tillräckligt med uppmärksamhet och att man måste se till alla dimensioner stateness och hur de är relaterade till ekonomisk utveckling.

Skiljer på 2 egenskaper hos en stat

1.      scope: handlar om olika mål och funktioner staten tar på sig

2.      strenght: har att göra med statens förmåga att planera och utföra policier, rena lagar, transparens, kontrollera korruption och ha accountability

Att mäta dimensionen mellan dessa ger oss en inblick i hur staten kan ingripa på olika sätt i ett land.

Det bästa enligt en ekonom skulle vara att befonna sig där USA är och det sämsta i Brasilien. Detta har dock ändrats sedan 90-talet då ruta 3 ansågs vara bäst då marknaden skötte allting. Washington konsensus ville att man skulle minska scope genom att ta bort tullar, privatisera, etc. Strenght borde prioriteras framför scope och det är problemet med Washington konsensus: rule of law är er basic än privatisering. Det är dock svårt att generalisera men för ekonomisk tillväxt krävs mer strength än scope.

Utvecklingspolicyn har varit knepig: efter kalla kriget drog man på liberalisering och minskning av statlig inverkan. 10 år senare menade man att mycket i utvecklingen ligger i statliga institutioner. Man hade alltså missat en stor del i stadsbygnads isntitutionen som dimensionerar mellan scope och strenght. Hur tar man sig då till Danmark(utvecklat land med bra institutioner)? Det finns tillräckligt med politisk kraft men inte tillräcklig lokal efterfråga för fler reformer. Man har försökt höja efterfrågan genom tex villkor för lån men det har inte blivit bågra framstående resultat.

Almén, Oscar, 2003: ‘Local Elections in China

Trots att val I diktaturer inte fyller samma function som I demokratier så är de viktiga för att utbilda befolkningen, skapa känsla av deltagande och legitimitet och för att få en uppfattning av vad befolkningen vill. De skapar också en lins för att analysera en regim.

Valen har olika inflytande och funktioner på olika ställen, vissa har varit reformer för att öka legitimitet och andra har använt dem som ett sätt att öka sin politiska makt. På vissa rural areas har det hjälp med att få bukt med korruption, de har alltså aldrig använts i direkt demokratiskt syfte men kanske lägger de grunde för en demokrati och gör utvecklingen lättare…..sneaky

Centrala ledare vill ha valen men inte lokala då de ser sin makt undermineras. Valen har gjort sig mer gällande i vissa delar och mindre i andra. Valen har stöttats av EU och Sida och har växt fram genom påtryckningar. När lokala val blivit mer institionaliserade har folk blivit mer medvetna om sina rättigheter och satt press på politiska system och gjort dem mer öppna. Dock är valen alltifrån fria och självständiga och kontrolleras och regleras för att behaga regimen. Valen i urban areas har inte blivit lika hyllade som i rural, detta kan bero på att de som bor i urban areas inte är lika beroende av statskomiteen som i mindre byar.

Lokala val påverkar lokala frågor och det är dem som har mest inverkan på folks vardagliga liv, det kan handla om saker som vem som ska leda byggandet av en väg/skola. Målet med Kina har varit att fortsätta vara rikt och starkt och dessa val är en reform som kan främja detta och inte ett sätt att byta ut den sittande regimen då den anses ge upphov till det rika och starka kina. Dock har de lyckats med att bekämpa korruption.

Zhao, Suisheng, 2010, The China Model: can it replace the western model of modernization?,

Denna artikel handlar om hur Kina uppnått framgång med ett auktoritärt styre och om det kan gälla andra länder. Kommer Beijing konsensus ersätta Washington. Kinamodellen representerar ett samspel mellan fria marknader och auktoritär stat för att upprätthålla ekonomisk/politisk stabilitet och tillväxt.

Modellen består av 2 element:

1. kopiera framgångsrika element hos liberala ekonomsiak policys genom att öppna för utländsk investering, låg skatt, bygga ut infrastruktur, tillåta flexibel arbetskraft
2. låta regimen ha ett fast grepp om lagen, flöde av info, domstol, armen

Betyder då denna modell att fria marknader och demokrati inte behöver gå hand i hand? Beijing konsensus består av 3 delar:

1. pålitliga innovationer och konstant experimenterande med reformer
2. fokus på tålbarhet och jämlikhet som mått istället för enbart BNP
3. fokus på självbestämande

Dock har de fått kritik då det gått ifrån detta lite och ojämlikheterna i Kina växer. Kinas ekonomi är även bara delvis fri och staten har koll över strategiska sektorer och kärnindustrier.

Kina modellen känns lockande på 3 sätt:

1. ses som möjlighet för snabb tillväxt
2. förakt mot västerländ modell pga USA
3. värderingfri: sätter inte massa värden som good governance, rule of law utan handlar mest om ekonomisk strategiska intressen

Denna modell liknar på många sätt den östasiatiska modellen: neoliberalekonomi kombinerat med auktoritärt styre. Man kan se Kina modellen som prgamatisk istället för ideologisk(en katt är bra svart som vit så länge den fångar möss). Kina är även ledd av en stark stat som är för utveckling. Den har även i huvudsak kopierat den västerländska modellen men tagit bort saker som minskar statens roll. Man har även infört en del övervakningsreformer för att öka accountability och ett system där man ställas ansvarig om man gjort fel.

Kritiken ligger i:

1.      saknar moraliska värden

2.      utvecklingen har inte lyckats på alla sätt och har ofta genererat miljöförorering och stora samhällsklyftor, klyftorna har växt mycket på senare dar vilket är ett hot mot den politiska stabiliteten

3.      man har bara studerat den på kort sikt och tillväxten kan avta eller gå bakåt

UNDP definition of good governance

Vill öka good governance som primärt för att minska fattigdom. De definerar mänsklig utveckling som att öka valen för människor(främst kvinnor/sårbara), skyddande av liv, detta menar att skapa en miljö för att leva långa och hälsosamma liv.

Pekar på att tillväxt inte nödvändigtvis betyder att de fattiga får det bättre(ojämlik fördelning). För mänsklig tillväxt finns 5 aspekter:

1. möjliggörandet(öka människor valmöjligheter)
2. kooperation(utveckling är kopplat till hur människor integrerar)
3. jämlikhet
4. hållbar utveckling
5. säkerhet

De pekar även på 4 kritiska element för hållbar mänsklig utveckling; skapa jobb, eliminera fattigdom, skydda miljö, förbättra för kvinnor.

Bra styrning kan ses som utövandet av ekonomiska, politiska, administrativa auktoritet för att sköta ett lands affärer på alla nivåer. Det syftar till hur man ska få alla medborgare att uttrycka sin vilja, rättigheter, etc. saker som är viktiga är deltagande, accountability, rule of law, att allas röst hörs. Definieras som de processer och strukturer som leder politiska och socio-ekonomska förhållanden.  

Governance syftar även till hur man inkluderar den privatasektorn och organisationer i samhället. Hur man uppfyller samhällets efterfrågningar effektivt. Institutioner av governance delar min in i 3 sektorer: staten, civil society, privat sektor. Dessa organiseras för att bidra till hållbar utveckling för människor genom att etablera politiska, legala, ekonomiska, sociala omständigheter för att minska fattigdom, skapa jobb, skydda miljön och göra det bättre för kvinnor. Karaktäristiska egenskaper är: deltagande, rule of law, transparens, skyldighet, skapa enighet, jämlikhet, effektivitet, accountability, strategiska visioner. alla dessa hänger ihop och skapar det ideala samhället(ingen har allt). UNDP guida länder att hitta sätt balans mellan dessa, inte bara här för att skapa bra styrning utan även inrätta institutioner för bra styrning.

Både staten, civil society och den privata sektorn har unika positioner för att skapa mänsklig utveckling.

Staten: definiera medborgarskap, vara auktoritet som upprätthåller ordning, ha ansvar för allmänna saker, skapa en miljö för mänsklig utveckling, skapa ramverk för allmän och privat aktivitet, förse public goods(skola, vård), hålla stabil makro, se till de svaga, decentralisera politiska och ekonomiska system för att alla ska få säga sitt. Trycket som ska stabiliseras kommer från privat sktor, medborgare som vill ha accountability, globala aktörer.

Privat sektor: primär aktör för jobbskapande/inkomster. I många länder måste den privata sektorn bli mer transparent och konkurrerande på den internationella marknaden. Jämlikhet, balans mellan kön, bevarandet av miljö, expansion av privat sektor, ansvarstagande och effektivitet kan inte endast uppnås av den privata sektorn utan staten måste hjälpa. Det staten kan göra är att upprätthålla stabil makro, hålla kvar konkurrens, försäkra de fattiga att ha tillgångar, göda stora företag, attrahera investeringar och överföra kunskap och teknologi, se till rule of law, skydda miljön.

Civil society: måste skydda människors rättigheter, dessa är samhällets politiska ansikte som organiserar dem  till mer slagkraftiga grupper, gör politisk och social interaktion lättare och mobiliserar deltagande.

Globalt sammanhang: utrikeshandel, utbyte av info, världsekonomi, grannskapseffekter, unioner, globala lagar, externa effekter, globalisering, styrning kan inte längre ses som slutet inom landet.

För utveckling krävs alltså att bygga en stabil stat som folk kan lita på. Lika vitkigt är det att alla kan ta del av globaliseringen och ha möjlighet att delta i offentlig sektor.

Easterley, William & Ross Levine, 1997. Africa’s Growth Tragedy: Policies and Ethnic Divisions,

Denna artikel undersöker hur den etniska mångfalden påverkat Afrikas utveckling. Den undersöker generellt hur etnisk mångfald påverkar ekonomisk prestation, tex utförandet av allmänna policys, politisk stabilitet och andra faktorer som påverkar ekonomin. Huvudargumentet är att Afrika misslyckats just PGA sin etniska mångfald.

Dom använder ett mått som kallas ETHNIC, detta är ett instrument för att undersöka korruption. De undersöker finansiell framgång, infrastrukturell tillväxt, politisk stabilitet, etc, hur påverkar etnicitet detta direkt? De använder olika faktorer för ekonomisk tillväxt: förekomst av svarta marknader, BNP, budget överskott, telefoner per capita. Etnisk mångfald är starkt kopplad till dåliga saker, fattigdom, konflikter och saker som påverkar tillväxt mer subtilt än att endast vara våldsstimulerande.

Ett problem med etnisk mångfald är att de blir svårt att tillförse public goods, det finns fler prefrenser(tex en skola; vart ska den ligga och vilket språk). 14 av de mest etniskt heterogena länderna ligger i Afrika.

För att förstå Afrikas tragedi krävs det en bredare förståelse mellan de ofödelaktiga egenskaper de har oh låg tillväxt. Ett resultat av låg utbildning, politisk instabilitet, underutvecklat finansiellt system, höga underskott, dålig infrastruktur, skevt utbyte med utländska marknader. Alla dessa faktorer har starka kopplingar till etnisk mångfald och detta är generellt för hela världen. Splittring i prefernser gör att landet får svårt att införa public goods vilket orsakar långvarig dålig tillväxt. Moss håller med om att nästan alla afrikas konflikter har någon form av etnsik grund. Kan dock leda till bra saker som samarbeten över gränser.

Lewis, Peter, 1996. Economic Statism, Private Capital, and the Dilemma of Accumulation in Nigeria,

Menar att ekonomsik statism är förknippat med strukturalistsikt ekonomsikt synsätt då staten måste reglera marknaden och andra saker för att inte skapa kaos. Det neoklassiska synsättet däremot ser till marknadens egen effektivitet.

Nigerias ekonomiska stagnation är en växelverkan av politisk dynamik, dålig utvecklingsstat och ett ihållande rent seeking i den privata sektorn. BNP har gått ner oerhört de senaste århundradet i Nigeria och de har en av de mest skev oljeekonomierna i världen. Man har dock försökt med liberlisering på senare dagar men det har misslyckats att påverka den privata sektorn. Pekar på 2 fel: de har fokuserat på att förbättra ett fåtal makroekonomiska saker och trott att det räckt, man har även fokuserat på politiska ändringar vilket inte påverkat den privata sektorn. Denna artikel argumenterar att Nigeria misslyckats pga ett dåligt styre. De argumenterar mot eknomisk statism, rent seeking och kommer till 2 slutsatser:

1. liberalisering har inte varit tillräckligt för att få bort det ofördelaktiga bettendet utan man måste fokusera på institutionell förändring
2. Nigeria har inte gått ifrån ekonomisk statism utan man har acceptert en marknads orienterad politisk approach

Rent seeking menar att man försöker tjäna pengar på räntor och icke produktivitets skapande aktivitet

Kritiken i ekonomisk statism ligger i att man inte ser till marknadens effektivitet. Nigeria är starkt beroende av sin olja och har en väldigt ineffektiv ickeoljeproducerandesektor, det har fokuserat för mycket på oljan vilket gjort att de missat värdefulla lägen att få upp sin industri. Nigeria är starkt centraliserad kring en elit som har hand om ekonomin. I en ekonomisk statism sker det ett samarbete mellan statligt anställda och entreunepenrörer som utnyttjar rent seeking.

Man kan urskilda 2 tendenser: Nigeria är centraliserat och staten uppmuntrar till icke produktivitets skapande aktivitet samt strategier och lägen för statlig kontroll. Detta härstammar dels från de svaga institutionerna som de lämnades med efter kolonialismen. De har länge haft ett militärt styre. Ett sätt att bekämpa statism är tex privatisering.

Maundeni, Zibani, 2004. Why the African Renaissance is Likely to Fail: The Case of Zimbabwe.

Den här artikeln använder Zimbabwe som ett exempel på att afrikas nederlag kan kopplas till urgamla traditioner I staten. Zimbabwe valdes just för att det är ett prakt exempel på failure och inte visat någon utveckling sen eliten tog makten 1980. Man oroar sig nu för att de inte tar till sig globaliseringen och därmed kommer hamna ännu mer efter.

1998 samlades afrikanska länder och skrev ”the african renisance”. Det gar upphov till NEPAD(new partnership for african development), deras poäng är at Afrika fortfarande är kolinialiserade I sinnet pga kolonialismens förödande effekter och de en gång för alla måste göra sig fria. De trycker på att stärka den afrikanska kulturen i utvecklingssyften. Syftet med artikeln är dock att visa att den afrikanska kulturen bygger på sådant som inte främjar utveckling och därför är det en dålig ide. Sådant som är kulturellt viktigt är inte alltid viktigt för utveckling.

Han trycker på statens viktiga roll för att skapa komperativa fördelar. Afrikanska renisansen menar dock att utveckling inte bara är politisk utan även kulturell. Poängen är dock att det krävs utvecklings främjande institutioner för en stat att utvecklas. Hade verkligen det kunnats bilda en stat med kapacitet för utveckling om den afrikanska kulturen bevarats?

De menar att forna Zimbabwe blev stort pga sina arméer och inte dess kultur. De var hänsynslösa och närde sig på andra staters bekostnad. Zimbabwe utmärktes av fragmentisering och O-disciplin innan kolonialismen. Det var byggt på kortsiktiga rikedomar för ett fåtal(Präster, kungar, warlords). Även religiösa institutioner hindrade staten från att utvecklats. Poängen är att Afrikanerna inte var några änglar även om kolonialisterna inte var det heller. Afrikas historia bygger på att ett fåtal har makten. Kolonialismen medförde inte de dåliga styrena utan de fanns innan. Kolonialismen hade dessutom inte total makt då de ofta var begränsade till ett fåtal områden. Den ursprungliga kulturen var felet inte lösningen. NEPAD kommer bara ena ett fåtal eliter återigen och inte främja pro-poor growth.

Todd Moss – Afrika boken:

Kapitel 1: komplexiteten och osäkerheten i utveckling – boken ger inga svar om utveckling utan en grund för hur man kan studera den. Det finns många definitioner av utveckling och ingen är enhetlig. Den här boken utgör dels från ekonomisk utvecklig men även förmågan för människor att leva ett bättre liv, utveckling är inte bara ekonomi utan även social förändring.

Afrika är en stor kontinent med oerhörd mångfald. Vi vet relativt lite om utveckling trots den stora forskningen och den verkar utmärkas av ett ”nu har jag det rätt syndrom”. Vi har dock lyckats med en del saker och Moss ger WB cred och säger att många rykten mot dem inte är sanna. 10 tips för att studera Afrika: inga snabba lösningar, inget är gott/ont, se inte Afrika som exotiskt, utveckling är alltid politisk, utveckling är mer än pengar, var försiktig med fakta, var skeptisk mot data, håll Afrikas storlek i perspektiv, lär dig mer om specifika regioner, åk!

Boken är indelad i 3 delar: inhemsk kontext, en kärna av utvecklingsfrågor samt regionala och internationella perspektiv. Boken ger en teknisk insikt i utveckling.

Kapitel 2; historian och arvet från kolonialismen: Har en lång historia av kolonialismen och det finns fortfarande kvar trender, kan främst urskiljas på 4 områden: kultur, etnicitet, rasism, religion. En av de mest förödande konsekvenserna var slavhandeln. Socialismen har även hängt sig kvar och verkat passa många afrikanska länder. Svaga och sårbara stater är ett arv ifrån kolonialisterna spm tex de dåliga gränsdragningarna gett upphov till. Kolonialisterna lämnade kvar dåliga politiska institutioner. Boken föreslår att allt fokus som riktat till Afrika kan bero på en bredare agenda som global säkerhet och expandering av demokrati. Det ekonomiska arvet är på gott och ont, utnyttjade afrikanerna på O-schyssta sätt men lämnade även kvar bra saker som vägar.  

Kapitel 3: stora män, personal rule, patronage politics: Många afrikanska länder har dominerats av en handfull stora män, de stora männen skyddar dom under sina vingar och bestraffar andra. Koncentrerad makt, med personal rule menar att de som bestämmer sätter lagarna men de gäller inte dem själva. De allmännas tillgångar är de mäktigas tillgångar. Patronage politics menar att de som bestämmer tillgodoser vissa grupper med tillgångar och gengäld supportar dessa grupper dem= hög grad av korruption. Dessa typer av dåligt styrande leder till predatory regimes som verkar som parasiter på landet istället för nära det. konvergensen mellan personal rule och patronage politics blir en maktkoncentrering kring ”THE BIG MEN”. Detta härstammar dels från kolonialismen men gå även långt tillbaka i Afrikas kultur.

Kapitel 4: våldsamma konflikter och inbördeskrig: blodiga konflikter har påverkat en stor del av Afrikas utveckling men det går dock inte att generalisera. Kostnaderna för konflikter är höga och kan delas in på 4 områden: individuellt, nationellt, regionalt, globalt. De vanligaste orsakerna till konflikter är: svaga stater, styrkan av traditionella maktstrukturer, fattigdom, politisk kamp om tillgångar, vinnaren tar allt tänkande i politiken, utomstående. Etnicitet brukar även vara en förklaring till konflikt: politiska ledare utnyttjar spänningar mellan grupper. Finns dock studier om att mångfald kan hämma bråk men om det finns flera etniciteter som tävlar om makten leder detta till konflikt. Vissa menar dock att mångfald bygger demokratiska institutioner då folk måste köpslå med varandra. Finns samband mellan konflikter och underutveckling, säkerhet= krav för utveckling då folk måste känna sig säkra för att våga investera, handla, etc. Tillgången till olja kan ofta leda till konflikt då den ofta blir utnyttjad av en elit. Externa aktörer försöker ofta blanda sig in i konflikter, på gott och ont.

5: politiska förändringar och demokratisering: efter övergången till självständighet blev många afrikanska länder enpartistater med få undantag. På 90-talet skedde många politiska förändringar som ökade friheter. Trots liberaliseringen så satt många regerande partier kvar och höll sig kva genom vote-buying och tjuveri. Man kan se detta som ett vanligt problem för unga stater och att det visar att sådana här saker tar tid. Även externa saker påverkade den politiska förändringen som Berlinmuren och Sovjet men även interna påtryckningar för förändring.

Liberalisering är dock inte samma sak som demokratisering, vi sätter dock ofta likhetstecken mellan dessa då vår definition av demokrati är liberal. De afrikanska staterna har en stark auktoritär struktur vilken är svår att rubba, för varje strong man finns det tusen små starka män som folk lyssnar på. Många ser den etniska mångfalden som ett hot mot demokratiseringen, nästan alla afrikanska konflikter har någon form av etnisk orsak. Religion är också en orsak till konflikt men dock mer regel än undantag då många afrikanska länder har flera religioner.

Nyckeldeltagare i demokratiseringen är: politisk elit, politiska partier, civil society, NGO, externa donatorer, internationella organ, internationella NGO. Demokrati är dock inte fokus för att lyckas utan det är: bra styrning, accountability, transparens och deltagande(dock ofta saker som utmärker en demokrati).

Del 2 av boken:

Kapitel 6: Afrikas långsamma tillväxts pussel: Finns inga klara svar till varför Afrika misslyckats. Ekonomisk tillväxt kan vara användbart att se till som markerare och mål(ger dock inte hela bilden). Komplext svar till misslyckandet: krig, policys, institutioner, finns det något unikt med Afrika? Vi vet inte? En populär anledning är strukturella falleringar och historiska mönster. Till exempel står det ganska klart att kolonialiseringen inte var till fördel för dem.

*Andra anlag som diskuteras är: geografi, klimat, demografi, etnisk mångfald. Dåliga policys som; priskontroller och monopol har lett till svarta marknader, övervärdering av valutan, oklara regler för ägande som avvärjde investeringar, stora budget underskott, tokiga lagar, tar lång tid att starta en business, ingen demokrati, grannskapseffekter, sårbarhet pga deras beroende av ett fåtal varor, för lite/mkt bistånd och slutligen fattigfällan.* 

Kapitel 7: ekonomiska reformer och politiska justeringar: den främsta strategin för att öka tillväxten i Afrika har varit olika reformer. Vissa har varit mer eller mindre framgångsrika. En populär policy var nationalisering av stora industrier, statligt ägda industrier som innefattar förnödenheter som vatten, el, detta ledde dock till hämning i konkurrens vilket var hämmande då staten inte var kapabla till att sköta detta. Detta ledde till att industrierna gick åt helvete.

Det finns dock många anledningar till staten att blanda sig i sådana saker tex: afrikansk nationalism, socialistiska influenser, beroende teorier(hängde kvar sen kolonialismen), ekonomiska teorier(jump starta ekonomin), elitiska skäl. De statliga interventionerna misslyckades dock och istället för att bli tillfälliga blev de permanenta. Man vände sig då till biståndet för hjälp. Donatorerna hjälpte men med krav på förändring(liberalisering, mindre statlig kontroll, Washington konsensus, demokrati). *Washington konsensus innefattar; skattereformer, liberalisering, fri konkurrens, fri handel, privatisering, rätt till egendom, inte manipulera valutavärdet*. Det finns dock en debatt om Beijing konsensus och varöfr det lyckades så bra med statliga interventioner i Asien. Det föreslås till exempel att de gav mer frihet för företagen att komma med tekniska lösningar och bara gav dem en lätt knuff sen lät dem vara självständiga.

Privatisering är ett om diskuterat område pga tex: nationalistiska motsättningar, korruption, timing, arbeten, ideologiska skäl. Gällande reformer så ligger kanske den viktigaste frågan i inte i om man ska ha dem eller inte utan om hur man ska implementera dem, chock terapier, sequencing, you name it. Afrikanska regeringar struntade ofta i donatorernas villkor då både donatorerna och länderna tjänade på genomflödet av pengar. Nuförtiden ställer dock donatorerna ofta krav på performance och process.

8: internationella bistånds system: Bistånd är ofta inte funktionellt och det finns bättre saker ett som ett land kan göra: handel, migration, teknologi, privat finansiering. Hur ska man då införa bistånd och hur mycket, hur fixar man ett dåligt system? Exempel på bistånd är Marshall planen, ODA, USAID, DFID, multiartella organisationer, WB; IMF; UN; NGO. Finns även olika typer av bistånd; statligt/privat. Ett annat sätt att dela in bistånd är gällande vem det går till: staten, privata organisationer, vissa specifika projekt. WB lånar pengar från länder och lånar ut det till behövande, IMF är som deras lillasyster som ser till vilka som får pengarna. Nuförtiden tar NGO ofta hand om pengar då det ses bättre då de ofta är närmare folket.

I detta kapitel diskuteras mycket som Easterley tar upp: stor knuff, fattigfällan, för mkt/lite bistånd, MDG, minska extrem fattigdom, utbildning, jämlikhet, barndödlighet, sjukdomar, maternal helath, miljö, globala samarbeten, yata yata. Fungerar bistånd? Ja, kanske, nej, under de rätta omständigheterna, på sikt, villkor för bistånd, selektivitet, i vilken form, placera där den gör mest nytta, hur mäter man det, kvalitet i AID, mot Aids, poorest of the poor, bygga upp efter konflikt, fragmentering, flyktighet, agenda setting, dålig återkoppling, hur gör man de mer effektfullt, måste själva bestämma vad de vill ha, untying aid, gemensamt samarbete mellan givarländer, inte massa små porjekt, mer beräknelighet, mäta outcomes, ge bidrag istället för lån, ge pengar efter outcomes, tänk en luffare som får en miljon eller 1000 kr per framsteg.

9: skuldbördor och skuldlättningar: det har varit utmärkande sen 80-talet att skriva av skulder vilket setts som befogat då länder ofta betalar skulder från en tidigare regim. Hur mäter man skulder? Skriver av dem och minskar dem? En skuld behöver inte vara dålig då man använder andras pengar för investering, har dock ofta främjat konsumtion inom regeringen.

Afrika har generellt lånat mer pengar än de lånat ut och på många ställen har skulder blivit en barriär mot utveckling. Dept stock är den totala skulden och dept service är hur mycket man betalar varje år, dept service ratio räknar i förhållande till export. Det kan vara missledande att bara titta till en av dessa faktorer. Lånande för investeringar är inget problem men om man slösar bort det eller misslyckas med investeringar blir det ett. Det finns olika former av lån; officiella skulder(till WB, etc), bilateral(till specifika regeringar), multiateral, kommersiella. Man har på senare dar skrivit av många skulder pga oförmåga att betala tillbaka. Finns tendenser att skriva av efter olika villkor.

10: Fattigdom och mänsklig utveckling: det finns många olika sätt att mäta fattigdom, som tex: brist(på mat, utbildning, etc) eller Sens definition(brist på frihet). Det är svårt att mäta fattigdom; låg inkomst(ger inte hela bilden), livkvaliteer(barndödlighet, livslängd, etc). HDI försöker ge en helfattad bild om mänsklig utveckling och räknar in många saker. Man kan mäta fattigdom i absoluta eller proportionella sätt. Dock är det svårt att hitta någon exakt mätmetod då fattigdom ofta är flyktigt och man måste se till olika variabler. Ett ofta använt sätt är att titta på jämlikhet inom länder.

De vanligaste förklaringarna till Afrikas fattigdom är: olycklig historia, dåliga geografi, klimat, sjukdomar, konflikter. Det finns generellt 2 taktiker för fattigdoms bekämpning;  boosta tillväxt och ge de fattiga tjänster direkt(som vård, utbildning, banker, etc, dock svårt att tillförse dem pga accountability, skeva spenderingar liten efterfråga, tänk progresa). Boken verkar dock mena att Afrika behöver högre tillväxt, dock är inte all ökning i BNP gynnande för de fattiga, se till pro-poor growth för att ha större inverkan på de fattiga.

Del 3 – regionalism och globalisering

11: regionala institutioner och NEPAD: Afrikas gränser är dåliga och dragna av tyska gubbar utan insikt. Lösningen på detta skulle kunna vara integration och regionala samarbeten men detta har inte gått något bra. Man har inte heller lyckats med att få tillbaka de ursprungliga gränserna. Många av Afrikas länder är små och splittrade vilket kan ha hämmat deras kraft i att växa fram som starka industriländer. Gränserna utgör också ett problem då de hindrar handel. Pan afrikanism menade att hela Afrika borde efterlikna EU och bilda en monetär union. Africa union är liknande EU och deras teknisk ekonomiska startegi heter NEPAD och den syftar mest till infrastruktur, miljö, jordbruk, utbildning, hälsa.

12: Afrika och världshandel: Afrika har alltid haft en stor roll i världshandeln men den har gått ner på senare tid och för utveckling krävs det att den återhämtar sig, traid not aid. Det här kapitlet tar upp huvudidéerna om handel.

Kolonialismen gynnade till stor del handel genom vägbyggen, railroads, etc men var bara anpassad efter västerlänningar och därmed väldigt ojämn fördelad. Nuförtiden är Afrikas handel koncentrerad kring vissa varor och omrdåen, Sydafrika står tex för stor del. Den minskade handeln kanske inte är ett problem i sig utan en reflektering av den låga tillväxten. Olja står för en stor del av exporten.

Andra skäl för minskad handel kan vara dåliga avtal. Det finns många viktiga skäl till att fokusera på handel då det får länder att fokusera på att producera det de är bra på och importera det andra= sänker relativ priserna. Det finns många incitament för fri handel: moraliska, politiska och ekonomiska men frågan ligger i hur man ska ta sig dit och vem som ska betala kostnaderna.

Vissa utvecklingsteorier har spått att handels hinder kan främja den inhemska industrin, detta har dock ofta gått fel och lett till svarta marknader. Dock inte Asien= de fyra asiatiska tigrarna, handelshinder ledde till ökad export(pekar speciellt på dessa villkor; stark investering i utbildning, odemokratisk och auktoritära politiska system under de tidiga åren av utveckling, high levels of US bond holdings och höga allmänna och privata sparkvoter).

Afrika har hög grad av begränsad handel. Andra länders handelsbarriärer kan dock skada dem då(tex om USA ger bidrag till inhemska bönder kan det göra så att man köpr mindre saker från Afrika). Det största hindret för Afrikas handel är dock inte andra utan dem själva, saker som korruption och dålig infrastruktur gör det svårt att producera, det är tex därför Afrika inte är ledande inom frukthandel. Handeln är känslig eftersom den är beronde av ett fåtal varor.

WTO= bra då det gör så att alla ländr behnadlas lika inom handel och hjälper de fattiga. Även om WTO är bra för Afrika så finns det vissa nackdelar som agenda setting och kapacitets begränsningar.

13: privata investeringar och affärsmiljöer: Boken har fokuserat mycket på den offentliga sektorns handlande men i själva verket så är den privata sektorn minst lika betydelsefull. Mycket av biståndsarbetet har gått ut på att få igång privata aktörer och privata kapital flöden. För att Afrika ska växa krävs det ett bättre klimat för att driva en business! Detta kapitel tar upp olika kapital flöden och några aktörer som länkar utveckling och privata investeringat.

Kapital flöden är rörelse av pengar mellan gränserna och de kan ske genom privata och offentliga aktörer. Man brukar dela in privat kapital i FDI(foregin direct investment) och portfolio flow. FDI är ofta mer långsiktigt medan portfolio är mer rörligt och kortsiktigt. I afrika är offentligt kapital flöden störst vilket de är ensamma om i världen. Privata investeringar ses som viktiga då de ofta ger påtagliga fördelar, FDI är mer kopplat till utveckling då det ofta leder till bra saker som ojbb, byggen och skatteintäkter. Portfolio är också bra då det representerar flöde av pengar i ett land. Ett stort problem i Afrika är att det tar lång tid att starta ett företag, mikrolån kan vara stimulerande för folk att starta företag.

14: sammanfattning: förbättring måste komma inifrån, inte utifrån men det är svårt att veta hur vi ska stimulera detta. Afrika har haft viss ofördelaktiga egenskaper och bråkig historia som kanske stimulerat i negativ utveckling men det är inte ödet! Afrika måste förbättre sina policys och stat, bekämpa korruption, dålig styrning för att komma framåt. Bygga institutioner är nödvändigt. En annan sak som måste tas i beaktning är bistånd. Till sist måste Afrika även ta till sig globaliseringen bättre.

Amartya Sen – utveckling som frihet:

Sen skiljer sig från det traditionella ekonomiska nyttoperspektivet genom att mäta utveckling i människors förmågor, i våra friheter. Fattigdom är ett sätt att bli berövad sin förmåga och därmed frihet. Utveckling bör ses som en process som ökar människors friheter snarare än bara genom tillväxt mätt i BNP. Ser dock inte frihet bara som ett kriterium för utveckling utan dess främsta medel. Traditionella sätt att se på utveckling genom industrialisering, BNP, modernisering, eller stigande inkomster kan vara saker som ökar friheter men det krävs även socioeknomiska förhållanden som rättighetr, förmåga att utbilda sig. Utvecklingen kräver att man avlägsnar de faktorer som skapar ofrihet(tyranni, fattigdom, oekonomiska möjligheter, etc). Ofrihet kan bero på dålig infrastruktur, kränkning av en friheter(från tex regimen) eller ren fattigdom.

Det finns två huvudskäl varför frihet spelar en central roll i utvecklingsprocessen:

1.      effektivitetsskälet: åstadkommandet av frihet är beroende av att människor kan göra bruk av sin handlingsförmåga

2.      värderingsskälet: önskas friheterna eller ej?

Sen trycker också på marknadens roll; att vara emot alla marknader är som att vara emot alla samtal mellan människor. Marknadsmekanismens roll är viktig för att bidra till tillväxt men är något som måste läggas till efter man infört handelsfrihet. Friheten att delta i ekonomiskt utbyte spelar en central roll i socialt liv.

5 typer av friheter; politiska friheter, ekonomiska möjligheter, social möjligheter, insynsgarantier, trygghetsgarantier, alla dessa friheter hjälper en människa att höja en människas handlingsförmåga men de kan även komplettera varandra

Kapitel 1: detta handlar om frihetens perspektiv, mkt av litteraturen ignorerar relevanta faktorer pga ointresse om människors friheter.

Kapitel 2: Frihet är både mål och det viktigaste redskapet för att uppnå utveckling. Individuella förmågor är ofta beroende av sociala, ekonomiska och politiska institutioner. Man måste ta hänsyn till de instrumentella funktioner frihet spelar i att uppnå utveckling. Frihetens roll som instrumentellt verktyg innefattar fler olika men sammanhängande komponenter(se de 5 friheterna). Människor måste ses som aktiva formare av sitt eget öde och inte bara resultaten av utvecklingsprogram. Att stödja människors förmågor är en stödjande roll i utveckling snarare än en färdig lösning.

Kapitel 3: detta kapitel handlar om frihet och rättvisans grunder. Sens capability approach: fattigdom tar bort friheter att leva det liv man värdesätter, förmåga= vad människor är till stånd att göra. I det här kapitlet analyserar han Rawls rättvise teorier, libertansimen och utilirismen och menar att de alla har bra ståndpunkter men även sina begränsningar. Frihets perspektiv stämmer med utlirismens krav på välbefinnande, libertanismens engagemang fö valprocesser och Rawls fokus på behov av faktiska friheter.

Kapitel 4: fattigdom måste ses som förlust av förmåga snarare än bara låga inkomster. Man måste se till den instrumentella relationen mellan liten förmåga och låga inkomster, se till skillnader vad det tex gäller ålder, handikapp, sjukdom, kön, vart man bor, etc. Gamla människor och handikappade har tex svårare att förvandla inkomst till förmåga(vice verse) och därför kan fattigdom vara mycket värre än vad pappret visar. Skev fördelning inom en familj eller relativ fattigdom i ett samhälle kan också vara ett handikapp. Förmåga perspektivet ger därför en ökad innebörd i vad det innebär att vara fattig genom att flytta fokus från medlen till de mål som människor faktiskt vill ha.

Ojämlikhet i inkomst kan skilja sig oerhört vad det gäller jämlikhet gällande viktiga förmågor, ta tex USA VS Europa som ett exempel.

Kapitel 5: Här lägger han fokus på marknader. Marknaden fungerar bäst när alla får ta dels av dess frukter, för att detta ska ske så krävs det tex skolgång, vård, etc. marknaden kräver ett bestämt men omsorgsfullt handlande. Marknadens bidrag till effektivitet kan inte betvivlas men det det betyder inte att alla får ta del av den. För att rättvisan ska kopplas ihop med effektiviteten krävs det att marknaden kopplas ihop med olika institutioner. Public Goods ör ett exempel på när marknaden failar, pga det så kallade free rider problemet.

I vår värld finns många institutioner: marknaden, medier, demokratiska system. Vi måste se till vad dessa institutioner kan åstadkomma tillsammans för att kunna utvärdera dem. Det kan vara svårt att se varför marknader är fel då de är så effektiva men man också se till rättvisa. Marknadens resultat består i grunden av samlade politiska och sociala arrangemang. Marknadsmekanismer måste därför kopplas till grundläggande sociala möjligheter som kan bidra till rättvisa, detta kommer i sin tur ge ett direkt bidrag till mänsklig förmåga. Att utveckla mänskliga resurser lönar sig inte bara genom livskvalitet utan ökad effektivitet, det gör tex arbetskraften mer produktiv vilket är ett måste för att vi ska kunna ta tillvara på världshandelns möjligheter. Fördelarna med mänsklig utveckling är stora och uppenbara.

Kapitel 6: Handlar om demokratins betydelse, det är viktigt att se sambandet mellan ekonomiska behov och politiska friheter. Ekonomiska behov är beroende av en öppen debatt, intensiteten i de ekonomiska behoven ökar de politiska friheternas nödvändighet. Demokratins förtjänster ligger i 3 skilda företeelser:

1. dess intrinsikala: värdet i sig, den direkta betydelsen för mänsklig livsföring är beroende av att kunna delta i politiska och samhälleliga frågor.
2. instrumentella funktioner: gör att människor kan göra sig mer hörda
3. konstruktiv roll: i skapandet av värden och normer

Argument mot politiska/civila rättigheter

1.      Lee-tesen: demokrati gynnar inte tillväxten

2.      det sägs att om människor får välja mellan politiska rättigheter och ekonomisk tillfredställelse väljer de det senare

3.      strider mot asian values; mer angelägen om ordning och disciplin än om rättigheter. Sen hävdar dock att det inte finns stöd i att auktoritära stater är bättre för tillväxt, ta Botswana som ett exempel, man kan inte heller mäta alltifrån endast BNP. Dock ska man inte överbetona demokratins förmåga, den är bra på att förebygga katastrofer men sämre på att motverka analfabetism, etc. de politiska incitamenten som demokrati tillhandahåller är dock av stort värde då det trasslar till sig. Den offentliga diskussionen är en av demokratins kännetecken. Demokratiska institutioner är inte verktyg för utveckling i sig men deras värden och yttranden gör dem värdefulla.

Kapitel 7: Sen menar att genom lämplig politik och åtgärder kan vi utrota hungersnöd. Nu när människor inte längre producerar mat själva i samma utsträckning så bidrar marknadsmekanismerna till svält i större utsträckning, t.ex. genom att relativ priserna på inkomst och livsmedel förskjuts. Hungersnöd kan ha följande orsaker:

·         förskjutning i relativpriser

·         arbetslöshet i kombo med skyddsprogram¨

·         nedgång i livsmedelproduktion

·         ökning av en grupps köpkraft i förhållande till en annans

Svält drabbar oftast bara 5-10% av en befolkning vilket betyder att en omallokering av resurser kan lösa det. detta är faktiskt billigare än att skapa ersättningjobb som man gjorde i Indien. Ett annat sätt är att förebygga sjukdomar och ha åtgärdsprogram. Även fokusering på tillväxt.

Normalt kan man förlita sig på 3 steg: statligt stöd för inkomster och sysselsättning, privatmarknad som sörjer för mat och arbete, tillit till normal handel och verksamhet. Demokrati är ett bra sätt att utkräva ansvar vid hungerskatastrofer och uppfylla trygghetsgarantier. Demokrati kan även motverka ojämlikhet som kan spela en stor roll vid sådana katastrofer. Den öppna politiken med en livlig opposition i ett demokratiskt land tenderar att tvinga regeringen att i tid vidta effektiva mått och steg för att förhindra hungersnöd, något som inte skett under hungersnöd vid auktoritära regimer.

Kapitel 8: detta kapitel handlar om kvinnors handlingsförmåga och samhällsförändringar. Han har 2 argument varför det är extra viktigt och kan påverka utveckling och tillväxt direkt om man utbildar kvinnor och ger dem mer friheter:

1.      minskar barndödlighet

2.      minskar fruktsamhetstalen

Utbildning av kvinnor anses ha direkt påverkan på detta och detta sätts som krav på utveckling. Handlar inte bara att ge dem jobb, utbildning, etc utan att ändra attityden gentemot dem.

Kapitel 9: Befolkning, mat och frihet, Malthus trodde att befolkningen skulle växa så fort att tillgångarna inte skulle räcka, trodde även inte att folk skulle minska sina familjer frivilligt. Condocert trodde däremot att det skulle växa fram normer så att folk skulle minska sina familjer. Födelsetalen har minskat med social och ekonomisk utveckling, tex pga familjeplanering, preventivmedel, spridning av kunskap. Enligt statistik har kvinnors läskunnighet minskat fruktsamhetstalen. Sen menar att befolkningsproblemet ofta överdrivs och att för att få bukt med det bör man inrikta sig på jämställdhet mellan kön, hälsa, arbetstillfällen, etc. Social utveckling snarare än ekonomisk. Menar att frivillig social utveckling är bättre än tvång, lösningen på befolkningsproblemet ligger i mer frihet, inte mindre.

Kapitel 10: kultur och mänskliga rättigheter: 3 kritiker mot mänskliga rättigheter:

1. legitimitetskritiken: rättigheter måste förvärvas med lagstiftning, vi är inte födda med några specifika rättigheter
2. Koherens(sammanhangs)kritiken: rättigheter kräver skyldigheter, det är fint med rättigheter som frihet men de betyder inget utan någon som kan stå till svars för dem
3. kulturkritiken: finns inga universella värden, Asian values

Dock: om man ska närma sig utvecklingsfrågor krävs det att man inte är så centrerad kring de som har makten= kritik mot aisan values.

Easterley: den vita mannens börda:

Kapitel 1: här pratar han om sökare mot planerare. Enligt honom finns det 2 stora tragedier: det första handlar om alla fattiga det andra handlar om att bistånden inte lyckats. Planerare har bra avsikter men tar inget ansvar för att det ska lyckas. Sökarna däremot anpassar sig efter lokala förhållanden och tar reda på vad som efterfrågas. Till skillnad från planerare ser de till att kunderna hålls nöjda. Stora planer leder aldrig till att några vackra mål införlivas. Ett exempel på hur sökare lyckats är när man sålde malarianät till behövande, sökarna lyckas pga återkopplingen och ansvarhet. Man kan inte styra ovanifrån som planerare utan måste befinna sig på gräsrotsnivå. Stora planer är populära pga att rika människor kräver dem. De fattigas hopp ligger i att vara sökare som lånar idéer från väst när de behöver dem.

Kapitel 2: Detta kapitel handlar om myten om den kraftiga knuffen och fattigfällan(de fattiga är för fattiga för att spara och ta sig ut ur sin fattigdom utan behövs en biståndsfinansierad knuff). Myten ligger i att de finns en fälla men i verkligheten beror det på vanstyre. Gott styre och demokrati är ofta relaterad till långvarig positiv tillväxt. En annan del av myten ligger i att om de fattiga får en knuff så kan de klara sig på egen hand vilket inte stämt överens med verkligheten. Biståndet finansierar konsumtion snarare än investering. Han menar att när man inte lyckas så försöker man lösa problemen på samma sätt men med större doser.

Kapitel 3: Det går inte att planera en marknad från ovan. Marknader uppstår alltid spontant och går därför inte att införa ovan, han är för fria marknader och mot marknadsreformer. Förändringar som bestäms från toppen stämmer oftast inte med botten. Tar Ryssland som ett exempel: försökte med chockterapi och införa allt på en gång vilket inte gick. Strukturella anpassningslån har inte heller varit lyckade för utveckling.

Marknader fördelar resurser på bästa sätt och skapar handel som gagnar båda parter, det finns dock en baksida med tex bedrägeri, rika länder hindrar detta genom legala system men dessa finns inte i samma utsträckning i u-länder. Betonar viktigheten att ha rätt att äga egendom då det gynnar investering och gör att folk vågar satsa. Det går dock inte att skriva om detta på en natt och det som skrivs stannar oftast på pappret. Forskning tyder på att lagar som uppstår efter lokala förhållanden och inte uppifrån är mer effektiva. Man kan inte styra uppifrån utan det krävs en förståelse för lokala saker. Föreslår däremot reformer som införs gradvis efter lokala förhållanden. Användning av mobiler är ett exempel på hur u-länder anpassar sig.

Kapitel 4: Detta handlar om planerare och skurkar. U-länder präglas ofta av dåliga styren. Det finns de som tycker att man bör vara hård mot dessa styren och sätta villkor för bistånd(USA,IMF,WB) och de som tycker att det inte är alltför dåligt och att de borde anpassa sig själva(Sachs, FN). Temat med detta kapitel är att demokrati är bra men inte bra att införa ifrån ovan. Det krävs bra institutioner för demo. Demokrati är ett system som påverkar underifrån och är bra för återkopplingen(förmågan att rösta bort de dåliga). Demokratins paradox ligger dock i att väljarna själva kan rösta bort den. I ett u-land med många minoriteter är det viktigt att säkra deras rättigheter, demo har visat sig bra för att försvara minoriteter. Egendomsrätten har ofta setts som ett hot i demokratier då det går att rösta för omfördelning av resurser.

A. Robinson menar i sin bok att demokrati är en uppgörelse mellan rika och fattiga. De rika vill inte ha demo men de är rädda för de fattiga ska göra revolution, de fattiga kan hota dem för att få demokratiska rättigheter. I en demo måste de rikas intressen vara lagom stort, om det är för litet går de inte med på det, är det för stort gör de fattiga revolt. Demokrati är ofta förknippat med en stor medelklass. Oljesamhällen är ofta dåligt för demokrati då de rika har mycket att förlora på det då inkomsterna från oljan är lätt att omfördela(råvaruresursen förbannelse= råvarufynden skjuter i höjden men den långsiktiga tillväxten är dålig) Demokrati är förknippat med att de inte finns korruption men fria val är inget kriterium för detta. Biståndets förbannelse vilar i korruption då det gynnar politiska insiders, IMF och WB har varit dåliga med att handskas med skurkar då de daltat med tjuvar som just börjat kalla sig för regering.

Kap5) den rike har marknader den fattiga byråkratier

Kap9) att invadera de fattiga

Kapitel 11: det västerländska biståndets framtid, han menar att man bör gå gradvis fram med små reformer. De utopiska planerna bör skrotas då det lett till att inget ansvarsutkrävande. Målsättningen bör vara att hjälpa de fattiga, inte att stöpa om en regering. Man måste sluta villkora biståndet för vi är inte bättre på att lösa de fattigas problem än de själva. Mycket av biståndet bör utgå från projekt som att ge vaccin, etc. Det bör även grunda sig i att sprida kunskap som hur man har en bra makro, banksystem, aktiemarknad. Alla biståndsinsatser bör granskas och utvärderas i efter hand – skapa individuellt ansvar istället för kollektivt. Låta biståndsorganen specialisera sig(detta gör att makt förs från planerare till sökare), om man sätter press på organen med granskning så kommer det ge incitament att lyckas. Dock kan det ha effekten att man satsar på de mest lovande projekten vilket regeringen skulle gjort ändå och för pengarna som blir över köper man GUNS.

Vad fungerar då? Dela ut avmaskningsmedel, informera om kondomer, besprutning av malaria, näringstillskott. Låt biståndsorganens medarbetare stanna på en och samma plats och skaffa lokal kännedom istället för att flytta runt dem. Anser att man bör tillsätta engagerade granskare som sätter press på biståndsorganen. Man måste inse att utvärdering är något man kan dra lärdom av och inte betyder att man bara skär ner biståndet när det inte fungerar.

Idéer:

·         återkoppling till de fattiga

·         Ebay för utvecklingsbistånd: centralplaneringen byts ut mot en marknadsplats för bistånd, ser 3 typer av aktörer, 1; folk på plats som kommer med förlag på projekt, 2; folk med tekniska/praktiska kunskaper, 3; de som skänker pengar

·         Utvecklingscheckar: Biståndsorganen avsätter pengar till en fristående checkfond där de fattiga själva får bestämma vad de behöver och vilken organisation som ska utföra det, sätter press då de som inte levererar inte får pengar

Slutsats: finns inget slutgiltigt svar, men detta bör göras för att hjälpa fattiga:

1.      se till att utförarna hålls enskilt ansvariga för sina enskilda insatser med syfte för de fattiga att hjälpa sig själva

2.      låta dessa utförare använda sig av egna erfarenheter inom respektive område för att hitta saker som fungerar

3.      låta dem experimentera

4.      se om det funkar genom återkoppling, vetenskapliga test

5.      belöna framgång och straffa misslyckande

Millenium Development Goals

• Eradicate extreme poverty and hunger

• Achieve universal primary education

• Achieve gender equality and empower women

• Reduce child mortality

• Improve maternal health

• Combat HIV/AIDS, malaria and other diseases

• Ensure environmental sustainability

• Develop a global partnership for development

Development Theories

Neoclassical:

– Economic change. Work force, capital (savings), human

capital, level of technology. Adam Smith 1776, David

Ricardo 1817, Harrod & Domar 1950, Solow 1956

• Structuralist:

– Economy + institutions/structures. Schumpeter 1912,

Lewis 1954, Hirschmann 1958, Rostow 1960, Myrdal 1968,

North 1990

Marxist:

Economy + social sctructure/class relations and struggles.

Theory about stages from slave society to communism.

Marx & Engels 1848, Lenin (emphasised imperialism)

• Dependency:

– Colonialism, post‐colonialism, dependency (”How Europe

Underdeveloped Africa”)

–         Samir Amin, A G Frank, 1960s, 70s

UNDP: Democracies are better at:

• Guaranteeing property rights

• Implementing economic reforms

• Increasing human capital

• Keeping fertility rates down

• Responding to people’s needs and aspirations

• Managing conflict and avoid civil war

• Spreading the word about health issues

Strengthen democracy through:

• Political parties and electoral systems

• Checks on arbitrary power

• Decentralization

• Free and independent media

• Citizen participation

samhällsvetenskaplig grundkurs tenta del 2 sammanfattning

Statsen

1

• Monism – politisk makt samlad i ett organ, en kanal val av represetanter i det centrala maktorganet
• Dualism – motsats, maktdelning, konkurrerande maktcentra, flera kanaler för inflytande
• Monsism ser folket som en samlad enhet med en vilja, folkviljan ska styra samhället och göra sig gällande. Dualism bygger på att folket har många motstridiga viljor, misstro mot den offentliga maktutövningen.
• Maktdelning – representativ demokrati, inflytande via valda ombud, mandat= monism. Dualism ska statsapparaten vara uppdelad i olika maktsfärer som kontrollerar och begränsar varandra, tex USA.
• Enhetsstat: Monsim= parlament som fattar beslut om lagar för hela riket, skillnad är en union som USA som har olika delstater.
• Federalism – makten är uppdelad på olika nivåer, skillnad från enhetsstat där parlament har beslutande rätt övr lokala och regionala enheter, federationer som USA.

2: Demokratiteorier:

Representavitet: åsikt, social

Deltagande – kvantitativ

Deliberation – kvalitativ

3: Direkt demokrati

Ursprunglig form, beslut fattas direkt av de röstberättigade, folkmöten. Används fortfarande i Sweichs, torgmöten som kan funka på lokalt nivå men närvaron tenderar att vara låg. Fördelarna är dock deliberativa= alla kan vara med och diskutera. I större sammanhang är folkomröstningar en form av direkt demokrati. Fördelarna med direkt demokrati är att besluten som fattas har stark demokratisk legitimitet men nackdelarna är att det är en ting och tidskrävande metod som inte är effektiv. Beslutstagandet kan även utnyttjas genom opinionsbildning och lobbying. Vissa länder har en kvorumregel att utslaget inte är giltigt om en viss % har röstat. Andra nackdelar kan vara att det ställs krav på de röstande, med komplicerade frågeställningar, tenderar att bevara status quo – konservativa. Folkomröstningar fräjar även fördomar och politiker är i själva verket mer utbildade och toleratna.

4: Författningsdomstolar:

Normkontroll – ser till att lagar inte strider mot författningen. Fördelar är värdet av insyn, ansvarsutkrävande och rättssäkerhet. Man ser även till att politiker håller vad de lovat vilket bidrar till en stark demokrati. Utan dessa har riksdagen fullständig makt. Ett argument mot dessa är att domstolarna kan få för stor makt till exempel G.W.Bush.

5: Valsystem:

·         Majoritetsval – terriotorell representation, varje del av landet har sitt ombud

·         Fransk modell: absolut majoritet, om det ej går så får endast de 2 främsta kandidaterna ställa upp i valet.

·         Brittisk modell: hästkapplöpning, ej majoritetskrav

·         Proportionella val: representation av individer: flera mandat, ju fler medborgare ju fler mandat. Tanken om att partier ska representeras med avseende på sitt folkliga stöd, Sverige tröskel för mandat (5 %).

·           Blandade system – 2 röster

Fördelar med Major:

• Distinkta roller, tydligt ansvarsutkrävande
• Inga vågmästarroller
•  Utslagsgivande
• Kan skapa starka och långvariga regeringar
• Missgynnar dock små och medelstora partier

Proportionella

• Bättre avspegling på samhällets opinioner
• Högre valdeltagande
• Inget parti som diskuterar ensamt, diskussion och samarbete

Slutsats: Om det råder starka spänningar mellan folkgrupper är proportionella bäst men majoritetsval kan ena splittrade samhällen men proportionella val ökar legitimiteten. Majoritetsval är även bra i det avseende att man kan rösta bort dem man inte litar på/ gjort bort sig. Detta är till stor del majoritetsvalens styrka: maktskifte.

• 6: Presidentialism/parlamentarism – två respektive en kanal för inflytande
• Parlament: regeringen är ansvarig gentemot parlamentet, måste ha riksdagens förtroende. Statschefen och regeringschefen är åtskilda och statschefens makt är begränsad. Mindre person centrerade val – vid presidentval kan bara en vinna och förlorarna får inget. Presidentsystem försvagar partiväsendet, svårt att bli av med president och de kan bli alltför mäktiga.¨
• Presidentialism: president är både stats och regeringschef med en begränsad mandatperiod. Presidentn är ett starkt centralt ämbete med ett ansikte utåt vilket kan gynna nya stater. Effektiviteten tenderar att vara bra vid presidentsystem, handlingsförmågan. Det är även bra med 2 valda organ som skapar maktbalans och bidrar till kontroll och insyn i den politiska processen.
• Semipresidentialism: mellanform= president ej regeringschef och regeringen leds av premiärministrar. Samtidigt finns det en president med egna politiska befogenheter.
• Horisontell maktdelning: maktdelning mellan parlament och regering. 

 

7: Partipolitiska och ideologiska skiljelinjer

• Centrum vs periferi: 1800-talet, befolkningsgrupper med stark egen identitet, nationalstater i riktning mot demokrati. Regionala grupper som inte ville bli nationella = genomfördes med hårda metoder.
• Stat vs kyrka: 1800-tal, liberal radikala mot religiösa partier, ville inte att kyrkan skulle ha lika stort inflytande i tex utbildning, sjukvård och kultur.
• Stad vs land: jordbruk mot industri, i och med industrialisering så flyttade fler till städerna vilket ledde till att bondepartier bildades som satsade på decentralisering.
• Klasspolitiskklyfta: sossar= krav på ekonomisk omfördelning, sociala reformer, lika rösträtt i och med industrialisering och växande arbetarklass.
• I framtiden: tillväxt vs miljö – kärnkraft och 70-talets hippies. Högerextrema mot mångkultur.

8: enhetsstat, federationer, konfederationer

• Enhetsstat: skiljer mellan 2 statsformationer enhetsstater och federationer. I enhetsstaten är lagstiftande makt helt och hållet på central nivå. Detta är den vanligaste formen, makt från centrum tex genom skatt.
• Federationer: här är lagstiftningen uppdelad där den centrala nivån kan stifta lagar genom majoritetsbeslut men delstater kan även stifta lagar – USA.  Detta tillämpas ofta i stora och splittrade länder. Konstitutionen ofta svår att ändra och vissa frågor sker på central nivå medan andra inte.
• Konfederationer: lösare sammanslutning än en federation. Formaliserad samverkan mellan självständiga stater. Hotet i dessa styren är att staten kan bli utesluten. En konfederation kan både vara enhetsstat och federation, det är ofta självständiga stater som enats kring en gemensam konstitution, delar valuta, språk och huvudstad.

9: decentralisering: innebär den reella graden av självstyre. Rätten att på lägre nivå utse befattningshavare, guvernörer och borgmästare. Detta innebär ramar för beslutsfattande och en huvudfråga är rätten för lägre organ att ta ut skatt.

Fördelar:

• Demokratiska förtjänster= besluten närmare medborgarna, fler involveras och större möjlighet att påverka
• Iden om maktdelning, begränsa den centrala makten. Konfliktdämpning, tillträde till det politiska systemet och lättare för minoriteter att hävda sig.
• Effektivitet, problemen ej samma på alla orter.
• Radikaler som Hitler verkade ofta på central nivå och om man vill få något gjort snabbt ska man verka på central nivå.
• Folk verkar föredra direkt inflytande.

Nackdelar:

• Deltagande i val på lägre nivå är oftast sämre. Korruption och misskötsel i större utsträckning. Missbruk av makten.
• Splittring på regionala plan, separation och statlig upplösning. Jämlikhetsskäl som vård, utbildning ska vara lika för alla.

Stats 2: Politik som organisation

1: Politik respektive förvaltning, hur kan förvaltningen utöva makt?

·         Förvaltning= administration av tillgångar som kan utföra politikernas beslut och bedriva praktisk politik. Förvaltningen är ett neutralt instrument för politiker som används för teknisk bedömning. Förvaltningen bereder och verkställer politikernas beslut. 

·         Politik= styrning, maktutövning och auktoritet, det bör vara så att politikerna styr och förvaltningen verkställer. Den så kallade beslutsfattarrollen och verkställarrollen. Politikerna styr förvaltningen direkt(säger åt dem vad de ska göra) och indirekt (tilldelar resurser).

·         Förvaltningen kan utföra maktutövning genom förslag till regeringen, initiativ, rigga förslag samt vägra utföra beslut.

2: Impleteringsproblem= politiska beslut genomförs ej som beslutsfattarna vill.

·         Besluten blir inte alltid så lyckade i praktiken, förvaltningen bör därför inte blint verkställa vilket är ett exempel på förvaltningen makt. 

·         Samma aktör kan både har beslutsfattarroll och verkställarroll, politikerna styr genom direkt och indirekt styrning(=ger direktiv), kan även utöva så kallad återstyrning när de tycker att förvaltningen gjort åt helvete.

·         En traditionell antites som förekommer är närbyråkrater. De har så stor handlingsförmåga att de till stor del utformar politiken på sitt område. I det här avseendet saknar politikerna den professionella kompetensen men de kan rglerna närbyråkraterna genom resurs delning, beslut om organisering.

Några förutsättningar för att förhindra impletering är:

·         Entydig styrning, inga missförstånd

·         Tydlighet, ej så komplicerat och tillräckligt med tid och resurser

·         Se till att besluten gillas av förvaltningen

·         Möjlighet för kontroll

·         Se till att andra aktörer inte kan påverka

Nyckelbegrepp: förståelse, möjlighet för genomförande och vilja.

• Vaga och motstridiga beslut, tydliga mål
• Skapa mening
• Samhällsförändrande beslut
• Resurser/tid
• Tillämparens intresse matchar ej alltid beslut
• Omgivningen ogillar besluten (kravmärkta varor)
• Tillämparorganisation

Symbolisk politik= ej ouppnåeliga mål tex nolldöda i trafiken.

3: Politisk legitimitet= problematisk

·         Legitimitet= medborgarnas förtroende för statens handlande

·         Välfärdsstat= trygghet, solidaritet, beskattning och stöd

·         Det politiska systemet problematiseras i och med att den offentliga sektorn tvingas handla i tvångs och monopolsituationer.

·         Obligatoriska system ställer frågan om legitimitet på sin spets

·         Byråkratiska tvångsapparater eller samhällets vilja?

·          Högre utbildning, materiell välfärd och jämlikhet har lett till självständigare medborgare som ifrågasätter systemet.

·         Impleteringsproblemet är ett problem i politisk legitimitet, avstånd mellan beslutsfattande och verkställande.

·         Demokratins svarta hål – politikerna har svårt att utöva inflytande då det i själva verket är tjänstemän som bestämmer hur organisationer styrs.

·         Den legalbryåkratiska är användbar då man skapar precisa regler= barnbidrag

·         Kravet på legitimitet ger upphov till olika förvaltningsformer – man måste anpassa förvaltningen på olika sätt för att den ska fungera och skapa legitmitet.

·         Byråkratins akilleshäl är flexibilitet och situationsanpassning vilket är klassiska problem som Aristoteles diskuterade

·          Den offentliga förvaltningen kan få legitimitets problem pga att den inte är vald av folket, situationsanpassning, handlar i tvångssituationer samt tid/resursbrist, detta ger upphov till olika förvaltningsformer = legalbyråkratiska, professionella, korporativa, brukarorienterade, politikerorienterade, marknadslika.

4: legalbyråkratiska respektive korporistiska

• Den legalbyråkratiska: bygger på enhetliga och precisa regler. Denna kan ses som legitim eftersom den har stark kännedom om reglerna, bygger dock på att reglerna tillämpas av en neutral och O-korrumperad kår. Bra vid tex barnbidrag, vid hög valfrihet och där alla behandlas lika.
• Korporativa: genomförandeprocess överlämnas till den grupp som representerar frågorna. Denna fungerar olika bra beroende på hur intresseorganisationen ser ut. Olika organisationer har olika styrka och olika förtroende som behövs för att legitimera beslut. Fungerar till exempel då det gäller beslut om skytteförening etc. så kallad kooptering kan dock ske där svaga grupper undermineras och organisationen glömmer bort medlemmarna, kan även fungera vid arbetsmarknaden.

5 – redan besvarad

6: Offentligt ethos

Här diskuteras demokrativärden och ekonomivärden, offentliga värden bör tillämpas i en offentlig verksamhet och uppnår de gemensammas bästa. Ett privat ärende är dock mer inriktat på ekonomivärden enligt Lundqvist. Han diskuterar fyra olika etiker:

·         Förvaltningsetik

·         Proffessionsetik

·         Egenetik

·         Gruppetik

Enligt Lundqvist är ekonismen farlig och handlar inte bara om att titta på ekonomiska aspekter utan innebär subjektiva bedömningar, effektivitet, kortsiktighet och egoism.

Förslag till åtgärder för offentligt ethos:

·         Tydlig skillnad – offentligt/privat

·         Precisera offentligt ethos

·         Visa civilkurage och förbättra ämbetsmännens förutsättningar

·         Utbildning/diskussion om offentligt ethos

·         Sanktionera brott mot demokrativärden

·         Kontrollorgan

Offentligt ethos definieras som att se bortom sina egoistiska intressen, visa omsorg, betala skatt, etc. detta ger riktlinjer till den offentliga verksamheten, skiljer ekonomivärden och demokrativärden och de offentligt anställda anses vara demokratins väktare.

7: ansvarsutkrävande: vilka är förutsättningarna?

Med ansvarsutkrävande menas att man lokaliserar ansvaret, detta kan göras i 3 punkter(de valda politikernas ansvar inför folket).

• Vem är ansvarig? Det finns olika politiska nivåer men uppbyggnaden är sammansatt så det är svårt att säga vem som är ansvarig (hänvisningar mellan olika distanser).
• Kunskap om förvaltningens arbete, impletering, har den utförts bra eller dåligt? =politiska processer ska präglas av transparens.
• Mekanismer för att utkräva ansvar – till exempel JO, allmänna val, åtal mot justitieråd, sida 181 läs mer

8: 2 Doktriner: Fredriks inre kontroll mot Finers externgranskning

·         Den inre kontrollen betyder att politik och förvaltning inte kan hållas isär (maktdelning). Fredrik menar att systemet bygger på etik och moral och att allting gär rätt till(tjänstemannens inre kontroll).

·         Extern kontroll förutsätter att maktmissbruk förekommer, politik och förvaltning hålls isär.

·         Fredriks bygger på maktdelning och Finers att politiken härleds till folket, tvisten ligger i hur makten bör fördelas i styrelseskicket. Finers doktrin är för sträng och hårdkokt men Fredriks fungerar inte pga att det inte finns tid för politiker att bestämma varje fråga. Båda återfinns i vårt samhälle men extern granskning är starkast i och med framväxten av ”the Audit society”, detta innebär en förändring i hur myndigheter arbetar.

9: Privatisering

·         Ekonomisk och politisk process då offentligt ägda verksamheter övergår till privata ägare.

·         Kan ske genom avfinansiering då man överför ansvaret från förtroende valda organ  till privata ägare.

·         Avreglering

·         Överföring av produktion

·         Avyttring – överför försäljningen

·         Kan ske till – korporativa organ, folkrörelser, yrkesorganisationer, producenter, brukare

Hur?                                                                               Verklighet?

• Huvudansvar                                                      skola vård, omsorg, apotek

• Egendom
• Avreglering
• Fri etableringsrätt
• Inkomstöverförning
• Välfärdscheckar
• avfinansiering

 för/nackdelar

• Lika behandling?                          Konkurrens?
• Etiskt? Tjäna pengar?                   Effektivitet?
• Staten förlorar pengar                  valfrihet?
• Insyn i privata skolor? Samarbetsvilliga?

10: Decentralisering

+Påverka politiska beslut, tilltro till individens sunda förnuft

– Jämlikhet – lika i alla delar av landet, svaga grupper får svårt att hävda sig, geografisk splittring

• Politiker tenderar att vilja ha både och.
• Huvudfråga: vem ska fatta besluten?
• Centrum/periferi – centralt/lokalt
• Hur reglerar staten kommunerna? Vilket ansvar får de? Lagar?
• Finansiering: kostnadsfördelning mellan stat och kommun, betala för sina egna?

Ekonomisk historia!

Sammanfattning av Schön(oskön)

• 70- tals krisen, vad ledde fram till denna och vad kännetecknar den ekonomiska utvecklingen efter denna kris?
• Kris på 70-talet, började med kraftig ökning av oljepriser och hela skiten ledde till nedläggning och arbetslöshet, drabbade främst de gamla hederliga industrierna, stål, massfabriker, varv
• Samtidigt nya möjligheter: mikroelektroniken, vänder utvecklingen, innovationer som persondatorn och mobiltelefonen ledde till ny kunskap, flexibilitet och infohantering.
• Detta var början till den tredje industriella revolutionen, Internet i centrum men detta ligger även till stor del i framtiden.
• Första industriella revolutionen var ångmaskinen i centra, andra var förbärnningsmotorn.
• Utveckling innebär förmåga till omvandling, utrymme för nya innovationer, förmåga att skapa stabila förhållanden.
• Utvecklingen tar dock tid och är ett kraftspel mellan teknik, ekonomi och samhällsförändringar. Enligt Schön så uppvisar detta bestämda rymter=cykler.
• Schön talar även om rationalisering som centralt för utveckling vilket syftar till effektivitetsökning och detta är en av grundstenarna i så kallade strukturcykler.
• Omvandling kontra rationalisering: satsa på nytt eller förbättra det gamla, grund för att skapa stabila förhållanden. Rationaliseringen driver på produktion.
• Cykler kan sammanfattas som ett samspel mellan omvandling, rationalisering och kris. Detta visar sig i cykliska kretslopp som tar ca 40 år och har präglat utvecklingen i makro under den senaste 120-200 åren.

Olika typer av cykler:

·         Referenscykler: generaliserbarhet trots variationer.

·         Sekelcykler: längsta typen av cykler – 100 år – historiska kretslopp och fluktuationer, växling från industriell revolution till infrastruktuell utveckling.

·         Strukturcyke – omvandling, rationalisering och kris. Dessa cykler har bildats kring innovationer under de industriella revolutionerna samt under epoker av infrastruktuell uppbyggnad. Innehåller mindre cykler.

·         Byggcykler(Long Swings)15-20 år – tar tydligast uttryck i bostadsbyggande. Ekonomisk omvandling leder till större befolkning vilket ökar efterfrågan på bostäder till följd av ökade investeringar. Bostadsbyggande är dock en trög faktor och efterfrågan hinner avta innan det är klart vilket leder till överskott av bostäder och därmed kris.

·         Maskininvesteringscykler (juglarcykler) 7-11 år- det råder låg aktivitet och god tillgång på produktionsfaktorer (framför allt arbetskraft). Tidgare tillväxt har skapat utrymme för investeringar och en ökad efterfrågan på varor höjer ekonomisk aktivitet. Detta sätter fart på företag som investerar och ökar produktion.  Nu ger investeringarna avkastning vilket leder till lägre priser och konkurrens. Därför vill färre producera och investeringarna avtar, detta ger utrymme för en ny maskincykel. Denna cykel beskriver ett kretslopp mellan konjunkturer som har en negativ och positiv sida, innehåller även en arbetsdelning mellan omvandling och rationalisering. 

·         Lagercykel (kitchincykel) 3-5 år – syftar till variationer i kapacitetsutnyttjande vilket leder till en ändring i lager. Förväntningar om ökad försäljning ökar produktionen och efterfrågan på lager, detta drar igång en konjunkturell uppgång. När förväntningarna om försäljningen infrias så minskas lagren men kapacitetsutnyttjandet är fortfarande högt. Detta omslag till minskad försäljning leder till att lagren ökar igen och en minskar så vi kommer tillbaka till utgångsläget.

Cyklerna är ej förutbestämda utan kan ta oväntade

tillväxtens krafter.

Kapitel 2 – varför teknikskiften och strukturella perioder?

• Språngartad förnyelse – chocker av krig, naturkatastrofer.
• GPT – general purpose tech – tekniken kan användas på många håll
• Tröghet – tex bygnadscykel
• Komplementaritet – delarna större en helhet, påverkar varandra i positiv riktning – bilar, vägar, makro är mer än summan av mikro, helheten skapar nya sammanhang
• Cykler slutar i kris, ny omvandling, rationalisering etc

Kaptiel 3 – strukturcykler

Kan sammanfattas i 4 punkter

1. historiskt förlopp som kan delas in i tidsförlopp, präglas av tillväxtkrafter
2. präglas av att aktörerna handlar trendmässigt - omvandling, rationalisering – kris
3. längden på strukturcyklerna samt de mindre cyklerna har en regelbundenhet
4. integrerar med andra kortare cykler

empiri – fått kritik pga litet empiriskt underlag

innvesteringskvot

• investeringar är ett uttryck för förväntningar, påverkar omedelbart efterfråga, arbetskraft och kapital
• under uppgång så ökar investeringar men under nedgång satsas på rationalisering vilket leder till mer stabila förhållanden och produktivitetsökning
• rationaliseringsförloppen och produktivitetsökningen slutar med kriser – 70 talet är vändpunkt

periodindelning

• Cykliskt mönster sen 1850, kris mitten av 70 tal – skepnad av oljekris men strukturkris som hotade de tunga industrierna, banade väg för mikroelektroniken.

Innovationsförlopp

• Långsiktig utveckling är förknippat med nya innovationer, vägen ur kriser, har funnits innan krisen men får mer inflytande efter, konsumenterna får mer nytta av den nya tekniken – 80-talet och datorn.

Strukturförändring

• Omvandlingskriser, nya möjligheter framträder och gamla slåss ut (de svåraste finansiella kriserna), förändring av sysselsättning, investeringar ökar och produktiviteten ökar men sen generaliseras den nya tekniken vilket leder till att priserna faller och konkurrens= ekonomin kyls av, sker cirka 15-20 år efter strukturkris

Long Swings inom bobyggande och befolkning

• Byggcykeln bygger på samspel mellan ekonomisk omvandling, demografi och marknaderna för produktionsfaktorerna arbete och kapital.

Rationaliseringens mekanismer:

• Efter omvandlingskrisen har investeringskvoten nått sin topp vilket leder till ökad rationalisering. Detta är inte bara negativt då detta leder till att man satsar på den nya innovationerna och på sätt får upp tillväxten igen.

Lönsamhet och strukturcykeln

• Strukturkriser är botten på tillväxten men leder till satsningar på innovationer som får upp tillväxten igen. De skapar förändringar i politiken och samhällsklimatet (devalvering). Kris leder till utveckling.

Kapitel 4 – strukturcykeln i vidare cirklar

Nya innovationer är centralt för utvecklingen men de kräver även komplement – samspel mellan arbetskraft och kapital.

Arbetsorganisationer och industriella revolutioner

• Utvecklingen på 1900-talet byggde på basinnovationer från 1800-talet. Mikroelektroniken möjliggjorde automatisering och flexibel kommunikation vilket slog ut fordismen. Den hierarkiska arbetsuppdelningen upplöstes och ersattes av arbetslag.

Efterfrågan på arbetskraft och lönespridning över strukturcykeln

• Krav på utbildning i och med ny teknik, flaskhalsar, folk fick lära sig under arbetets gång

Statsskulden:

• Staten upplånade en massa= expansiv statsskulds politik. Restriktiv är när man betalar tillbaka lån till riksbanken och minskar penningmängden. 60 och 70-tal var restriktiva men efter 70-tals krisen blev den expansiv men devalveringen 82 tvingade fram en restriktiv.

Långa vågor och prisutvecklingen:

• Ökad lönsamhet= förväntad ökad avkastning= ökat sparande = ökad penningmängd = höjda priser

Politiken i långa cykler:

• Nya innovationer leder till ny politik och nya regler för effektivare marknad

Den svenska modellen

• Solidarisk lönepolitik, rörlighets stimulerande, arbetsmarknadspolitik, reglerad kreditmarknad och bundet sparande i slutet av 50-talet.
• Organisationer spelade en framträdande roll och staten och offentlig sektor fick ökat inflytande.
• Modellens grunder ligger till samspel mellan ekonomisk strukturell omvandling och den ekonomiska politiken. Målet är en hög och stabil tillväxt, välfärd och jämnare inkomstfördelning.
• Svenska modellens svagheter framträdde då tillväxttakten avtog, rörligheten på kapitalmarknaden var liten och företagen missgynnades.
• 80-talet försämrade modellen löne-skattepolitiken, fokus på individuella initiativ till investeringar och ökad rörlighet.

Strukturcykeln och världsordningen:

• Ser annorlunda ut på internationell nivå men tiden stort sett densamma

Tillväxtteorier

• Ny tillväxtteori: rika ekonomier växer snabbare i och med hög kunskapnivå som sedan sprids till fattigare länder. Innovationerna sker på några få regioner men när den standarsdiseras kan den spridas.

Kapitel 5 – perspektiv framåt

Strukturcykelns relevans idag?

• Får inte mindre relevans idag men allting verkar gå fortare, produkter lever kortare liv. Komplement och samband viktiga.

Ett decennium av rationalisering

• Under de senaste 10 åren har tekniken utvecklats och standardiserats vilket lett till att fattigare länder kommit ikapp och bidragit till konkurrens vilket sänkt priserna. Vi vill då hitta nya tillväxtområden= strukturomvandling

2010-talets kris

• En strukturell kris förväntas på 2010-talet som leder till ny omvandling. Detta leder till nedgång i cyklerna, kan öka tillväxt i början men slår sedan över i kris. Annat problem är att vi förlorar humankapital med 40-talisternas pension – satsning på 90-talister.
• Konkurrensen förväntas att stiga. 2010-talet blir komplicerat men positiv inställning pga att vi inte är lika bundna till industrin som vid 70-talet.

Omvandling från 2010-talet

·         Globaliseringen ligger framför oss, ny strukturcykel grundad på tredje industriella revolutionen.

·         Marknadsvidgning till följd av anpassning till institutioner och infrastruktur – förstärker Hecksner-Ohlin modellen (faktorintensitet).

·         IT viktig roll, nanoteknik. För Sveriges del flexibel förmåga till förändring

Den svenska modellen – Magnusson

Kapitel 1 – det omvälvande 1900-talet

• 70-80-talen skedde snabb strukturomvandling i västvärldens näringsliv. Tillväxten sjönk och det blev en ökad arbetslöshet och bantning av de traditionella industrierna. Oljekrisen 73-74 fick den internationella valutan systemet Bretton Woods att gå under och vi hade en övervärderad krona som fick vår export att gå åt helvete vilket sänkte produktionen.
• Detta försökte vi lösa med en överbryggningspolitik då vi devalverade kronan för att öka exporten och hålla ned arbetslösheten. I de så kallade Hagarundorna sänkte vi skatten och ökade lönerna vilket spädde på inflationen och industrierna gick åt skogen – då försökte vi devalvera. Detta ökade exporten och sysselsättningen vilket fick ekonomin att återhämta sig på 80-talet. Den tredje vägens politik.

Kritik mot tredje vägens politik:

·         Vissa blev rika och andra fattiga – exporten gick upp men köpkraften ner

·         Regeringen avskaffade kreditregleringen vilket gjorde att man fritt kunde investera utomland, detta spädde på överhettningen av ekonomin. Bankerna jagade kunderna och det var grymt lönsamt att låna pengar.

·         Effekterna av detta blev att man gjorde skatteomläggningar 91 och slutfacitet av 80-talets ekonomi var att den var kraftigt överhettad med balansproblem – för hög tillväxt – höga löner – höga priser = inflation

·         90-talet präglades då av en finanskris med högt valutaflöde= räntehöjningar= fastighetspriserna föll = krediter föll = finanskris

·         Vi hade en fastväxelkurs med dåligt förtroende vilket ledde till att vi lät den flyta 92 vilket resulterade att den sjön som en sten. Detta ledde till många branscher drabbades.

Krisens anatomi:

• Liten tuva (relativt lindrig konjunkturnedgång 1990) stjälper stort lass. Den första sektorn som svajade var fastighetsmarknaden och eftersom många hade belånat sina fastigheter och svårt att betala tillbaka. Detta ledde till att bankerna höll på att gå omkull men staten ställde upp – bankstödsnämnden 91.
• Det var även dyrt att hålla den fasta fastighetskursen till EU:s gemensamma valutasamarbete, därför lät vi den flyta. Från 70-talet var vi en inflationsekonomi men efter 90-talet en arbetslöshetsekonomi.

Arbetslöshetskrisen:

• 92-96 försvann många jobb vilket ledde till stora offentliga utgufter och stigande utgifter för arbetslösheten.
• 94 något bättre konjunktur men fortfarande hårt belastade statsfinanser – sossarna fick då makten och införde budgettak och riksbanken blev mer självständig.
• 97 – skedde en snabb återhämtning av ekonomin, arbetslöshet och inflation minskade. Man införde samarbetsavtal för att stoppa ogynnsamma löner. Detta ledde till att tillväxten ökade i och med ökad konsumtion och investeringar, dock ingen fullständig återhämtning.
• 2000- talet – något högre arbetslöshet, som slutsats kan man säga att det skett stuktuella förändringar på arbetsmarknaden under det senaste decenniet: 1: ökade regionala skillnader i arbetlöshet, 2: att olika branscher återhämtat sig olika fort. Olika personer har även drabbats olika (invandrare, under 25, över 55)
• Den svenska modellen som vi byggde upp efter andra världskriget innebar

1. låg arbetslöshet
2. trygghet i anställningen
3. social välfärd och stabilitet
4. hög tilltro till politikerna

Håller detta fortfarande?

Svenska modellen

Sverige ha soft law= EU utfärdar rekommendationer istället för direktiv

·         Vaxholmskonflikten är central till debatten om svensk modell. Den innebar att lettisk firma som anställs för att bygga en skola ej rättar sig efter kollektivavtalen. Detta ställer frågan om vi ska bevara den svenska modellen eller överge den? – Misstro mot EU:s överstatlighet

Efterkrigstiden guldålder

·         På 60-talet ökade levnadsstandarden – Volvo, villa, vovve – mer ekonomisk jämlikhet och runt 70 var Sverige ett av världens mest välmående land. Därefter ramlat

·         60-talet var Sveriges industrisamhälles höjdpunkt – bra industrier, trä, järn, konsum, nya bostäder, solidariska löner och facket.

·         Orsakerna var den grymma tillväxten från 20-talet. Vi hade klarat oss bra från kriget och surfade på vågen av förstörelse som hade skett. Vi hade god tillgång till basprodukter. Svenska modellen förknippas med sossarnas långa maktinnehav.

Svensk modell

• För 30 år sen syftade man till den Svenska arbetsmarknadsmodellen idag snarare vår förmåga att upprätthålla tillväxt= den nya svenska modellen
• I massmedier handlar modellen mest om makro
• I snäv bemärkelse menar man relationerna mellan arbetsmarknadens parter som växte fram på 30-talet.  = löneförhandlingar mellan LO och SAF, fria avtal mellan parter och solidarisk lönepolitik. Låg konfliktbenägenhet – även välfärdspolitiken som kärna i svensk modell, Sverige lanseras som förebild = medelvägens land (kapitalism och socialism)

Partsystemet:

• Kärnan för svensk modell, förhandlingar mellan LO och SAF. Fria avtal, solidarisk lönepolitik, båda vinner på avtalen, kollektivavtal, staten håller sig utanför arbetsmarknaden, Saltsjöbadsavtalet. Var en unik modell fram till 60-talet och samarbetet mellan LO och SAF ansågs korporativistiskt, intresse organisationer sim samarbetar med staten.
• Rein Medner modellen som syftar till teknik och tillväxt, solidarisk lönepolitik, låg inflation, låg arbetslöshet och hög tillväxt som mål = hörnsten i svensk makro.
•  På senare dag har dock partsystemet krisat i och med 92 då LO blandade in staten vilket resulterade i att SAF steg ur, men vi har fortfarande en hög organisationsgrad.

Den svenska välfärdsmodellen

• Inte bara partsystem som präglar svensk modell, även det generösa välfärdsystemet. Grundskola, lediga lördagar, arbetsförsäkring, pension
• På 60-talet hade man stark tilltro till statens möjlighet att skapa välfärd, 80 och 90-tal blev det något dyrt som man måste hushålla med. Ofta förknippat med höga skatter.
• Det hävdas att globalisering och medlemskap i EU har minskat den svenska modellen men man vet inte om det är sant – om man använder välfärd och partsystem är det väldigt svårt att säga.

Finns den svenska modellen fortfarande? En relevant definition av den svenska modellen är ju kontrakt mellan kollektiva aktörer i svenskt samhälle. Betonar partnernas och lönetagarnas starka ställning, detta har påverkat fördelningen av välfärd och vilken politik som förts. Frågan är om systemet fortfarande kan leverera sysselsättning, välfärd och anställnings trygghet efter 90-tals krisen?

Kapitel 3 – den tredje industriella revolutionen

Perioder av ökad resursanvändning tycks avlösas av stillsammare tillväxt. Optimismen om framtiden växer tills att produktion och investeringar ökar utöver efterfrågan= överhettning. Konjunkturuppgång präglas av överoptimism vilket leder till resursbrist (aretskraft) och det blir ont om pengar – mkt pengar lånas och investerar till man börjar förstå överhettningen= kärnan i konjukturcykler

Strukturomvandling är viktigt i den moderna industrins utveckling, vissa industrier faller bakåt när andra kommer till skott – 1800 industri mot jordbruk – industri mot tjänsteproduktion

Här kritiserar Magnusson Schön och säger att orsakerna bakom cykler inte förklarats och det finns inte tillräckligt med empiri för att lägga ut några samband – tillfälligheter

Industrisamhällets faser

• Cykler och utvecklingsblock – precis som Schön pratar Magnusson om 3 faser omvandling, rationalisering och kris. Det sker ett nytt utvecklingsblock till följd av nya innovationer, då skjuter ekonomin i höjden men när innovationerna blir standard så pressas priserna nedåt. Då inträde rationaliseringen och tekniken utvecklas. Till sist sker en kris som lägger grunden för nytt utvecklingsblock
• Teknologin är drivande i utvecklingen och kärnteknologier drar med sig andra= el-trubin-telefoner.
• Cykler är hokus pokus och det finns ingen empiri, drabbar olika länder olika, olika orsaker, historiska politiska orsaker spelar roll.

3 Industriella revolutioner:

• Industriell revolution menar strukturell förändring som innefattar hur man organiserar produktion, försäljning och annan ekonomisk aktivitet. Kvalitativ förändring som skjuter ekonomin i höjden och skapar arbete.
• 1700-talet = ångmaskin, andra innebar massproducering, mekanisering, bilen. Nys innebar ökad tjänstesektor, info och kunskapssamhälle.

Teknisk förändring:

• Industriell revolution innebär tekniska paradigm, innovationer i kluster, flexibilitet och kundanpassning.
• 70-80-talet innebar ICT (mer än PC), information Communication Tech. Detta innebar nätverkande, hantering av info och var från 90-talet en viktig faktor för tillväxt. Detta hade potential för flexibla lösningar, man kunde styra komplexa processer och det blev en revolution i organisation och utbud. Det innebar även krav på mer kunskap från individen och förändring och omställning.

Ökat kunskapsinnehåll

• Hur framgångsrikt ett land beror på dess företag. Humankapital viktigare och en kunskapsintensiv produktion. Fordismen slås ut och mer krav på de anställda.

Internationell arbetsfördelning och globalisering

• Många nya länder insteg – NIC. Standardiseringen var ingen orsak för kris utan gamla jobb försvinner och ersätts med andra – arbetsomfördelning. Trenden sen 60-talet var att industrisektorn minskat och tjänstesektorn ökat. Jordbruket var den stora förloraren. Det blev även ett ökat välstånd i många fattiga länder.

3 positioner o globaliseringsdebatten:

• Hyperglobalister: ser nya trender som motor för tillväxt och social utjämning.  De som är motsatsen till hyperglobalister anser att inget tyder på att västs makthållning ändrats. Den gruppen är transformalister som ser nya regionala mönster och nytt kraft centra.
• Som konsekvenserna av globaliseringen kan man se ökad tillväxt i utvecklingsländer, multinationella företag får ökad betydelse, ökade utländska direktfinanser. IT bubblans kollaps kan dock ses som hack i internationaliseringen.

Nya konsumtionsmönster:

• Kritik mot 60-talets fordism och överkonsumtion – slöseri. Även preferensförändring och kräsnare kunder. Även fokus på jämställdhet och individuella rättigheter.

Marknadens segertåg:

• Avstånd spelar mindre roll i och med ICT, nya sätt att organisera och kommunicera. Stort behov av samarbete. Expansion av marknadsekonomi sen 60-talet och kapital och varor mer lättrörliga det blev även lättare att styra saker från hemmet.

Kapitel 4: arbetsförändrad marknad

Arbetsmarknaden har blivit mer komplex, kultur, politik och skrivna/oskrivna regler. Den tredje industriella revolutionen omformade den svenska arbetsmarknaden (dock fortfarande fackliga avtal).

Strukturell arbetslöshet:

• 90-tals krisen ledde till en varaktig arbetslöshet. Många jobb som förlorades togs tillbaka i slutet av 90-talet men långt ifrån alla. Problemet idag ligger nu i att hur ska välfärden klara sig med hög arbetslöshet och åldrande befolkning. Lösningen ligger i tekniska förändringar. Trätofrågan är om tekniken slår ut arbeten? På kort sikt, kanske men på lång sikt, nej. Inget talar för arbetslöshet på längre sikt.

Globalisering och arbetslöshet:

• Den ökade globaliseringen leder till konkurrens men de jobb som förloras i tex tillverkningsindustri ersätts på annat håll. Problem uppstår på vissa regionala håll men utjämnas på sikt. Svensk ekonomi under de senaste 10 åren har blivit en del av den växande världsekonomin. En viktig faktor var avregleringen av finans och valutasystemen som ledde till fri utrikeshandel. En ökning av anställda i utländska företag har skett vilket negativt i den mån att vi förlorar kunskapsintensiva jobb men även positivt.
• Svensk ekonomi präglas av strukturkriser och strukturomvandling och i den svenska modellen syftar man till solidarisk lönesättning vilket gjort att de företag som inte kunde bära de kollektiva löneavtalen slogs ut och ersattes av andra förhoppningsvis bättre jobb.

Tillfälliga förbindelser:

·         Den tredje industriella revolutionen berör flera aspekter än arbetslöshet. Det har skett en ändring från 60-talet då många hade fast heltidstjänst till att tillsvidare anställning blivit den vanligaste formen. Det har blivit lättare att göra undantag för lagen om anställningsskydd och arbetsgivare kan välja och vraka. Detta är en försvagning av den svenska modellen.

Kollektiv avtal och parternas förändrade roller:

·         Partrelationerna som präglar den svenska modellen har dött ut till viss del eftersom arbetsgivarnas ställning har förstärkts men fackföreningar fortfarande starka. Sverige har fortfarande bra anställningsavtal.

Rosornas krig – 80-talet:

·         Det skedde ett slag mot korporatismen som präglade den svenska modellen då SAP drog sig ur samarbetet med LO. Förändringarna ligger i: decentraliserade löneförhandlingar, försvagat samarbete mellan LO och SAF, kollektivavtal inte lika viktiga och att vi måste ställa oss närmare EU.

·         Vi har inte möjlighet till kraftiga löneökningar då vi har flytande växelkurs och inflationsmål. EU och ekonomisk globalisering förhindrar partsystemen till viss del och det är inte lika lätt att byta jobb över gränserna. 90-tals krisen inte enda anledning till försvagning av partsystemen även tredje industriella revolutionen spelar roll. Det har även blivit högre individualisering och man låter sig inte representeras i lika stor utsträckning samt svårt att prissätta en tjänst då det rör sig om individuella färdigheter.

Lönebildning och inkomster:

·         Ökade löneklyftor sen 30 år tillbaka pga tredje industriella revolutionen. Övergång till tjänste och kunskapsbaserad ekonomi har skett och det har blivit svårt att upprätthålla den solidariska lönepolitiken.

Den uppdelade arbetsmarknaden:

·         En konsekvens av den tredje industriella revolutionen, alla kan inte bli välbetalda ICT operatörer eller lyckade självanställda. Det blir viktigt att satsa på den första sektorn för att hänga med i svängarna – spjutspetsutbildning. Andra sektorn sysslar med produktion av varor och tjänster. Tredje sysslar med tjänster och service i offentlig sektor. Fjärde sektorn är privat och innefattar dem med låg utbildning och låg produktivitet. Femte sektor är de som jobbar svart, studerar, går på A-kassa och förtidspensionärer.

Kulturgeografi!

Varför är det viktigt att studera geografin för att förstå mänskliga relationer? Hur vi agerar i en miljö beror på hur vi uppfattar den med våra sinnen och den mentala bilden vi har av miljön, detta varierar med ålder, kön och sociala roller. Hemmet är centralt att studera i kulturgeografi och man pratar om platsers genius loci som syftar till platsers personliga själ. Man syftar även till rädsla av platser och hur folk har olika förhållningssätt till platsers genius loci. Myter om platser spelar även stor roll i hur man tänker om platser. Det talas även om representation av platser i frågan om hur de framställs. Platser präglas även av olika maktutövning. Detta kan förknippas med den ständiga kamp om plats som återfinns i samhället. 

2 grundläggande begrepp när man studerar kulturgeografi

·         Rum = något man har relationer i, hur två platser är lokaliserade i förhållande till varandra. Studerar olika flöden av varor, människor och info, distance decay= flöden minskar med avstånd. Tid och rum sätter gränser för individens rörelse, capability, coupling och authority. Trots att världen krymper är vi påverkade av geografi, time-space-compression.

·         Plats = något man har relationer till, kombination av natur och kultur, subjektiv platsbeskrivning. Platsen tillskrivs en mening och vi gör en bild utav den och den påverkar vårt beteende, skapar identitet. Finns otrygga platser och olika har olika uppfattning av en plats, hem som vila eller arbete?

Kartan

• Viktigt instrument för geografen dock är den alltid subjektiv eftersom den som ritat den har valt att visa vissa saker. Kartan är subjektiv eftersom den är platt, visuell, har mittpunkt, visar ett urval och är en representation av verkligheten.
• Man pratar om mentala kartor vilket är de kartor vi bygger upp i huvudet, subjektiva. Dessa kartor är i ständig förändring och visar att människor förhåller sig till olika platser olika. Myter kan även forma våra mentala kartor.

Hur studerar vi rum och plats? Olika paradigm ger olika svar, finns 3 huvudinriktningar i samhällsvetenskaplig forskning.

• Empiricism – individen som ”Economic man”, handlar rationellt. Rummet är abstrakt och det finns lite utrymme för specifika platser. 
• Humanism – individen är en aktiv agent som påverkar sin omgivning, fokus på plats än rum.
• Kritisk teori – individen styrs av samhälleliga strukturer som kan vara globala eller platsspecifika.

Olika inriktningar

·         Regional – detta var huvudinriktningen fram till 1950. den går in på djupgående beskrivningar av regioner som ses som en unik enhet sammansatt av natur och kultur. Människan sågs som en produkt av sin miljö.

·         Spatial – dominerande 50-60-talen. Denna var kritisk mot regionals personliga miljöbeskrivningar och satsade mer på vetenskaplig metod med inspiration från logisk positivism – hitta lagbundenheter, hypotesprövning, naturvetenskap som ideal och statistiska modeller. Rummet och mänskligt beteende ansågs som någonting mätbart, rummet och rumsligt beteende kunde förutspås. Man talade om en samhällsnyttig geografi och genom tex gravitationsmodellen kunde man förklara flöden, f= p1xp2/D2.

·         Humanistisk – Fokuserar på det subjektiva, mänskliga upplevelser och känslor spelar in i skapandet av plats. Kritiserar den instrumentella platsbeskrivningen: hur kan man räkna och mäta en plats? Inget finns utom det subjektiva medvetandet, plats fyllt av mening, kvalitativ modell. Det finns 2 inriktningar:

1.      Existentialism: fokus på individens specifika upplevelse av världen, individuellt perspektiv dvs att alla har olika världar. Att vara och relationen till världen är vad som gör den viktig, kroppen som utgångspunkt, centralt för meningsskapande.

2.      Fenomenologi – ser världen genom fenomen som först uppstår då människan upplever dem. Vi skapar vår värld genom interaktioner med människor och ting, sinnesupplevning. Erfarenheter är i centrum och vi pratar om en livsvräld i konstant förändring. 

2 humanistiska geografer är centrala

1. Yi-Fu Tan – ser världen som enhetlig, platser är olika beroende på vilken folkgrupp man frågar, platsers unika personlighet. Topophilia – love of place, vi har ett behov att identifiera oss med platser och skapa hem. Sense of place – platskänsla, platser blir betydelsefulla genom kunskap och emotionella band, har dock försvunnit till viss del med globaliseringen. Pratar även om care of place, bry sig om en plats vilket är svårt att mäta.
2. Edward Relph – folk är sina platser och platser är sitt folk. Genuin eller artificiell platskänsla, platsens unika genius loci, försvunnit till viss del i och med globalisering= platslöshet.

Här kommer vi även in på behavioristisk geografi som är ett mellanting mellan spatial och human. Fokuserar på hur vi beter oss på olika platser, genom perception om plats och omgivning. Rationellt agerande men utifrån den info vi besitter. Platsen bestämmer dock inte endast hur vi agerar, även social situation är viktigt. 

·         Kritisk, radikal – detta handlar om politikens intåg i samhällsgeografin. Denna menar att politiska samhällsstrukturer påverkar både rum och plats och eftersom både forskare och studieobjekt är politiskt påverkade så finns det ingen icke politisk vetenskap. Ett exempel är marxismen: kapitalistiska strukturer och klassamhället påverkar rum och plats. Geografiska och rumsliga mönster är en följd av ekonomisk struktur. Detta kan förklara varför kapitalister och arbetare bor åtskilda.

·         Postmodern – världen kan delas in i centrum och periferi. Strukturer och individer påverkar varandra och denna fokuserar mycket på ras, etnicitet och feministiskt geografi. Till exempel etnisk boendesegregation och varför hemmet upplevs olika för män och kvinnor

Kvantitativ/kvalitativ metod:

• Spatial kvantitativ och humanistisk kvalitativ – motpoler. Är inte 2 metoder utan 2 metodfamiljer och vid forskning kan man blanda dessa 2.

Stat/makt/geografi

• Finns kontroll genom direkt maktutövning: synliga maktrepresentationer, lagar, övervakning. Finns även kontroll genom ideologi, normer, värderingar, arkitektur och riter. Detta legitimerar statens hegemoni.
• Enligt Foucault så fungerar makten avskräckande genom straff, fokus på de som inte passar in, brottslingar och psyk sjuka. Återanpassning genom separation och övervakning – Panoptikon.
•  Segregation – personer med avvikande beteende avskiljs från hederliga medborgare, fängelser, fattighus. Finns segregation för att uttrycka makt= avstånd och privata rum.
• Övervakning i allt större utsträckning, kontrolleras för att ingen ska bli avvikande.

Territorialitet:

• Vissa platser tillhör vissa grupper. Detta förekommer på olika skalor som nationer respektive det egna rummet eller stadsdelen. Detta kan ske genom gränser, graffiti, skyltar, flaggor – detta skapar gemenskap men samtidigt exkludering.
• Representation – kommunikation utifrån tecken man kommit överens om, återger och skapar imaginära bilder. Vad finns med, vad finns inte med? Vem står bakom representationerna?
• Imaginära geografier: hur ser vi på platser vi inte känner till, myter? Vissa saker lyfts fram och andra undermineras. Till exempel myten om stad och land, vad är representativt för de båda, stökigt, lugnt, farligt, tråkigt eller vackert?

• Diskurs – Foucault, kunskap produceras genom diskurser, synsätt ses som sanning. Makt kan utövas via diskurser, vem formar en diskurs och utifrån vilket intresse?  Tänk på bilden av Afrika.
• Postkolonialism – kolonialismen var beroende av diskurser som legitimerade dominans och utnyttjande, över och underordnad.
• Orientalism – Edward Said, bilden av de andra, västs stereotyp syn på öst. De andra handlar om vi och dem, inte bara till människor utan platser och rumsliga relationer. Kontraster, hur beskrivs platser som bebos av de andra?
• Invandraren kan ses som den andra, både som något positivt annorlunda (nya smaker, exotiskt) och negativt (stökigt, ghetto). Det finns olika teorier varför invandrare har egna rum, dels frivillig separation, strukturella skillnader och diskriminering.
• Det sker en ständig kamp om plats rådande normer, värderingar och regler.

Sociologi:

Teori, vetenskap och samhällsvetenskap

·         Teori anses som tolkningsramar och förklaringsmodell. Det förklarar omgivningens förhållande, mönster, innebörd och konsekvenser. Teorierna blir del i ett paradigm och står som ontologiska antaganden som styr det vetenskapliga tänkandet. Fajta det vill säga sanningen tolkas med hjälp av teorier där vardagliga och vetenskapliga teorier ej är åtskilda verkligheten betraktas och tillskrivs betydelse utifrån olika perspektiv, synvinklar, man räknar även in för förståelse som är socialt, kulturellt betingade.

Filosofiska teorier om verklighetens yttersta natur:

·         Monism – tillvaron byggs upp av en enda substans

·         Världen byggs upp av två egenskaper: andliga och materialistiska

·         Pluralism – verkligheten består av en mångfald av självständiga principer

·         Atomism – materia består av små och oföränderliga komponenter

·         Holism – helheten mer än delarna

Epistemologi:

·         Kunskapsteori, kunskapens natur, källor, begränsningar och läran om kunskap, detta innefattar ett antal begrepp

1.      empirism – observationer, erfarenheter

2.      rationalism – tankar/förnuft

3.      dogmatism – säker kunskap

4.      agnosticism – hävdar omöjlighet, skepsis inför existentiella frågor

5.      skepticism – ingen kunskap är säker

6.      nominalism – allmänbegrepp, inga universella ting över det enskilda

7.      realism – oberoende av yttervärld

8.      antirealism – vad som finns ute är beroende om vi har kunskap om det

9.      kritisk realism – kognition/perception – vi möter en oberoende yttervärld

10.  representionalism - idéer och tolkningar

Ontologi

·         del av metafysik, förutsättningar, antaganden, kategorier bakom teorier, begreppsapparat, lärandet om det varande, kunskapsobjektets natur, det varandes beskaffenhet

åskådningar

·         materien det enda verkliga – materialism

·         idealism – (metafysisk) mentala företeelser är det enda verkliga, (epistemologisk) det mentala är det enda vi kan ha kunskap om, (kritisk) försöker fastställa den mänskliga kunskapsförmågans gränser

systemteoretiskt perspektiv:

·         innebär att skapa en gemensam tvärgenom vetenskaplig ansats, iakttagelser definierar det observerade systemets gränser. Enligt systemteorin så finns inga enkla orsakssammanband utan allt är sammanvävt i cirkulära orsakskedjor.

·         Egenskaper – beroende förhållande mellan delar av en enhet, tonvikt på processer och reaktioner, händelser i ett delsystem påverkar hela systemet, system bygger på inneboende strävan efter ordning

·         Kritik – funktionsodugligt men vissa delar fungerar, ojämnfördelning och flaskhalsar, säger inget om omfattning och styrka

Sociologi – den sociala läran om samhället, vad är det? hur och varför konstrueras det, bibehålls och ändras? Hur påverkar det oss? Föreställningar, idéer?

Analytiska nivåer

·         Mikrosociologi – mikroprocesser tex samspel mellan 2 individer

·         Mesosociologi – länkar samman mikro och makro

·         Makro – stater, köns ordning etc, mer övergripande

Olika dimensioner/sammanhang

·         Historiska epoken

·         Sociokulturella fältet/systemet

·         Situationella ramverk

·         Subjektiv tolkning – min upplevelse

Kulturen innebär en uppsättning av sociala praktiker, människors levda verklighet, vi agerar, tänker, talar, skapar genom kulturen

Delområden i sociologi – utvecklingssociologi, feministisk etc

Om metodologi

• Fältstudier, etnografi – svårt att generalisera
• Survey undersökningar - enkäter, slumpmässigt, representativ – effektiv
• Experiment – generaliserbar, kvantitativ
• Källanalys – detaljerad, jämförande
• Forskning – praktisk och svår tolkad

Typisk forskningsprocess:

1. problemformulering
2. tidigare studier
3. frågeställning
4. upplägg/metod
5. genomförande
6. tolkning
7. publicering

Kausalt förhållande – kausala samband i sociologin ska inte uppfattas för objektivt, tex människors attityder.

Triangulering

Kontroverser

• Sociologiska ansatser kompletterar varandra, kontroverser mellan tex de teorier som betonar struktur och de som betonar handlingar, men detta välkomnas.
• Andra konflikter (Giddens) betonar genus och kön skillnader, även inverkan av ekonomiska, kulturella, politiska faktorer, vilket väger tyngst? Enligt Scott är kulturella viktigast, formar ramar, språk, betydelse= livets egenart
• Systematisk organisation – sociala system med O-reducerbara delar
• Socialisation – överföring av levnadsmönster för att kunna leva livet fullt ut
• Social handling – motivation bakom handlingar
• Konflikt – hur betingar natur och kroppen det sociala livet?

Kronologiskt

·         Skotska upplysningen – innefattar folk som Millar, Smith som gick från rationalistiskt till sociologiskt tänkande

·         Fyrstadieteorin – teori där samhälleliga företeelser förklaras

1.      samhällets delar är oberoende av varandra

2.      det som sker i samhället är oberoende av de enskilda individernas avsikter

3.      under historien har samhället vuxit på bekostnad av teorin

4.      man kan urskilja vissa mönster trots att utvecklingen är oplanerad

sociologins moderna utveckling

1.      1800-talet till första världskriget= klassisk sociologi, Comte – lagar till samhällets dynamik, Spencer – organism/funktioner/enhet

2.      mellankrigstidens konsolidering 

3.      accelererad utveckling: 1945-75 (Contemporary modern sociologi)

4.      postmodern segmentering

·         Parson – strukturella funktionalistiska – sociala fenomen förklaras biologiskt, i termer av delarnas uppbyggnad och deras funktion i förhållande till hela samhället.  

·         Mead – interaktionistiska – betonar kommunikation och ömsesidiga beroendeförhållanden mellan individer och socialt beteenden, där människor med hjälp av språk, symboler, budskap till varandra och påverkar varandras beteende och tankar.

·         Marx – konflikt – samhället utvecklas av intressemotsättningar mellan individer eller grupper, det handlar om oförenliga mål eller brist på resurser, fokus på integration, harmoni och gemenskap (kommunist jävlarna) 

·         Butler – feminism – teorier med utgångspunkt i kvinnoforskning, kvinnoförtryck och underordning

·         Foucault – postmodernism – skepsis mot nedärv/förhärskande, sökande efter öppen hållning till alternativa tankesätt

Olika teoretiker

• Marx – 1818 – konflikt med materialistisk historieuppfattning, överbyggnad, produktionssätt. Samhället och andra individer sökande efter mervärde, oss själva och vårt väsen. Syftar till hur och varför vi arbetar, med vad? Detta anger ramarna för överbyggnad. Syftar till produktionsförhållanden, maktrelationer
• Weber – 1864 – fyra handlings typer, affektionellt, traditionellt, värde och mål, handling mellan struktur och interaktion, han myntade även den så kallade verstehn modellen som syftar till att förstå handlingar. Han talar om olika organisationsformer, traditionella, karismatiska och byråkratiska och menar att den sistnämnda börjar ta över i dagens samhälle och man handlar mer målrationellt, effektivitet och formalisering står i centra. Den så kallade rationaliseringsprocessen som syftar till målrationellt handlande och en avmystifiering av världen – traditioner ersätts med förnuftssträvan.
• Durkheim: 1858 – syftar till samförstånd, sammanhållning och ett kollektivt medvetande med arbetsdelning och solidaritet. Han talar om organisk och mekanisk solidaritet, pratar om självmordet i termer av egoistiska, Alturisitiska och anomiska. Han pratar om en verklighet utanför individen och en yttre tvingande makt och sociala motiv.
• Simmel – 1858 – förknippas ofta med främlingen, löst förankrad i sammanhang som vi öppnar upp oss för(jämför flytande identiteter).   Enligt honom är samhället en händelse och en produkt av människors växelverkan som uppstår i stunden. Han pratar om sociala former som är som är någonting annat än avsikter och har en betydelse i sig. Sociabiliteten är även någonting som tas upp och syftar till förmåga att frambringa sociala relationer. Han talar om den blaserade attityden som leder till den urbana människan i och med en undanträning av kultivering av människor, konsumtionssamhälle. Samt flanören som är den slösaktiga människan.
• Baudillard – 1929 – talar om postmoderniteten och upphävande mellan ultur och samhälle. Han betonar stil på bekostnad av substans. De stora berättelsernas död vilket syftar till upplösning av tid och rum. Hans viktigaste begrepp är nog hyperrealiteten= som syftar till yta istället för substans, och simulakra= att vi denna splittrade värld har dessa ytliga tecken. – mousetraps
• Elias – 1897 – pratar om civilisationsprocessen som innebär hur vi lär oss att uppföra oss och inte stöta ut andra. Han talar om en förtätning i beroendeförhållanden som leder till förtätning av samhället samt olika inne och utegrupper. Han säger även att ju mer civiliserade vi blir desto mer skam känner vi över saker, till exempel att vi inte längre snyter oss i bordsduken.
• Butler: 1956 – pratar om genus och kön och feminism, könet är följden av vårt handlande, performativitet. Pratar om queerteori som upplösande av våra identiteter, definitioner satta av andra än dem som har dem.
• Connell – 1944 – pratar om hegemoni och manlighet, en slags underordning, särskiljande kategorier ses ej som oberoende av varandra.
• M. Castell – 1942 – pratar om det globala nätverkssamhället där väst får en dominerande roll och stöter bort andra, bildar det svarta hålet, fjärde världen. Han talar om virtuell kultur, flödesrummet och tidlös tid vilket syftar till att det inte längre behövs fysisk närhet, möjliggör samtidighet.
• Turkle -1948 – talar om Internet och datorns påverkan på identiteter. Så kallade onlinerollspel ger möjlighet att experimentera med identiteter, detta har psykologiska aspekter, uppluckring av identitet, så kallade flytande identiteter, det postmoderna jaget blir O-centrerat. Detta kan fylla en terapeutisk funktion men har även nedsidor då det kan skapa beroende, identitetskriser och överdrivna negativa/positiva känslor.
• Giddens – 1938 – han pratar om struktur och överindividuella jag förknippade med samhälleliga krafter. Hur kan struktur kontra handling överbryggas, det är inget renodlat strukturperspektiv eller enkelspårigt aktörsperspektiv vi pratar om. Det är snarare senmodernitet än postmodernitet vi pratar om med nyckelaspekterna: tid och rum åtskiljs, reflexivitet och det sociala systemets urbäddning, vilket menas i och med globaliseringen så är plats inte lika viktigt och att sociala relationer inte är lika inbäddade i tid och rum vilket betyder att tillit blir mer viktigt. Reflexivitet betyder att traditioner inte blir lika viktiga.  Han pratar om ontologisk trygghet som betyder en känsla av att människor och ting är pålitliga i och med att relationer, identiteter och rum blivit instabila så växer en ontologisk otrygghet fram. Vårt samhälle har utvecklats till ett risk samhälle och vårt liv går ut på att hantera risker som bekämpas med rena förhållanden som bygger på tillit, detta kan relateras till Simmels främling och Turkles flytande jag och i den virtuella världen (Internet) kan tillit växa fram – roll experiment.
• Goffman – 1922 – Han har ett dramaturgiskt synsätt= vad påverkar det mänskliga samspelets vardagliga situationer. Han pratar om den totala institutionen som menar att vi har ett likartat beteende i vissa miljöer och därmed ett enfaldigt jag. Han använder teaterscenen som en metafor, människor är skådespelare som ikläder sig olika roller och uppvisar dessa i sociala sammanhang. Vi agerar beroende på tid, plats och publik. Vi har ingen stabil identitet utan anpassar oss efter situationer. En främre region då vi uppträder för publik och en bakre då inte har publik. Vi styrs av så kallad intrycksstyrning som både är moralisk och manipulerande. Han pratar även om stigma som är avvikande handlingar.
• Lefevre - 1901 – pratar om den sociala konstruktionen av rum – cyberrummet konstrueras som fysiska rum. Även om rum kan verka av naturen givna så är de socialt konstruerade och forskarnas huvudsakliga uppgift är kartlägga processen för skapandet av det sociala rummet. Han har en tydlig marxistisk tanke om att rum är konstruerade av sociala relationer. Han pratar om 3 aspekter: första är rummet som skapats av proffs, politiker eller arkitekter som styr uppfattningen av rummet i en viss riktning. Den andra delen fokuserar på hur människor faktiskt lever och använder rummet. Den tredje kallar han för spatiala praktiker vilket är en blandning av de två första, hur rummet är konstruerat och hur det används skapar det upplevda rummet.
• Pierre Bordaeu – 1930 – har en fältteori, en social arena som utmärks av gemensamma värderingar bland individer, rockband. Samhället ses som en enhet uppbyggt av många fält, inom fälten finns olika grupper och status. Inom fälten finns olika habitus som är individernas olika inlärda mönster, värderingar och tankar, hur de uppfattar världen och agerar. För att beskriva habitus så talar han om olika kapital, sociala, ekonomiska och kulturella.
• Said -1935 – använder begreppet orientalism som handlar om västs sätt att se på öst, stereotypa antaganden och fördomar, hur vi se på ”de andra”. Ifrågasätter västerns dominans, kolonisering och vårt sätt att härska över de andra.
• Foucault – 1926 – talar om diskurs som handlar om makt och kunskap. Identiteter skapas genom diskurser, subjektifiering. Där makt finns där finns motstånd.
• Melucci – 1943 – denne man pratar om de nya sociala rörelserna som grundar sig i vardagslivet. Dessa rörelser präglas av solidaritet då de ingår i en grupp, konflikt då de kämpar mot något samt gränsöverskridande som utmanar systemets gränser. Dessa kollektiva fenomen kan ses som kombination av dessa. Dessa rörelser är ej likadana och grundar sig i vardagslivet, de vill synliggöra makten, göra symboliska utmaningar och experimentera med handlingar. Det finns 3 huvudformer av symboliska utmaningar: Profetian: medlemmarna öppnar alternativa meningsramar, Paradoxen: då de vill tänja systemets gränser och synliggöra det som är fel i samhällets diskurs, representation: speglar systemets svagheter och motsägelser genom tex video, språk eller bilder. Detta ska göra makten observerbar och ett exempel är hiphopkulturen.
• Veblen – 1857 – fokus på varors symboliska roll, iögonfallande konsumtion, man illustrerar rikedom, framgång och social status med hjälp av konsumtion – livsstilsreklam. Fattiga tenderar att vilja efterlikna men de som har råd gensvarar då med att byta till något annat för att bevara den symboliska skillnaden. Han pratar om den arbetsfriaklassen.
• Spivak – 1942 – fokus på postkolonial feminism samt att bevara feministiska teorier och få teorier med perspektiv på klass och etnicitet. Syftar till subaltern som betyder de som står utanför och är underordnade de kapitalistiska livsformerna. Postkolonial feminism kritiserar att se kvinnor som en homogengrupp. 

Artikeln:

 politiska handlingsformer och sociala rörelser

·         Globaliseringen har lett till nya sociala rörelser och politiska handlingsformer. Exempel på dessa är kvinnorörelsen, solidaritetsrörelsen, miljörörelsen, dessa är samhälleliga förändringsprocesser. Det har förts in nya politiska teman och ny förståelse om demokrati och politik. Detta har fått upphov till nya gränsdragningar, institutioner och organisationer, det har skett en ekonomisk/politisk samhällsförändring.

·         Det som skiljer dessa nya rörelser från de gamla är att vi inte kan upprätta stora enhetliga konstellationer som arbetarrörelsen eftersom vi inte har någon stor homogen arbetsklass eller någon annan stor homogen grupp i samhället. Det är istället fokus på konflikter och gruppidentiteter som feminism eller miljörörelsen. Det är grupp agerande som aktualiserar olika frågor som sedan kan föras in i politiken, ett aktuellt exempel är rätten till piratkopiering. En möjlighet för detta är just Internet som gör det lättare för grupperna att organisera sig. Detta kan relateras till Castells och Meluccis teorier.   

Globaliseringsinnebörder och det civila samhället:

·         Det har skett en försvagning av nationalstaten i och med transnationaliseringen. Ett exempel på detta är de multinationella företag som sprider sig i värden, det blir då svårt för staten att kontrollera dessa med skatt och olika regler. Vissa anser att globaliseringen bara är av ondo och tar bort lokala särarter, vissa anser att man kan sammanföra det globala och lokala – glokala. I vilket fall som helst så utmanar globaliseringen nationalstaten vilket man kan se till exempel genom att vi fått ett kontrollorgan i form av EU vilket betyder att vi både har extern och intern kontroll. Ett annat samfund som vi har slutit oss till är FN vars lagar ibland står över Sveriges.

·         Det har skett en gränsupplösning i viss mån på grund av ökad migration, globalisering och multikultur även nya former av politiskt handlande som sträcker sig över gränserna. Nya former av statlig handling, så kallade NGO:s – icke statligt organiserade grupper, Greenpeace.

·         Den svenska nationalstaten är dock relativt stark pga att vi är självständiga, har kvar vår valuta och har en relativt sammanhållen och homogen befolkning.

Nya politiska handlingsformer:

• I vårt nya samhälle förekommer det en rad nya alternativa kulturer/rörelse kulturer. Efter och under 60-talet har begrepp som IT-samhället, ekologi, ekonomisk globalisering, ungdomskulturer, mer dominerande tjänstesektor, upplösning av homogena klasskulturer, ifrågasättande av könsroller och förändring av kärnfamiljen gjort sig relevanta.
• Man har tagit gamla organisationsformer men nya politiska teman som miljö och feminism. Nya rörelser jobbar med staten men även utanför staten vilket lett till civilolydnad.

Nya politiska diskurser:

·         Med diskurser menas texter som avgränsar det som diskuteras inom ett område, generar kategorier, handlingsmönster och önskemål. På senare dar har vänstern och högern tenderat att flyta samman och frågor som överlevnad mot reproduktion och tillväxt mot framsteg har blivit relevanta.

·         I det globalarummet har medierna fått en större roll inte minst främst inom politiken och man pratar om det nya medierummet. Detta har blivit ett fält för politisk kamp och medierna utgör själva aktörer i det politiska samspelet. ”The whole world is watching”. Detta har lett till en visualisering av politiken eller estetisering. Detta har lett till minskat rum för rationella och politiska samtal och politiken har till stor del reducerats till enkla retoriska begrepp (that depens on your definition of is) det har blivit mer fokus på hur man framställer sig i politiken inte vad man framställer. Dock har detta även en positiv sida då förtryckta grupper kan göra sin röst hörd. Medierna har en direkt roll i politiken. Tre exempel på hur detta har påverkat politiken i Sverige:

1.      Politiker har lättare att snappa upp vilka frågor som är relevanta just nu i och med opinionsundersökningar.

2.      Om man tar folkomröstningar som ett exempel så kan vinnaren till stor del utses genom den som kan köpa sig mest medieutrymme.

3.      Det privata är politiskt, starkare koppling mellan politiker och medborgare och man kan snabbare påverka frågor. Kan även leda till att man får Arnold som guvernör vilket i och för sig är grymt.

Identiteternas politisering:

·         Det har skett en demokratisering av vardagen, en annan livsstils politik, politiken utgör inte endast hur man ser på sig själv utan olika sätt att leva. Konsumtionen är nu mycket symbolisk och politisk och politiken är inte längre bara hur man röstar utan hur man lever sitt liv. Genom konsumtion uttrycker man sin övertygelse vilket kan summeras i 3 punkter:

1.      Konsumentbojkott – tillfälliga aktioner för att bojkotta ett land, regim eller politisk styre, t.ex. Sydafrika.

2.      Livsstilspolitik – man gör ett aktivt val för att visa sina politiska åsikter, tex handla ekologiskt, inte handla på NK för de är kapitalister.

3.      Livsformspolitik – man väljer ett alternativt boende t.ex. kollektiv.

·         Det nya handlar om mediestrategier, att kultur blivit politik, föreställd gemenskap.

Olika typer av globalisering:

·         Det talas om olika typer globalisering som kulturens/informationens/politikens/ ekologins etc. Thörn menar att dessa är mer långtgående än ekonomins och kallar globaliseringen för den tredje moderniteten. Här är några exempel

1.      Hur globaliseringen sprids över världens kulturer, människors rörelse mönster, vi talar då både om migration och turism.

2.      Internet och medier har gjort det möjligt för oss att ta del av andra kulturer på ett annat sätt. Det har möjliggjort nya kontaktnät som inte var möjliga förr som till stor del präglar vår vardag. Castells fjärde värld och svarta håll innefattar de som inte kan ta del av den här informationsspridningen.

3.      Der har skett en försämring av gemensamma resurser som hav och luft, miljöförstörelse, förorening, etc.

4.      Det internationella samarbetet har blivit bättre t.ex. FN och NGO som Greenpeace som sammanför människor från hela världen.

Demokratins kris och ideologiernas död:

·         Med ideologiernas död så menar man att rött och blått smälter samman, alla partier har samma dagordning med endast små skillnader. Alla partier berör t.ex. jämställdhetsfrågor och miljö.

·         Med demokratins kris menas att man samlas allt mer runt sakfrågor än politisk ideologi. Man sluter informella kontaktnät med individer och grupper för specifika mål. Det har skett ett minskad valdeltagande kring de klassiska partierna. Se Castells ”nätverkssamhället.

Världssamhälle:

• I och med globaliseringen så vävs länderna samman. Thörn talar om begreppet ”transnationalstat” och menar inte att organisationer som till exempel FN ska ha en övergripande roll utan att staterna ser möjligheter i gränsöverskridande likt de multinationella företagen. Gemensamt handlade och en universell identitet, gäller inte endast politiken utan även icke statliga organisationer som samarbetar, ett exempel är stoppandet av kärnvapensprängningarna i Stilla havet.
• De nya sociala rörelserna har en viktig roll i det nya världssamhället då de kännetecknas av gränsöverskridande och folk som samlas kring frågor de brinner för. Detta tack vare informationssamhället där man skapar gruppkänsla, t.ex. apartheid bojkotten. Globaliseringen länkar samman världen men det är viktigt att nämna att alla inte har samma möjlighet. 

Sådär var sammanfattningen slut resten är bara sånt som stod med i sociologin i kompaktare form!

TEORI	GESTALT	FÖRKLARING
Strukturella-funktionalistiska	Parsons	Sociala fenomen förklaras ”biologiskt”, dvs. ”i termer av delarnas uppbyggnad och deras funktion i förhållande till” hela samhället
Interaktionistiska	Mead	Betonar kommunikation, ömsesidiga beroendeförhållanden mellan individer, socialt beteende, ”Där människor med hjälp av språk, symboler, och gester förmedlar budskap till varandra och därigenom påverkar varandras beteende, förväntningar och tankar”
Konflikt	Marx	Samhället utvecklas genom intressemotsättning mellan individer o./el. grupper, där det handlar om oförenliga mål eller begränsade resurser. Visa positiva funktioner gentemot gruppsammanhållning! Motsats till konsensusinriktade teorier (Durkheim), vilket fokuserar social integration, harmoni, värdegemenskap, .
Feminist	Butler	En uppsättning sammanlänkade teorier vars utgångspunkt har varit kvinnoforskning o. genusvetenskapliga insikter, vilket förklarar kvinnoförtryck och underordning samt söker emancipationen.
Postmodernist	Foucault	Uttrycker skepsis gentemot nedärv eller förhärskande verklighetsbeskrivningar, menar att subjektet har frikopplats eller dekontextualiserats och kritiserat idéer förknippade med framstegstron. ”I detta ligger också ett tillbakavisande av allmänna begrepp och universella principer, objektivistiska/empiriska uppfattningar, samt ett sökande efter och en öppen hållning till alternativa tänkesätt”.

 IV

TEORETIKER	BEGREPP	FÖRKLARINGAR
I MODERNITET
Marx (1818-1883)	Konflikt. ˜      Materialistiska historieuppfattning ˜      Bas & överbyggnad ˜      Produktionssätt (produktionsförhållanden & produktivkrafter) ˜      Mervärde ˜      Den dominerande ideologin ˜      Alienation. Arbetaren förfrämligas från produktionsprocessen arbetets slutprodukt oss själva / vårt väsen samhället / andra individer	Hur & att vi arbetar, varför, med vad, dvs. basen, anger ramarna för överbyggnaden – samhällets kulturella, moraliska, filosofiska sida. Produktivkrafter (forces of production) syftar på det som behövs för att tillverka medan produktionsförhållanden (relations of production) betecknar ägarförhållanden o. andra maktrelationer. Mervärde (surplus value)refererar till det värde som arbetaren skapar och för vilket hon inte ersätts.
Weber (1864-1920)	Handling (mellan struktur & interaktion). ˜      Verstehen ˜      Den protestantiska etiken ˜      Idealtyper I Handlingstyper: traditionellt, affektuellt, värderationellt, målrationellt) II Auktoritetstyper (tradition, känslomässighet, rationalitet) III Organisationsformer (traditionella, karismatiska, byråkratiska) ˜      Rationaliseringsprocess – målrationalitet + avmystifiering	Byråkratiska organisationsform utmärks av effektivitet, formalisering, instrumentalitet. Byråkrati: specialisering, hierarki, regelverk, avpersonifiering (alla hanteras på ett likartat sätt), karriär, “uppdelning i privat och offentligt”. Glöm ej att fråga, effektivitet i termer av, ur vilken synpunkt? Webers teori är att målrationaliteten, den förnuftsstyrda strävan mot ett i förväg bestämt mål, i det moderna samhället ersätter traditionell lojalitet och lydnad.
Durkheim (1858-1917)	Konsensus/samförstånd/samman-hållning ˜      Kollektivt medvetande ˜      Arbetsdelning è solidaritet ˜      Sociala fakta föregår oss, kollektiv och utanför individen ˜      Sammanhållning (mekanisk & organisk solidaritet) ˜      Altruistiskt självmord åtföljer alltför stor integration och egoistisk härrör från en svag sammanhållning. Om kontroll är kvävande, fatalistiskt självmord, anomiskt om riktlinjer o. normer saknas. ˜      Anomi	1) verklighet utanför individen 2) yttre tvingande makt 3) allmänt vedertagna 4) sociala motiv Social integration Altruistisk, ingen individualitet Egoistisk, meningslöshet Social kontroll Fatalistisk, vara likadan Anomisk, avsaknad av riktlinjer o. normer
Simmel (1858-1918)	Sociala former. ˜      Former är någonting annat än intentioner/avsikter; dessa påverkar och har en betydelse i sig. ˜      Abstrahera från ytnivån, hur individuella behov församhälleligas. ˜      Sociabiliteten ˜      Flanören, den slösaktige osv. ˜      Händelse ˜      Främlingen (bade outsider o. deltagare, löst förankrad i sammanhanget) ˜      Den blaserade attityden (inom massproduktionen, konsumtionssamhälle)	Samhället är en händelse, ”en produkt av människors växelverkan som uppstår i stunden och ögonblicket” (s. 83) Sociabiliteten, förmågan att frambringa sociala relationer. Den blaserade attityden avser kultivering av materiella ting, vilket tränger undan kultivering av människor och leder den urbana människan att visa avstånd o. distans till en värld som samtidigt stimulerar och överväldigar
II SOCIALKONSTRUKTIONISM
Elias (1897-1990)	˜      Etablerade (ingrupp) o. outsiders (utgrupper) ˜      Civilisationsprocessen (interdependenskedjor/beroendeförhållanden, sociogenes, psykogenes) följer förtätning av samhället	Hur lär vi oss att kontrollera o. uppföra oss själva för att inte stöta oss med andra. Omsesidighet, arbetsdelning, förtätning – i kedjor av beroendeförhållanden. Ju länge tiden går, desto mer skam o. civilisation känner vi
Baudrillard (1929-2007)	˜      Postmodernitet ˜      Hyperrealitet (tecken för verklighet betonas, yta istället för substans) ˜      Simulakra, inom en fragmenterad värld o. effektsökeri, har vi dessa ytliga tecken	Postmodernitet: — upphävandet av åtskillnaden mellan kultur och samhälle — betoning av stil på bekostnad av substans — upphörandet av åtskillnaden mellan konst och populärkultur — upplösning av tid och rum — de stora berättelsernas död
Butler (1956- )	˜      Poststrukturalistisk feminism ˜      Genus o. kön ˜      Queerteori, identiter är ej fasta, fixa ˜      Performativitet, kön är följden av vårt handlande ˜      [Foucault]	Går inte att para ihop eller anpassa sociala o. kulturella mönster för kön till kategorier man eller kvinna
Connell (1944- )	˜      Manlighet(er) (hegemonisk, medskyldig, underordnad, marginaliserad) ˜      Intersektionalitet	Särskiljande kategorier ses inte som separate eller oberoende av varandra.
III IDENTITET O. VIRTUALITET
M. Castells (1942- )	˜      Nätverkssamhället & informationell/global ekonomi ˜      Fjärde världen ˜      Svarta håll ˜      Tes om ”den verkliga virtualitetens kultur” ˜      Flödesrummet (v. platsrum) ˜      Tidlös tid	Välstånd för västvärlden, utstötning o. exploatering av andra områden. De utstötta o. åsidosatta bildar det svarta hållet. Det virtuella är verkligt! Fysisk närhet behövs ej, flödesrummet (space of flows) möjliggör realtidsinteraktion o. samtidighet. Timeless time!
S. Turkle (1948- )	˜      Onlinerollspel tillåter individen att experimentera med olika identiteter. ˜      Det ”postmoderna” självet blir ocentrerad o. flytande. ˜      Datortekniken o. internet har en inverkan på våra identiteter.	Psykologiska aspekter. Uppluckring av identiteter. Men ”terapeutiskt” eller en utvidgning av beroende o. identitetskriser? Som Castells, internetorienterade sätt att interagera o. kommunicera. Och om han betonar faran med ”exkludering och utslagning”, fokuserar hon personlighetskriser o. ”virtuellt våld”.
A. Giddens (1938- )	˜      Struktur (”överindividuella samhälleliga krafter”) v. handling (individen, aktören) ˜      Strukturering ˜      Senmodernitet snarare än postmodernitet. ˜      Senmodernitetetns nyckelaspekter: tid & rum åtskiljs, reflexivitet, sociala systemets urbäddning (disembeddedness) ˜      Ontologisk (o)trygghet, eftersom såväl identiter o. relationer som rum o. tid blivit instabila. ˜      Risksamhället. Liv inordnas för att kunna hantera hot o. risker! ˜      Tilltagande reflexivitet gör oss osäkra – ontologisk otrygghet – ett flytande jag, vilket bekämpas med rena förhållanden, som bygger på tillit, självutlämnande o. intimitet, ständig förhandling. ˜      I en miljö av virtuella gemenskaper kan intimitet lika gärna växa till sig än förhindras. Pseudonymitet skall inte förväxlas med anonymitet!	Hur kan struktur kontra handling överbryggas? Strukturering! ”…varken ett renodlat strukturperspektiv eller ett enkelspårigt aktörsperspektiv”. Interaktionen fungerar även om vi inte befinner oss på samma plats. ”Plats” blir ett mer relativt begrepp under globalisering. Sociala relationer är inte heller inbäddade i tid och rum. Tillit blir mer signifikant. Reflexivitet (tradition ej längre dominant) – samlande, utvärderande o. tillämpande av kunskap. ”De reflexiva identitetsprojekt – präglade av utmaningar och ifrågasättande – som Giddens beskriver, påminner på samma sätt om Turkles idé om flytande identiteter, terapeutiska behov och rollexperiment.” (s. 148) Påminner om Simmels ”främling”, samtidigt nära och avlägsen och ”inför vilken vi ofta bekänner saker”.
Goffman (1922-82)	˜      Dramaturgiska synsättet, vad påverkar det mänskliga samspelets vardagliga situationer ˜      Totala institutionen, likriktat beteende i vissa miljöer, självet inskränks ˜      Stigma – (kroppsliga, karaktärsstigman, gruppstigman) beteenden o. personlighetsdrag som definieras som avvikande ˜      Självet är alltid ett resultat, en produkt av det sociala/dramatiska framträdandet, en slags förhandling, vilket bekräftas av publiken. Identiteten anses vara en konstruktion! ˜      Intryckstyrning, samtidigt moralisk o. manipulerande	Symbolisk interaktionism: ¾ definitionen av situationen ¾ interagerandet är socialt ¾ symbolanvändning ¾ den handlande/aktiva människan ¾ nuet är där vi är Alltså härrör självet från en sammankoppling av två faktorer, nämligen det dramatiska framträdandet med hjälp av de gängse sociala ritualerna som förenar individen o. samhället i ett moraliskt sammanhang samt ”de olika ledtrådarna som situationen ger i form av normer, värderingar och förväntningar” (s. 155).
H. Lefebvre (1901-91)	˜      Rumsliga dimensioner frambringas av sociala relationer, produceras aktivt ˜      Den rumsliga triaden: representationer av rummet som konstrueras av proffs, representationsrummet, vilket refererar till hur rummet används i det vardagliga livet, och spatiala praktiker som förmedlar mellan de andra aspekter o. bidrar till ett ”upplevt rum”. ˜	Cyberrummet produceras som vanliga fysiska rum – påstår D. Carter.
P. Bourdieu (1930-2002)	˜      Fältteori. Samhället betraktas som ett mångdimensionellt rum som består av olika fält. ˜      Dessa dynamiska fält karakteriseras av ett visst habitus eller sätt att vara, uppfatta världen, agera. En slags strukturerande o. obemärkt ram! Växelverkan mellan habitus o. individer leder till distinktioner (åtskillnader). ˜      Agerandet i dessa fält beror på ens tillgång till ekonomiskt, socialt o. kulturellt kapital. ˜      Makt utövas med hjälp av symbolisk kapital – symboliskt våld. ˜      I längden är praxis det enda verkliga.	Även han sökte en medelväg mellan den handlande individen o. (makro)strukturen. Fält syftar på en social arena vilken utmärks av gemensamma värderingar bland de deltagande/inbegripna individerna. Olika kapitaltyper kan bättra det symboliska kapitalet, vilket ”bestämmer en individs totala anseende”. Praxis = (habitus)(kapital) + fält
IV MAKT O. MOTSTÅND
E. Said (1935-2003)	˜      Orientalism. En uppsättning stereotypifierande antaganden eller ett system av representationer gentemot de andra, ett sätt att legitimera härskande över dessa ”andra”.	De andra är från Mellanöstern eller, i postkolonialteoretisk anda, de koloniserade icke-européer. Postkoloniala studier handlar om hur olika kulturer påverka(t)(s) av imperialism, i synnerhet kulturellt, och också hur dessa ifrågasätter västerländsk dominans.
M. Foucault (1926-84)	˜      Diskurs inbegriper definitioner, förhållningssätt, begrepp, parametrar/gränser ˜      Där makt finns, finns motstånd. ˜      Subjektifiering	Studerar relationer mellan makt o. kunskap. Identiteter uppstår/emergerar/skapas genom diskurserna. Man blir ett subjekt. Makt finns lite överallt i det mänskliga samspelet, i de sociala mönstren
A. Melucci (1943-2001)	˜      Kollektiva/samfällda handlingar rörelser bör studeras utifrån begreppsparen solidaritet/aggregation, konflikt/konsensus, gränsöverskridande/adaption. ˜      Nya sociala rörelser (new social movements) – ej ”enhetliga konstellationer”, ”före och bortom politiken”, symboliska utmaningar, avvikande eller experimentell handlingar, synliggöra makten ˜      Huvudformer av symbolisk utmaning: profetian, paradoxen, representationen	Tidiga sociala rörelser, gruppagerande fokuserad på sociala el. politiska frågor för att åstadkomma förändring – numera, de nya, mot förändring! Nya sociala rörelser fungerar ”utanför de politiska organisationernas räckvidd”. ”Före” politiken därför att de grundar sig i vardagslivet. Profetian syftar på hur rörelsens medlemmar öppnar för alternativa verkligheter eller meningsramar. Paradoxen innebär att genom överdrifter förhärskande koderna raseras o. motsägelser synliggörs. Representation syftar på hur rörelsen speglar systemets svagheter o. motsägelser.
T. Veblen (1857-1929)	˜      Den arbetsfria klassen (the leisure class) ˜      Iögonfallande konsumtion (conspicuous consumption) ˜      Lägre sociala grupper söker efterlikna grupper med  högre status som i sin tur hittar på något nytt ”för att bibehålla den symboliska åtskillnaden”.	Konsumtion uttrycker status, används symboliskt i konkurrens om status. Rikedom o. framgång illustreras offentligt. Livstilsreklam förebådades av Veblen.
G. C. Spivak (1942- )	˜      Postkolonial feminism ˜      Subaltern	En könsdimension ska föras in i debatt – med intersektionalitetsliknande inslag!