samhällsvetenskaplig grundkurs tenta del 2 sammanfattning

Statsen

1

• Monism – politisk makt samlad i ett organ, en kanal val av represetanter i det centrala maktorganet
• Dualism – motsats, maktdelning, konkurrerande maktcentra, flera kanaler för inflytande
• Monsism ser folket som en samlad enhet med en vilja, folkviljan ska styra samhället och göra sig gällande. Dualism bygger på att folket har många motstridiga viljor, misstro mot den offentliga maktutövningen.
• Maktdelning – representativ demokrati, inflytande via valda ombud, mandat= monism. Dualism ska statsapparaten vara uppdelad i olika maktsfärer som kontrollerar och begränsar varandra, tex USA.
• Enhetsstat: Monsim= parlament som fattar beslut om lagar för hela riket, skillnad är en union som USA som har olika delstater.
• Federalism – makten är uppdelad på olika nivåer, skillnad från enhetsstat där parlament har beslutande rätt övr lokala och regionala enheter, federationer som USA.

2: Demokratiteorier:

Representavitet: åsikt, social

Deltagande – kvantitativ

Deliberation – kvalitativ

3: Direkt demokrati

Ursprunglig form, beslut fattas direkt av de röstberättigade, folkmöten. Används fortfarande i Sweichs, torgmöten som kan funka på lokalt nivå men närvaron tenderar att vara låg. Fördelarna är dock deliberativa= alla kan vara med och diskutera. I större sammanhang är folkomröstningar en form av direkt demokrati. Fördelarna med direkt demokrati är att besluten som fattas har stark demokratisk legitimitet men nackdelarna är att det är en ting och tidskrävande metod som inte är effektiv. Beslutstagandet kan även utnyttjas genom opinionsbildning och lobbying. Vissa länder har en kvorumregel att utslaget inte är giltigt om en viss % har röstat. Andra nackdelar kan vara att det ställs krav på de röstande, med komplicerade frågeställningar, tenderar att bevara status quo – konservativa. Folkomröstningar fräjar även fördomar och politiker är i själva verket mer utbildade och toleratna.

4: Författningsdomstolar:

Normkontroll – ser till att lagar inte strider mot författningen. Fördelar är värdet av insyn, ansvarsutkrävande och rättssäkerhet. Man ser även till att politiker håller vad de lovat vilket bidrar till en stark demokrati. Utan dessa har riksdagen fullständig makt. Ett argument mot dessa är att domstolarna kan få för stor makt till exempel G.W.Bush.

5: Valsystem:

·         Majoritetsval – terriotorell representation, varje del av landet har sitt ombud

·         Fransk modell: absolut majoritet, om det ej går så får endast de 2 främsta kandidaterna ställa upp i valet.

·         Brittisk modell: hästkapplöpning, ej majoritetskrav

·         Proportionella val: representation av individer: flera mandat, ju fler medborgare ju fler mandat. Tanken om att partier ska representeras med avseende på sitt folkliga stöd, Sverige tröskel för mandat (5 %).

·           Blandade system – 2 röster

Fördelar med Major:

• Distinkta roller, tydligt ansvarsutkrävande
• Inga vågmästarroller
•  Utslagsgivande
• Kan skapa starka och långvariga regeringar
• Missgynnar dock små och medelstora partier

Proportionella

• Bättre avspegling på samhällets opinioner
• Högre valdeltagande
• Inget parti som diskuterar ensamt, diskussion och samarbete

Slutsats: Om det råder starka spänningar mellan folkgrupper är proportionella bäst men majoritetsval kan ena splittrade samhällen men proportionella val ökar legitimiteten. Majoritetsval är även bra i det avseende att man kan rösta bort dem man inte litar på/ gjort bort sig. Detta är till stor del majoritetsvalens styrka: maktskifte.

• 6: Presidentialism/parlamentarism – två respektive en kanal för inflytande
• Parlament: regeringen är ansvarig gentemot parlamentet, måste ha riksdagens förtroende. Statschefen och regeringschefen är åtskilda och statschefens makt är begränsad. Mindre person centrerade val – vid presidentval kan bara en vinna och förlorarna får inget. Presidentsystem försvagar partiväsendet, svårt att bli av med president och de kan bli alltför mäktiga.¨
• Presidentialism: president är både stats och regeringschef med en begränsad mandatperiod. Presidentn är ett starkt centralt ämbete med ett ansikte utåt vilket kan gynna nya stater. Effektiviteten tenderar att vara bra vid presidentsystem, handlingsförmågan. Det är även bra med 2 valda organ som skapar maktbalans och bidrar till kontroll och insyn i den politiska processen.
• Semipresidentialism: mellanform= president ej regeringschef och regeringen leds av premiärministrar. Samtidigt finns det en president med egna politiska befogenheter.
• Horisontell maktdelning: maktdelning mellan parlament och regering. 

 

7: Partipolitiska och ideologiska skiljelinjer

• Centrum vs periferi: 1800-talet, befolkningsgrupper med stark egen identitet, nationalstater i riktning mot demokrati. Regionala grupper som inte ville bli nationella = genomfördes med hårda metoder.
• Stat vs kyrka: 1800-tal, liberal radikala mot religiösa partier, ville inte att kyrkan skulle ha lika stort inflytande i tex utbildning, sjukvård och kultur.
• Stad vs land: jordbruk mot industri, i och med industrialisering så flyttade fler till städerna vilket ledde till att bondepartier bildades som satsade på decentralisering.
• Klasspolitiskklyfta: sossar= krav på ekonomisk omfördelning, sociala reformer, lika rösträtt i och med industrialisering och växande arbetarklass.
• I framtiden: tillväxt vs miljö – kärnkraft och 70-talets hippies. Högerextrema mot mångkultur.

8: enhetsstat, federationer, konfederationer

• Enhetsstat: skiljer mellan 2 statsformationer enhetsstater och federationer. I enhetsstaten är lagstiftande makt helt och hållet på central nivå. Detta är den vanligaste formen, makt från centrum tex genom skatt.
• Federationer: här är lagstiftningen uppdelad där den centrala nivån kan stifta lagar genom majoritetsbeslut men delstater kan även stifta lagar – USA.  Detta tillämpas ofta i stora och splittrade länder. Konstitutionen ofta svår att ändra och vissa frågor sker på central nivå medan andra inte.
• Konfederationer: lösare sammanslutning än en federation. Formaliserad samverkan mellan självständiga stater. Hotet i dessa styren är att staten kan bli utesluten. En konfederation kan både vara enhetsstat och federation, det är ofta självständiga stater som enats kring en gemensam konstitution, delar valuta, språk och huvudstad.

9: decentralisering: innebär den reella graden av självstyre. Rätten att på lägre nivå utse befattningshavare, guvernörer och borgmästare. Detta innebär ramar för beslutsfattande och en huvudfråga är rätten för lägre organ att ta ut skatt.

Fördelar:

• Demokratiska förtjänster= besluten närmare medborgarna, fler involveras och större möjlighet att påverka
• Iden om maktdelning, begränsa den centrala makten. Konfliktdämpning, tillträde till det politiska systemet och lättare för minoriteter att hävda sig.
• Effektivitet, problemen ej samma på alla orter.
• Radikaler som Hitler verkade ofta på central nivå och om man vill få något gjort snabbt ska man verka på central nivå.
• Folk verkar föredra direkt inflytande.

Nackdelar:

• Deltagande i val på lägre nivå är oftast sämre. Korruption och misskötsel i större utsträckning. Missbruk av makten.
• Splittring på regionala plan, separation och statlig upplösning. Jämlikhetsskäl som vård, utbildning ska vara lika för alla.

Stats 2: Politik som organisation

1: Politik respektive förvaltning, hur kan förvaltningen utöva makt?

·         Förvaltning= administration av tillgångar som kan utföra politikernas beslut och bedriva praktisk politik. Förvaltningen är ett neutralt instrument för politiker som används för teknisk bedömning. Förvaltningen bereder och verkställer politikernas beslut. 

·         Politik= styrning, maktutövning och auktoritet, det bör vara så att politikerna styr och förvaltningen verkställer. Den så kallade beslutsfattarrollen och verkställarrollen. Politikerna styr förvaltningen direkt(säger åt dem vad de ska göra) och indirekt (tilldelar resurser).

·         Förvaltningen kan utföra maktutövning genom förslag till regeringen, initiativ, rigga förslag samt vägra utföra beslut.

2: Impleteringsproblem= politiska beslut genomförs ej som beslutsfattarna vill.

·         Besluten blir inte alltid så lyckade i praktiken, förvaltningen bör därför inte blint verkställa vilket är ett exempel på förvaltningen makt. 

·         Samma aktör kan både har beslutsfattarroll och verkställarroll, politikerna styr genom direkt och indirekt styrning(=ger direktiv), kan även utöva så kallad återstyrning när de tycker att förvaltningen gjort åt helvete.

·         En traditionell antites som förekommer är närbyråkrater. De har så stor handlingsförmåga att de till stor del utformar politiken på sitt område. I det här avseendet saknar politikerna den professionella kompetensen men de kan rglerna närbyråkraterna genom resurs delning, beslut om organisering.

Några förutsättningar för att förhindra impletering är:

·         Entydig styrning, inga missförstånd

·         Tydlighet, ej så komplicerat och tillräckligt med tid och resurser

·         Se till att besluten gillas av förvaltningen

·         Möjlighet för kontroll

·         Se till att andra aktörer inte kan påverka

Nyckelbegrepp: förståelse, möjlighet för genomförande och vilja.

• Vaga och motstridiga beslut, tydliga mål
• Skapa mening
• Samhällsförändrande beslut
• Resurser/tid
• Tillämparens intresse matchar ej alltid beslut
• Omgivningen ogillar besluten (kravmärkta varor)
• Tillämparorganisation

Symbolisk politik= ej ouppnåeliga mål tex nolldöda i trafiken.

3: Politisk legitimitet= problematisk

·         Legitimitet= medborgarnas förtroende för statens handlande

·         Välfärdsstat= trygghet, solidaritet, beskattning och stöd

·         Det politiska systemet problematiseras i och med att den offentliga sektorn tvingas handla i tvångs och monopolsituationer.

·         Obligatoriska system ställer frågan om legitimitet på sin spets

·         Byråkratiska tvångsapparater eller samhällets vilja?

·          Högre utbildning, materiell välfärd och jämlikhet har lett till självständigare medborgare som ifrågasätter systemet.

·         Impleteringsproblemet är ett problem i politisk legitimitet, avstånd mellan beslutsfattande och verkställande.

·         Demokratins svarta hål – politikerna har svårt att utöva inflytande då det i själva verket är tjänstemän som bestämmer hur organisationer styrs.

·         Den legalbryåkratiska är användbar då man skapar precisa regler= barnbidrag

·         Kravet på legitimitet ger upphov till olika förvaltningsformer – man måste anpassa förvaltningen på olika sätt för att den ska fungera och skapa legitmitet.

·         Byråkratins akilleshäl är flexibilitet och situationsanpassning vilket är klassiska problem som Aristoteles diskuterade

·          Den offentliga förvaltningen kan få legitimitets problem pga att den inte är vald av folket, situationsanpassning, handlar i tvångssituationer samt tid/resursbrist, detta ger upphov till olika förvaltningsformer = legalbyråkratiska, professionella, korporativa, brukarorienterade, politikerorienterade, marknadslika.

4: legalbyråkratiska respektive korporistiska

• Den legalbyråkratiska: bygger på enhetliga och precisa regler. Denna kan ses som legitim eftersom den har stark kännedom om reglerna, bygger dock på att reglerna tillämpas av en neutral och O-korrumperad kår. Bra vid tex barnbidrag, vid hög valfrihet och där alla behandlas lika.
• Korporativa: genomförandeprocess överlämnas till den grupp som representerar frågorna. Denna fungerar olika bra beroende på hur intresseorganisationen ser ut. Olika organisationer har olika styrka och olika förtroende som behövs för att legitimera beslut. Fungerar till exempel då det gäller beslut om skytteförening etc. så kallad kooptering kan dock ske där svaga grupper undermineras och organisationen glömmer bort medlemmarna, kan även fungera vid arbetsmarknaden.

5 – redan besvarad

6: Offentligt ethos

Här diskuteras demokrativärden och ekonomivärden, offentliga värden bör tillämpas i en offentlig verksamhet och uppnår de gemensammas bästa. Ett privat ärende är dock mer inriktat på ekonomivärden enligt Lundqvist. Han diskuterar fyra olika etiker:

·         Förvaltningsetik

·         Proffessionsetik

·         Egenetik

·         Gruppetik

Enligt Lundqvist är ekonismen farlig och handlar inte bara om att titta på ekonomiska aspekter utan innebär subjektiva bedömningar, effektivitet, kortsiktighet och egoism.

Förslag till åtgärder för offentligt ethos:

·         Tydlig skillnad – offentligt/privat

·         Precisera offentligt ethos

·         Visa civilkurage och förbättra ämbetsmännens förutsättningar

·         Utbildning/diskussion om offentligt ethos

·         Sanktionera brott mot demokrativärden

·         Kontrollorgan

Offentligt ethos definieras som att se bortom sina egoistiska intressen, visa omsorg, betala skatt, etc. detta ger riktlinjer till den offentliga verksamheten, skiljer ekonomivärden och demokrativärden och de offentligt anställda anses vara demokratins väktare.

7: ansvarsutkrävande: vilka är förutsättningarna?

Med ansvarsutkrävande menas att man lokaliserar ansvaret, detta kan göras i 3 punkter(de valda politikernas ansvar inför folket).

• Vem är ansvarig? Det finns olika politiska nivåer men uppbyggnaden är sammansatt så det är svårt att säga vem som är ansvarig (hänvisningar mellan olika distanser).
• Kunskap om förvaltningens arbete, impletering, har den utförts bra eller dåligt? =politiska processer ska präglas av transparens.
• Mekanismer för att utkräva ansvar – till exempel JO, allmänna val, åtal mot justitieråd, sida 181 läs mer

8: 2 Doktriner: Fredriks inre kontroll mot Finers externgranskning

·         Den inre kontrollen betyder att politik och förvaltning inte kan hållas isär (maktdelning). Fredrik menar att systemet bygger på etik och moral och att allting gär rätt till(tjänstemannens inre kontroll).

·         Extern kontroll förutsätter att maktmissbruk förekommer, politik och förvaltning hålls isär.

·         Fredriks bygger på maktdelning och Finers att politiken härleds till folket, tvisten ligger i hur makten bör fördelas i styrelseskicket. Finers doktrin är för sträng och hårdkokt men Fredriks fungerar inte pga att det inte finns tid för politiker att bestämma varje fråga. Båda återfinns i vårt samhälle men extern granskning är starkast i och med framväxten av ”the Audit society”, detta innebär en förändring i hur myndigheter arbetar.

9: Privatisering

·         Ekonomisk och politisk process då offentligt ägda verksamheter övergår till privata ägare.

·         Kan ske genom avfinansiering då man överför ansvaret från förtroende valda organ  till privata ägare.

·         Avreglering

·         Överföring av produktion

·         Avyttring – överför försäljningen

·         Kan ske till – korporativa organ, folkrörelser, yrkesorganisationer, producenter, brukare

Hur?                                                                               Verklighet?

• Huvudansvar                                                      skola vård, omsorg, apotek

• Egendom
• Avreglering
• Fri etableringsrätt
• Inkomstöverförning
• Välfärdscheckar
• avfinansiering

 för/nackdelar

• Lika behandling?                          Konkurrens?
• Etiskt? Tjäna pengar?                   Effektivitet?
• Staten förlorar pengar                  valfrihet?
• Insyn i privata skolor? Samarbetsvilliga?

10: Decentralisering

+Påverka politiska beslut, tilltro till individens sunda förnuft

– Jämlikhet – lika i alla delar av landet, svaga grupper får svårt att hävda sig, geografisk splittring

• Politiker tenderar att vilja ha både och.
• Huvudfråga: vem ska fatta besluten?
• Centrum/periferi – centralt/lokalt
• Hur reglerar staten kommunerna? Vilket ansvar får de? Lagar?
• Finansiering: kostnadsfördelning mellan stat och kommun, betala för sina egna?

Ekonomisk historia!

Sammanfattning av Schön(oskön)

• 70- tals krisen, vad ledde fram till denna och vad kännetecknar den ekonomiska utvecklingen efter denna kris?
• Kris på 70-talet, började med kraftig ökning av oljepriser och hela skiten ledde till nedläggning och arbetslöshet, drabbade främst de gamla hederliga industrierna, stål, massfabriker, varv
• Samtidigt nya möjligheter: mikroelektroniken, vänder utvecklingen, innovationer som persondatorn och mobiltelefonen ledde till ny kunskap, flexibilitet och infohantering.
• Detta var början till den tredje industriella revolutionen, Internet i centrum men detta ligger även till stor del i framtiden.
• Första industriella revolutionen var ångmaskinen i centra, andra var förbärnningsmotorn.
• Utveckling innebär förmåga till omvandling, utrymme för nya innovationer, förmåga att skapa stabila förhållanden.
• Utvecklingen tar dock tid och är ett kraftspel mellan teknik, ekonomi och samhällsförändringar. Enligt Schön så uppvisar detta bestämda rymter=cykler.
• Schön talar även om rationalisering som centralt för utveckling vilket syftar till effektivitetsökning och detta är en av grundstenarna i så kallade strukturcykler.
• Omvandling kontra rationalisering: satsa på nytt eller förbättra det gamla, grund för att skapa stabila förhållanden. Rationaliseringen driver på produktion.
• Cykler kan sammanfattas som ett samspel mellan omvandling, rationalisering och kris. Detta visar sig i cykliska kretslopp som tar ca 40 år och har präglat utvecklingen i makro under den senaste 120-200 åren.

Olika typer av cykler:

·         Referenscykler: generaliserbarhet trots variationer.

·         Sekelcykler: längsta typen av cykler – 100 år – historiska kretslopp och fluktuationer, växling från industriell revolution till infrastruktuell utveckling.

·         Strukturcyke – omvandling, rationalisering och kris. Dessa cykler har bildats kring innovationer under de industriella revolutionerna samt under epoker av infrastruktuell uppbyggnad. Innehåller mindre cykler.

·         Byggcykler(Long Swings)15-20 år – tar tydligast uttryck i bostadsbyggande. Ekonomisk omvandling leder till större befolkning vilket ökar efterfrågan på bostäder till följd av ökade investeringar. Bostadsbyggande är dock en trög faktor och efterfrågan hinner avta innan det är klart vilket leder till överskott av bostäder och därmed kris.

·         Maskininvesteringscykler (juglarcykler) 7-11 år- det råder låg aktivitet och god tillgång på produktionsfaktorer (framför allt arbetskraft). Tidgare tillväxt har skapat utrymme för investeringar och en ökad efterfrågan på varor höjer ekonomisk aktivitet. Detta sätter fart på företag som investerar och ökar produktion.  Nu ger investeringarna avkastning vilket leder till lägre priser och konkurrens. Därför vill färre producera och investeringarna avtar, detta ger utrymme för en ny maskincykel. Denna cykel beskriver ett kretslopp mellan konjunkturer som har en negativ och positiv sida, innehåller även en arbetsdelning mellan omvandling och rationalisering. 

·         Lagercykel (kitchincykel) 3-5 år – syftar till variationer i kapacitetsutnyttjande vilket leder till en ändring i lager. Förväntningar om ökad försäljning ökar produktionen och efterfrågan på lager, detta drar igång en konjunkturell uppgång. När förväntningarna om försäljningen infrias så minskas lagren men kapacitetsutnyttjandet är fortfarande högt. Detta omslag till minskad försäljning leder till att lagren ökar igen och en minskar så vi kommer tillbaka till utgångsläget.

Cyklerna är ej förutbestämda utan kan ta oväntade

tillväxtens krafter.

Kapitel 2 – varför teknikskiften och strukturella perioder?

• Språngartad förnyelse – chocker av krig, naturkatastrofer.
• GPT – general purpose tech – tekniken kan användas på många håll
• Tröghet – tex bygnadscykel
• Komplementaritet – delarna större en helhet, påverkar varandra i positiv riktning – bilar, vägar, makro är mer än summan av mikro, helheten skapar nya sammanhang
• Cykler slutar i kris, ny omvandling, rationalisering etc

Kaptiel 3 – strukturcykler

Kan sammanfattas i 4 punkter

1. historiskt förlopp som kan delas in i tidsförlopp, präglas av tillväxtkrafter
2. präglas av att aktörerna handlar trendmässigt - omvandling, rationalisering – kris
3. längden på strukturcyklerna samt de mindre cyklerna har en regelbundenhet
4. integrerar med andra kortare cykler

empiri – fått kritik pga litet empiriskt underlag

innvesteringskvot

• investeringar är ett uttryck för förväntningar, påverkar omedelbart efterfråga, arbetskraft och kapital
• under uppgång så ökar investeringar men under nedgång satsas på rationalisering vilket leder till mer stabila förhållanden och produktivitetsökning
• rationaliseringsförloppen och produktivitetsökningen slutar med kriser – 70 talet är vändpunkt

periodindelning

• Cykliskt mönster sen 1850, kris mitten av 70 tal – skepnad av oljekris men strukturkris som hotade de tunga industrierna, banade väg för mikroelektroniken.

Innovationsförlopp

• Långsiktig utveckling är förknippat med nya innovationer, vägen ur kriser, har funnits innan krisen men får mer inflytande efter, konsumenterna får mer nytta av den nya tekniken – 80-talet och datorn.

Strukturförändring

• Omvandlingskriser, nya möjligheter framträder och gamla slåss ut (de svåraste finansiella kriserna), förändring av sysselsättning, investeringar ökar och produktiviteten ökar men sen generaliseras den nya tekniken vilket leder till att priserna faller och konkurrens= ekonomin kyls av, sker cirka 15-20 år efter strukturkris

Long Swings inom bobyggande och befolkning

• Byggcykeln bygger på samspel mellan ekonomisk omvandling, demografi och marknaderna för produktionsfaktorerna arbete och kapital.

Rationaliseringens mekanismer:

• Efter omvandlingskrisen har investeringskvoten nått sin topp vilket leder till ökad rationalisering. Detta är inte bara negativt då detta leder till att man satsar på den nya innovationerna och på sätt får upp tillväxten igen.

Lönsamhet och strukturcykeln

• Strukturkriser är botten på tillväxten men leder till satsningar på innovationer som får upp tillväxten igen. De skapar förändringar i politiken och samhällsklimatet (devalvering). Kris leder till utveckling.

Kapitel 4 – strukturcykeln i vidare cirklar

Nya innovationer är centralt för utvecklingen men de kräver även komplement – samspel mellan arbetskraft och kapital.

Arbetsorganisationer och industriella revolutioner

• Utvecklingen på 1900-talet byggde på basinnovationer från 1800-talet. Mikroelektroniken möjliggjorde automatisering och flexibel kommunikation vilket slog ut fordismen. Den hierarkiska arbetsuppdelningen upplöstes och ersattes av arbetslag.

Efterfrågan på arbetskraft och lönespridning över strukturcykeln

• Krav på utbildning i och med ny teknik, flaskhalsar, folk fick lära sig under arbetets gång

Statsskulden:

• Staten upplånade en massa= expansiv statsskulds politik. Restriktiv är när man betalar tillbaka lån till riksbanken och minskar penningmängden. 60 och 70-tal var restriktiva men efter 70-tals krisen blev den expansiv men devalveringen 82 tvingade fram en restriktiv.

Långa vågor och prisutvecklingen:

• Ökad lönsamhet= förväntad ökad avkastning= ökat sparande = ökad penningmängd = höjda priser

Politiken i långa cykler:

• Nya innovationer leder till ny politik och nya regler för effektivare marknad

Den svenska modellen

• Solidarisk lönepolitik, rörlighets stimulerande, arbetsmarknadspolitik, reglerad kreditmarknad och bundet sparande i slutet av 50-talet.
• Organisationer spelade en framträdande roll och staten och offentlig sektor fick ökat inflytande.
• Modellens grunder ligger till samspel mellan ekonomisk strukturell omvandling och den ekonomiska politiken. Målet är en hög och stabil tillväxt, välfärd och jämnare inkomstfördelning.
• Svenska modellens svagheter framträdde då tillväxttakten avtog, rörligheten på kapitalmarknaden var liten och företagen missgynnades.
• 80-talet försämrade modellen löne-skattepolitiken, fokus på individuella initiativ till investeringar och ökad rörlighet.

Strukturcykeln och världsordningen:

• Ser annorlunda ut på internationell nivå men tiden stort sett densamma

Tillväxtteorier

• Ny tillväxtteori: rika ekonomier växer snabbare i och med hög kunskapnivå som sedan sprids till fattigare länder. Innovationerna sker på några få regioner men när den standarsdiseras kan den spridas.

Kapitel 5 – perspektiv framåt

Strukturcykelns relevans idag?

• Får inte mindre relevans idag men allting verkar gå fortare, produkter lever kortare liv. Komplement och samband viktiga.

Ett decennium av rationalisering

• Under de senaste 10 åren har tekniken utvecklats och standardiserats vilket lett till att fattigare länder kommit ikapp och bidragit till konkurrens vilket sänkt priserna. Vi vill då hitta nya tillväxtområden= strukturomvandling

2010-talets kris

• En strukturell kris förväntas på 2010-talet som leder till ny omvandling. Detta leder till nedgång i cyklerna, kan öka tillväxt i början men slår sedan över i kris. Annat problem är att vi förlorar humankapital med 40-talisternas pension – satsning på 90-talister.
• Konkurrensen förväntas att stiga. 2010-talet blir komplicerat men positiv inställning pga att vi inte är lika bundna till industrin som vid 70-talet.

Omvandling från 2010-talet

·         Globaliseringen ligger framför oss, ny strukturcykel grundad på tredje industriella revolutionen.

·         Marknadsvidgning till följd av anpassning till institutioner och infrastruktur – förstärker Hecksner-Ohlin modellen (faktorintensitet).

·         IT viktig roll, nanoteknik. För Sveriges del flexibel förmåga till förändring

Den svenska modellen – Magnusson

Kapitel 1 – det omvälvande 1900-talet

• 70-80-talen skedde snabb strukturomvandling i västvärldens näringsliv. Tillväxten sjönk och det blev en ökad arbetslöshet och bantning av de traditionella industrierna. Oljekrisen 73-74 fick den internationella valutan systemet Bretton Woods att gå under och vi hade en övervärderad krona som fick vår export att gå åt helvete vilket sänkte produktionen.
• Detta försökte vi lösa med en överbryggningspolitik då vi devalverade kronan för att öka exporten och hålla ned arbetslösheten. I de så kallade Hagarundorna sänkte vi skatten och ökade lönerna vilket spädde på inflationen och industrierna gick åt skogen – då försökte vi devalvera. Detta ökade exporten och sysselsättningen vilket fick ekonomin att återhämta sig på 80-talet. Den tredje vägens politik.

Kritik mot tredje vägens politik:

·         Vissa blev rika och andra fattiga – exporten gick upp men köpkraften ner

·         Regeringen avskaffade kreditregleringen vilket gjorde att man fritt kunde investera utomland, detta spädde på överhettningen av ekonomin. Bankerna jagade kunderna och det var grymt lönsamt att låna pengar.

·         Effekterna av detta blev att man gjorde skatteomläggningar 91 och slutfacitet av 80-talets ekonomi var att den var kraftigt överhettad med balansproblem – för hög tillväxt – höga löner – höga priser = inflation

·         90-talet präglades då av en finanskris med högt valutaflöde= räntehöjningar= fastighetspriserna föll = krediter föll = finanskris

·         Vi hade en fastväxelkurs med dåligt förtroende vilket ledde till att vi lät den flyta 92 vilket resulterade att den sjön som en sten. Detta ledde till många branscher drabbades.

Krisens anatomi:

• Liten tuva (relativt lindrig konjunkturnedgång 1990) stjälper stort lass. Den första sektorn som svajade var fastighetsmarknaden och eftersom många hade belånat sina fastigheter och svårt att betala tillbaka. Detta ledde till att bankerna höll på att gå omkull men staten ställde upp – bankstödsnämnden 91.
• Det var även dyrt att hålla den fasta fastighetskursen till EU:s gemensamma valutasamarbete, därför lät vi den flyta. Från 70-talet var vi en inflationsekonomi men efter 90-talet en arbetslöshetsekonomi.

Arbetslöshetskrisen:

• 92-96 försvann många jobb vilket ledde till stora offentliga utgufter och stigande utgifter för arbetslösheten.
• 94 något bättre konjunktur men fortfarande hårt belastade statsfinanser – sossarna fick då makten och införde budgettak och riksbanken blev mer självständig.
• 97 – skedde en snabb återhämtning av ekonomin, arbetslöshet och inflation minskade. Man införde samarbetsavtal för att stoppa ogynnsamma löner. Detta ledde till att tillväxten ökade i och med ökad konsumtion och investeringar, dock ingen fullständig återhämtning.
• 2000- talet – något högre arbetslöshet, som slutsats kan man säga att det skett stuktuella förändringar på arbetsmarknaden under det senaste decenniet: 1: ökade regionala skillnader i arbetlöshet, 2: att olika branscher återhämtat sig olika fort. Olika personer har även drabbats olika (invandrare, under 25, över 55)
• Den svenska modellen som vi byggde upp efter andra världskriget innebar

1. låg arbetslöshet
2. trygghet i anställningen
3. social välfärd och stabilitet
4. hög tilltro till politikerna

Håller detta fortfarande?

Svenska modellen

Sverige ha soft law= EU utfärdar rekommendationer istället för direktiv

·         Vaxholmskonflikten är central till debatten om svensk modell. Den innebar att lettisk firma som anställs för att bygga en skola ej rättar sig efter kollektivavtalen. Detta ställer frågan om vi ska bevara den svenska modellen eller överge den? – Misstro mot EU:s överstatlighet

Efterkrigstiden guldålder

·         På 60-talet ökade levnadsstandarden – Volvo, villa, vovve – mer ekonomisk jämlikhet och runt 70 var Sverige ett av världens mest välmående land. Därefter ramlat

·         60-talet var Sveriges industrisamhälles höjdpunkt – bra industrier, trä, järn, konsum, nya bostäder, solidariska löner och facket.

·         Orsakerna var den grymma tillväxten från 20-talet. Vi hade klarat oss bra från kriget och surfade på vågen av förstörelse som hade skett. Vi hade god tillgång till basprodukter. Svenska modellen förknippas med sossarnas långa maktinnehav.

Svensk modell

• För 30 år sen syftade man till den Svenska arbetsmarknadsmodellen idag snarare vår förmåga att upprätthålla tillväxt= den nya svenska modellen
• I massmedier handlar modellen mest om makro
• I snäv bemärkelse menar man relationerna mellan arbetsmarknadens parter som växte fram på 30-talet.  = löneförhandlingar mellan LO och SAF, fria avtal mellan parter och solidarisk lönepolitik. Låg konfliktbenägenhet – även välfärdspolitiken som kärna i svensk modell, Sverige lanseras som förebild = medelvägens land (kapitalism och socialism)

Partsystemet:

• Kärnan för svensk modell, förhandlingar mellan LO och SAF. Fria avtal, solidarisk lönepolitik, båda vinner på avtalen, kollektivavtal, staten håller sig utanför arbetsmarknaden, Saltsjöbadsavtalet. Var en unik modell fram till 60-talet och samarbetet mellan LO och SAF ansågs korporativistiskt, intresse organisationer sim samarbetar med staten.
• Rein Medner modellen som syftar till teknik och tillväxt, solidarisk lönepolitik, låg inflation, låg arbetslöshet och hög tillväxt som mål = hörnsten i svensk makro.
•  På senare dag har dock partsystemet krisat i och med 92 då LO blandade in staten vilket resulterade i att SAF steg ur, men vi har fortfarande en hög organisationsgrad.

Den svenska välfärdsmodellen

• Inte bara partsystem som präglar svensk modell, även det generösa välfärdsystemet. Grundskola, lediga lördagar, arbetsförsäkring, pension
• På 60-talet hade man stark tilltro till statens möjlighet att skapa välfärd, 80 och 90-tal blev det något dyrt som man måste hushålla med. Ofta förknippat med höga skatter.
• Det hävdas att globalisering och medlemskap i EU har minskat den svenska modellen men man vet inte om det är sant – om man använder välfärd och partsystem är det väldigt svårt att säga.

Finns den svenska modellen fortfarande? En relevant definition av den svenska modellen är ju kontrakt mellan kollektiva aktörer i svenskt samhälle. Betonar partnernas och lönetagarnas starka ställning, detta har påverkat fördelningen av välfärd och vilken politik som förts. Frågan är om systemet fortfarande kan leverera sysselsättning, välfärd och anställnings trygghet efter 90-tals krisen?

Kapitel 3 – den tredje industriella revolutionen

Perioder av ökad resursanvändning tycks avlösas av stillsammare tillväxt. Optimismen om framtiden växer tills att produktion och investeringar ökar utöver efterfrågan= överhettning. Konjunkturuppgång präglas av överoptimism vilket leder till resursbrist (aretskraft) och det blir ont om pengar – mkt pengar lånas och investerar till man börjar förstå överhettningen= kärnan i konjukturcykler

Strukturomvandling är viktigt i den moderna industrins utveckling, vissa industrier faller bakåt när andra kommer till skott – 1800 industri mot jordbruk – industri mot tjänsteproduktion

Här kritiserar Magnusson Schön och säger att orsakerna bakom cykler inte förklarats och det finns inte tillräckligt med empiri för att lägga ut några samband – tillfälligheter

Industrisamhällets faser

• Cykler och utvecklingsblock – precis som Schön pratar Magnusson om 3 faser omvandling, rationalisering och kris. Det sker ett nytt utvecklingsblock till följd av nya innovationer, då skjuter ekonomin i höjden men när innovationerna blir standard så pressas priserna nedåt. Då inträde rationaliseringen och tekniken utvecklas. Till sist sker en kris som lägger grunden för nytt utvecklingsblock
• Teknologin är drivande i utvecklingen och kärnteknologier drar med sig andra= el-trubin-telefoner.
• Cykler är hokus pokus och det finns ingen empiri, drabbar olika länder olika, olika orsaker, historiska politiska orsaker spelar roll.

3 Industriella revolutioner:

• Industriell revolution menar strukturell förändring som innefattar hur man organiserar produktion, försäljning och annan ekonomisk aktivitet. Kvalitativ förändring som skjuter ekonomin i höjden och skapar arbete.
• 1700-talet = ångmaskin, andra innebar massproducering, mekanisering, bilen. Nys innebar ökad tjänstesektor, info och kunskapssamhälle.

Teknisk förändring:

• Industriell revolution innebär tekniska paradigm, innovationer i kluster, flexibilitet och kundanpassning.
• 70-80-talet innebar ICT (mer än PC), information Communication Tech. Detta innebar nätverkande, hantering av info och var från 90-talet en viktig faktor för tillväxt. Detta hade potential för flexibla lösningar, man kunde styra komplexa processer och det blev en revolution i organisation och utbud. Det innebar även krav på mer kunskap från individen och förändring och omställning.

Ökat kunskapsinnehåll

• Hur framgångsrikt ett land beror på dess företag. Humankapital viktigare och en kunskapsintensiv produktion. Fordismen slås ut och mer krav på de anställda.

Internationell arbetsfördelning och globalisering

• Många nya länder insteg – NIC. Standardiseringen var ingen orsak för kris utan gamla jobb försvinner och ersätts med andra – arbetsomfördelning. Trenden sen 60-talet var att industrisektorn minskat och tjänstesektorn ökat. Jordbruket var den stora förloraren. Det blev även ett ökat välstånd i många fattiga länder.

3 positioner o globaliseringsdebatten:

• Hyperglobalister: ser nya trender som motor för tillväxt och social utjämning.  De som är motsatsen till hyperglobalister anser att inget tyder på att västs makthållning ändrats. Den gruppen är transformalister som ser nya regionala mönster och nytt kraft centra.
• Som konsekvenserna av globaliseringen kan man se ökad tillväxt i utvecklingsländer, multinationella företag får ökad betydelse, ökade utländska direktfinanser. IT bubblans kollaps kan dock ses som hack i internationaliseringen.

Nya konsumtionsmönster:

• Kritik mot 60-talets fordism och överkonsumtion – slöseri. Även preferensförändring och kräsnare kunder. Även fokus på jämställdhet och individuella rättigheter.

Marknadens segertåg:

• Avstånd spelar mindre roll i och med ICT, nya sätt att organisera och kommunicera. Stort behov av samarbete. Expansion av marknadsekonomi sen 60-talet och kapital och varor mer lättrörliga det blev även lättare att styra saker från hemmet.

Kapitel 4: arbetsförändrad marknad

Arbetsmarknaden har blivit mer komplex, kultur, politik och skrivna/oskrivna regler. Den tredje industriella revolutionen omformade den svenska arbetsmarknaden (dock fortfarande fackliga avtal).

Strukturell arbetslöshet:

• 90-tals krisen ledde till en varaktig arbetslöshet. Många jobb som förlorades togs tillbaka i slutet av 90-talet men långt ifrån alla. Problemet idag ligger nu i att hur ska välfärden klara sig med hög arbetslöshet och åldrande befolkning. Lösningen ligger i tekniska förändringar. Trätofrågan är om tekniken slår ut arbeten? På kort sikt, kanske men på lång sikt, nej. Inget talar för arbetslöshet på längre sikt.

Globalisering och arbetslöshet:

• Den ökade globaliseringen leder till konkurrens men de jobb som förloras i tex tillverkningsindustri ersätts på annat håll. Problem uppstår på vissa regionala håll men utjämnas på sikt. Svensk ekonomi under de senaste 10 åren har blivit en del av den växande världsekonomin. En viktig faktor var avregleringen av finans och valutasystemen som ledde till fri utrikeshandel. En ökning av anställda i utländska företag har skett vilket negativt i den mån att vi förlorar kunskapsintensiva jobb men även positivt.
• Svensk ekonomi präglas av strukturkriser och strukturomvandling och i den svenska modellen syftar man till solidarisk lönesättning vilket gjort att de företag som inte kunde bära de kollektiva löneavtalen slogs ut och ersattes av andra förhoppningsvis bättre jobb.

Tillfälliga förbindelser:

·         Den tredje industriella revolutionen berör flera aspekter än arbetslöshet. Det har skett en ändring från 60-talet då många hade fast heltidstjänst till att tillsvidare anställning blivit den vanligaste formen. Det har blivit lättare att göra undantag för lagen om anställningsskydd och arbetsgivare kan välja och vraka. Detta är en försvagning av den svenska modellen.

Kollektiv avtal och parternas förändrade roller:

·         Partrelationerna som präglar den svenska modellen har dött ut till viss del eftersom arbetsgivarnas ställning har förstärkts men fackföreningar fortfarande starka. Sverige har fortfarande bra anställningsavtal.

Rosornas krig – 80-talet:

·         Det skedde ett slag mot korporatismen som präglade den svenska modellen då SAP drog sig ur samarbetet med LO. Förändringarna ligger i: decentraliserade löneförhandlingar, försvagat samarbete mellan LO och SAF, kollektivavtal inte lika viktiga och att vi måste ställa oss närmare EU.

·         Vi har inte möjlighet till kraftiga löneökningar då vi har flytande växelkurs och inflationsmål. EU och ekonomisk globalisering förhindrar partsystemen till viss del och det är inte lika lätt att byta jobb över gränserna. 90-tals krisen inte enda anledning till försvagning av partsystemen även tredje industriella revolutionen spelar roll. Det har även blivit högre individualisering och man låter sig inte representeras i lika stor utsträckning samt svårt att prissätta en tjänst då det rör sig om individuella färdigheter.

Lönebildning och inkomster:

·         Ökade löneklyftor sen 30 år tillbaka pga tredje industriella revolutionen. Övergång till tjänste och kunskapsbaserad ekonomi har skett och det har blivit svårt att upprätthålla den solidariska lönepolitiken.

Den uppdelade arbetsmarknaden:

·         En konsekvens av den tredje industriella revolutionen, alla kan inte bli välbetalda ICT operatörer eller lyckade självanställda. Det blir viktigt att satsa på den första sektorn för att hänga med i svängarna – spjutspetsutbildning. Andra sektorn sysslar med produktion av varor och tjänster. Tredje sysslar med tjänster och service i offentlig sektor. Fjärde sektorn är privat och innefattar dem med låg utbildning och låg produktivitet. Femte sektor är de som jobbar svart, studerar, går på A-kassa och förtidspensionärer.

Kulturgeografi!

Varför är det viktigt att studera geografin för att förstå mänskliga relationer? Hur vi agerar i en miljö beror på hur vi uppfattar den med våra sinnen och den mentala bilden vi har av miljön, detta varierar med ålder, kön och sociala roller. Hemmet är centralt att studera i kulturgeografi och man pratar om platsers genius loci som syftar till platsers personliga själ. Man syftar även till rädsla av platser och hur folk har olika förhållningssätt till platsers genius loci. Myter om platser spelar även stor roll i hur man tänker om platser. Det talas även om representation av platser i frågan om hur de framställs. Platser präglas även av olika maktutövning. Detta kan förknippas med den ständiga kamp om plats som återfinns i samhället. 

2 grundläggande begrepp när man studerar kulturgeografi

·         Rum = något man har relationer i, hur två platser är lokaliserade i förhållande till varandra. Studerar olika flöden av varor, människor och info, distance decay= flöden minskar med avstånd. Tid och rum sätter gränser för individens rörelse, capability, coupling och authority. Trots att världen krymper är vi påverkade av geografi, time-space-compression.

·         Plats = något man har relationer till, kombination av natur och kultur, subjektiv platsbeskrivning. Platsen tillskrivs en mening och vi gör en bild utav den och den påverkar vårt beteende, skapar identitet. Finns otrygga platser och olika har olika uppfattning av en plats, hem som vila eller arbete?

Kartan

• Viktigt instrument för geografen dock är den alltid subjektiv eftersom den som ritat den har valt att visa vissa saker. Kartan är subjektiv eftersom den är platt, visuell, har mittpunkt, visar ett urval och är en representation av verkligheten.
• Man pratar om mentala kartor vilket är de kartor vi bygger upp i huvudet, subjektiva. Dessa kartor är i ständig förändring och visar att människor förhåller sig till olika platser olika. Myter kan även forma våra mentala kartor.

Hur studerar vi rum och plats? Olika paradigm ger olika svar, finns 3 huvudinriktningar i samhällsvetenskaplig forskning.

• Empiricism – individen som ”Economic man”, handlar rationellt. Rummet är abstrakt och det finns lite utrymme för specifika platser. 
• Humanism – individen är en aktiv agent som påverkar sin omgivning, fokus på plats än rum.
• Kritisk teori – individen styrs av samhälleliga strukturer som kan vara globala eller platsspecifika.

Olika inriktningar

·         Regional – detta var huvudinriktningen fram till 1950. den går in på djupgående beskrivningar av regioner som ses som en unik enhet sammansatt av natur och kultur. Människan sågs som en produkt av sin miljö.

·         Spatial – dominerande 50-60-talen. Denna var kritisk mot regionals personliga miljöbeskrivningar och satsade mer på vetenskaplig metod med inspiration från logisk positivism – hitta lagbundenheter, hypotesprövning, naturvetenskap som ideal och statistiska modeller. Rummet och mänskligt beteende ansågs som någonting mätbart, rummet och rumsligt beteende kunde förutspås. Man talade om en samhällsnyttig geografi och genom tex gravitationsmodellen kunde man förklara flöden, f= p1xp2/D2.

·         Humanistisk – Fokuserar på det subjektiva, mänskliga upplevelser och känslor spelar in i skapandet av plats. Kritiserar den instrumentella platsbeskrivningen: hur kan man räkna och mäta en plats? Inget finns utom det subjektiva medvetandet, plats fyllt av mening, kvalitativ modell. Det finns 2 inriktningar:

1.      Existentialism: fokus på individens specifika upplevelse av världen, individuellt perspektiv dvs att alla har olika världar. Att vara och relationen till världen är vad som gör den viktig, kroppen som utgångspunkt, centralt för meningsskapande.

2.      Fenomenologi – ser världen genom fenomen som först uppstår då människan upplever dem. Vi skapar vår värld genom interaktioner med människor och ting, sinnesupplevning. Erfarenheter är i centrum och vi pratar om en livsvräld i konstant förändring. 

2 humanistiska geografer är centrala

1. Yi-Fu Tan – ser världen som enhetlig, platser är olika beroende på vilken folkgrupp man frågar, platsers unika personlighet. Topophilia – love of place, vi har ett behov att identifiera oss med platser och skapa hem. Sense of place – platskänsla, platser blir betydelsefulla genom kunskap och emotionella band, har dock försvunnit till viss del med globaliseringen. Pratar även om care of place, bry sig om en plats vilket är svårt att mäta.
2. Edward Relph – folk är sina platser och platser är sitt folk. Genuin eller artificiell platskänsla, platsens unika genius loci, försvunnit till viss del i och med globalisering= platslöshet.

Här kommer vi även in på behavioristisk geografi som är ett mellanting mellan spatial och human. Fokuserar på hur vi beter oss på olika platser, genom perception om plats och omgivning. Rationellt agerande men utifrån den info vi besitter. Platsen bestämmer dock inte endast hur vi agerar, även social situation är viktigt. 

·         Kritisk, radikal – detta handlar om politikens intåg i samhällsgeografin. Denna menar att politiska samhällsstrukturer påverkar både rum och plats och eftersom både forskare och studieobjekt är politiskt påverkade så finns det ingen icke politisk vetenskap. Ett exempel är marxismen: kapitalistiska strukturer och klassamhället påverkar rum och plats. Geografiska och rumsliga mönster är en följd av ekonomisk struktur. Detta kan förklara varför kapitalister och arbetare bor åtskilda.

·         Postmodern – världen kan delas in i centrum och periferi. Strukturer och individer påverkar varandra och denna fokuserar mycket på ras, etnicitet och feministiskt geografi. Till exempel etnisk boendesegregation och varför hemmet upplevs olika för män och kvinnor

Kvantitativ/kvalitativ metod:

• Spatial kvantitativ och humanistisk kvalitativ – motpoler. Är inte 2 metoder utan 2 metodfamiljer och vid forskning kan man blanda dessa 2.

Stat/makt/geografi

• Finns kontroll genom direkt maktutövning: synliga maktrepresentationer, lagar, övervakning. Finns även kontroll genom ideologi, normer, värderingar, arkitektur och riter. Detta legitimerar statens hegemoni.
• Enligt Foucault så fungerar makten avskräckande genom straff, fokus på de som inte passar in, brottslingar och psyk sjuka. Återanpassning genom separation och övervakning – Panoptikon.
•  Segregation – personer med avvikande beteende avskiljs från hederliga medborgare, fängelser, fattighus. Finns segregation för att uttrycka makt= avstånd och privata rum.
• Övervakning i allt större utsträckning, kontrolleras för att ingen ska bli avvikande.

Territorialitet:

• Vissa platser tillhör vissa grupper. Detta förekommer på olika skalor som nationer respektive det egna rummet eller stadsdelen. Detta kan ske genom gränser, graffiti, skyltar, flaggor – detta skapar gemenskap men samtidigt exkludering.
• Representation – kommunikation utifrån tecken man kommit överens om, återger och skapar imaginära bilder. Vad finns med, vad finns inte med? Vem står bakom representationerna?
• Imaginära geografier: hur ser vi på platser vi inte känner till, myter? Vissa saker lyfts fram och andra undermineras. Till exempel myten om stad och land, vad är representativt för de båda, stökigt, lugnt, farligt, tråkigt eller vackert?

• Diskurs – Foucault, kunskap produceras genom diskurser, synsätt ses som sanning. Makt kan utövas via diskurser, vem formar en diskurs och utifrån vilket intresse?  Tänk på bilden av Afrika.
• Postkolonialism – kolonialismen var beroende av diskurser som legitimerade dominans och utnyttjande, över och underordnad.
• Orientalism – Edward Said, bilden av de andra, västs stereotyp syn på öst. De andra handlar om vi och dem, inte bara till människor utan platser och rumsliga relationer. Kontraster, hur beskrivs platser som bebos av de andra?
• Invandraren kan ses som den andra, både som något positivt annorlunda (nya smaker, exotiskt) och negativt (stökigt, ghetto). Det finns olika teorier varför invandrare har egna rum, dels frivillig separation, strukturella skillnader och diskriminering.
• Det sker en ständig kamp om plats rådande normer, värderingar och regler.

Sociologi:

Teori, vetenskap och samhällsvetenskap

·         Teori anses som tolkningsramar och förklaringsmodell. Det förklarar omgivningens förhållande, mönster, innebörd och konsekvenser. Teorierna blir del i ett paradigm och står som ontologiska antaganden som styr det vetenskapliga tänkandet. Fajta det vill säga sanningen tolkas med hjälp av teorier där vardagliga och vetenskapliga teorier ej är åtskilda verkligheten betraktas och tillskrivs betydelse utifrån olika perspektiv, synvinklar, man räknar även in för förståelse som är socialt, kulturellt betingade.

Filosofiska teorier om verklighetens yttersta natur:

·         Monism – tillvaron byggs upp av en enda substans

·         Världen byggs upp av två egenskaper: andliga och materialistiska

·         Pluralism – verkligheten består av en mångfald av självständiga principer

·         Atomism – materia består av små och oföränderliga komponenter

·         Holism – helheten mer än delarna

Epistemologi:

·         Kunskapsteori, kunskapens natur, källor, begränsningar och läran om kunskap, detta innefattar ett antal begrepp

1.      empirism – observationer, erfarenheter

2.      rationalism – tankar/förnuft

3.      dogmatism – säker kunskap

4.      agnosticism – hävdar omöjlighet, skepsis inför existentiella frågor

5.      skepticism – ingen kunskap är säker

6.      nominalism – allmänbegrepp, inga universella ting över det enskilda

7.      realism – oberoende av yttervärld

8.      antirealism – vad som finns ute är beroende om vi har kunskap om det

9.      kritisk realism – kognition/perception – vi möter en oberoende yttervärld

10.  representionalism - idéer och tolkningar

Ontologi

·         del av metafysik, förutsättningar, antaganden, kategorier bakom teorier, begreppsapparat, lärandet om det varande, kunskapsobjektets natur, det varandes beskaffenhet

åskådningar

·         materien det enda verkliga – materialism

·         idealism – (metafysisk) mentala företeelser är det enda verkliga, (epistemologisk) det mentala är det enda vi kan ha kunskap om, (kritisk) försöker fastställa den mänskliga kunskapsförmågans gränser

systemteoretiskt perspektiv:

·         innebär att skapa en gemensam tvärgenom vetenskaplig ansats, iakttagelser definierar det observerade systemets gränser. Enligt systemteorin så finns inga enkla orsakssammanband utan allt är sammanvävt i cirkulära orsakskedjor.

·         Egenskaper – beroende förhållande mellan delar av en enhet, tonvikt på processer och reaktioner, händelser i ett delsystem påverkar hela systemet, system bygger på inneboende strävan efter ordning

·         Kritik – funktionsodugligt men vissa delar fungerar, ojämnfördelning och flaskhalsar, säger inget om omfattning och styrka

Sociologi – den sociala läran om samhället, vad är det? hur och varför konstrueras det, bibehålls och ändras? Hur påverkar det oss? Föreställningar, idéer?

Analytiska nivåer

·         Mikrosociologi – mikroprocesser tex samspel mellan 2 individer

·         Mesosociologi – länkar samman mikro och makro

·         Makro – stater, köns ordning etc, mer övergripande

Olika dimensioner/sammanhang

·         Historiska epoken

·         Sociokulturella fältet/systemet

·         Situationella ramverk

·         Subjektiv tolkning – min upplevelse

Kulturen innebär en uppsättning av sociala praktiker, människors levda verklighet, vi agerar, tänker, talar, skapar genom kulturen

Delområden i sociologi – utvecklingssociologi, feministisk etc

Om metodologi

• Fältstudier, etnografi – svårt att generalisera
• Survey undersökningar - enkäter, slumpmässigt, representativ – effektiv
• Experiment – generaliserbar, kvantitativ
• Källanalys – detaljerad, jämförande
• Forskning – praktisk och svår tolkad

Typisk forskningsprocess:

1. problemformulering
2. tidigare studier
3. frågeställning
4. upplägg/metod
5. genomförande
6. tolkning
7. publicering

Kausalt förhållande – kausala samband i sociologin ska inte uppfattas för objektivt, tex människors attityder.

Triangulering

Kontroverser

• Sociologiska ansatser kompletterar varandra, kontroverser mellan tex de teorier som betonar struktur och de som betonar handlingar, men detta välkomnas.
• Andra konflikter (Giddens) betonar genus och kön skillnader, även inverkan av ekonomiska, kulturella, politiska faktorer, vilket väger tyngst? Enligt Scott är kulturella viktigast, formar ramar, språk, betydelse= livets egenart
• Systematisk organisation – sociala system med O-reducerbara delar
• Socialisation – överföring av levnadsmönster för att kunna leva livet fullt ut
• Social handling – motivation bakom handlingar
• Konflikt – hur betingar natur och kroppen det sociala livet?

Kronologiskt

·         Skotska upplysningen – innefattar folk som Millar, Smith som gick från rationalistiskt till sociologiskt tänkande

·         Fyrstadieteorin – teori där samhälleliga företeelser förklaras

1.      samhällets delar är oberoende av varandra

2.      det som sker i samhället är oberoende av de enskilda individernas avsikter

3.      under historien har samhället vuxit på bekostnad av teorin

4.      man kan urskilja vissa mönster trots att utvecklingen är oplanerad

sociologins moderna utveckling

1.      1800-talet till första världskriget= klassisk sociologi, Comte – lagar till samhällets dynamik, Spencer – organism/funktioner/enhet

2.      mellankrigstidens konsolidering 

3.      accelererad utveckling: 1945-75 (Contemporary modern sociologi)

4.      postmodern segmentering

·         Parson – strukturella funktionalistiska – sociala fenomen förklaras biologiskt, i termer av delarnas uppbyggnad och deras funktion i förhållande till hela samhället.  

·         Mead – interaktionistiska – betonar kommunikation och ömsesidiga beroendeförhållanden mellan individer och socialt beteenden, där människor med hjälp av språk, symboler, budskap till varandra och påverkar varandras beteende och tankar.

·         Marx – konflikt – samhället utvecklas av intressemotsättningar mellan individer eller grupper, det handlar om oförenliga mål eller brist på resurser, fokus på integration, harmoni och gemenskap (kommunist jävlarna) 

·         Butler – feminism – teorier med utgångspunkt i kvinnoforskning, kvinnoförtryck och underordning

·         Foucault – postmodernism – skepsis mot nedärv/förhärskande, sökande efter öppen hållning till alternativa tankesätt

Olika teoretiker

• Marx – 1818 – konflikt med materialistisk historieuppfattning, överbyggnad, produktionssätt. Samhället och andra individer sökande efter mervärde, oss själva och vårt väsen. Syftar till hur och varför vi arbetar, med vad? Detta anger ramarna för överbyggnad. Syftar till produktionsförhållanden, maktrelationer
• Weber – 1864 – fyra handlings typer, affektionellt, traditionellt, värde och mål, handling mellan struktur och interaktion, han myntade även den så kallade verstehn modellen som syftar till att förstå handlingar. Han talar om olika organisationsformer, traditionella, karismatiska och byråkratiska och menar att den sistnämnda börjar ta över i dagens samhälle och man handlar mer målrationellt, effektivitet och formalisering står i centra. Den så kallade rationaliseringsprocessen som syftar till målrationellt handlande och en avmystifiering av världen – traditioner ersätts med förnuftssträvan.
• Durkheim: 1858 – syftar till samförstånd, sammanhållning och ett kollektivt medvetande med arbetsdelning och solidaritet. Han talar om organisk och mekanisk solidaritet, pratar om självmordet i termer av egoistiska, Alturisitiska och anomiska. Han pratar om en verklighet utanför individen och en yttre tvingande makt och sociala motiv.
• Simmel – 1858 – förknippas ofta med främlingen, löst förankrad i sammanhang som vi öppnar upp oss för(jämför flytande identiteter).   Enligt honom är samhället en händelse och en produkt av människors växelverkan som uppstår i stunden. Han pratar om sociala former som är som är någonting annat än avsikter och har en betydelse i sig. Sociabiliteten är även någonting som tas upp och syftar till förmåga att frambringa sociala relationer. Han talar om den blaserade attityden som leder till den urbana människan i och med en undanträning av kultivering av människor, konsumtionssamhälle. Samt flanören som är den slösaktiga människan.
• Baudillard – 1929 – talar om postmoderniteten och upphävande mellan ultur och samhälle. Han betonar stil på bekostnad av substans. De stora berättelsernas död vilket syftar till upplösning av tid och rum. Hans viktigaste begrepp är nog hyperrealiteten= som syftar till yta istället för substans, och simulakra= att vi denna splittrade värld har dessa ytliga tecken. – mousetraps
• Elias – 1897 – pratar om civilisationsprocessen som innebär hur vi lär oss att uppföra oss och inte stöta ut andra. Han talar om en förtätning i beroendeförhållanden som leder till förtätning av samhället samt olika inne och utegrupper. Han säger även att ju mer civiliserade vi blir desto mer skam känner vi över saker, till exempel att vi inte längre snyter oss i bordsduken.
• Butler: 1956 – pratar om genus och kön och feminism, könet är följden av vårt handlande, performativitet. Pratar om queerteori som upplösande av våra identiteter, definitioner satta av andra än dem som har dem.
• Connell – 1944 – pratar om hegemoni och manlighet, en slags underordning, särskiljande kategorier ses ej som oberoende av varandra.
• M. Castell – 1942 – pratar om det globala nätverkssamhället där väst får en dominerande roll och stöter bort andra, bildar det svarta hålet, fjärde världen. Han talar om virtuell kultur, flödesrummet och tidlös tid vilket syftar till att det inte längre behövs fysisk närhet, möjliggör samtidighet.
• Turkle -1948 – talar om Internet och datorns påverkan på identiteter. Så kallade onlinerollspel ger möjlighet att experimentera med identiteter, detta har psykologiska aspekter, uppluckring av identitet, så kallade flytande identiteter, det postmoderna jaget blir O-centrerat. Detta kan fylla en terapeutisk funktion men har även nedsidor då det kan skapa beroende, identitetskriser och överdrivna negativa/positiva känslor.
• Giddens – 1938 – han pratar om struktur och överindividuella jag förknippade med samhälleliga krafter. Hur kan struktur kontra handling överbryggas, det är inget renodlat strukturperspektiv eller enkelspårigt aktörsperspektiv vi pratar om. Det är snarare senmodernitet än postmodernitet vi pratar om med nyckelaspekterna: tid och rum åtskiljs, reflexivitet och det sociala systemets urbäddning, vilket menas i och med globaliseringen så är plats inte lika viktigt och att sociala relationer inte är lika inbäddade i tid och rum vilket betyder att tillit blir mer viktigt. Reflexivitet betyder att traditioner inte blir lika viktiga.  Han pratar om ontologisk trygghet som betyder en känsla av att människor och ting är pålitliga i och med att relationer, identiteter och rum blivit instabila så växer en ontologisk otrygghet fram. Vårt samhälle har utvecklats till ett risk samhälle och vårt liv går ut på att hantera risker som bekämpas med rena förhållanden som bygger på tillit, detta kan relateras till Simmels främling och Turkles flytande jag och i den virtuella världen (Internet) kan tillit växa fram – roll experiment.
• Goffman – 1922 – Han har ett dramaturgiskt synsätt= vad påverkar det mänskliga samspelets vardagliga situationer. Han pratar om den totala institutionen som menar att vi har ett likartat beteende i vissa miljöer och därmed ett enfaldigt jag. Han använder teaterscenen som en metafor, människor är skådespelare som ikläder sig olika roller och uppvisar dessa i sociala sammanhang. Vi agerar beroende på tid, plats och publik. Vi har ingen stabil identitet utan anpassar oss efter situationer. En främre region då vi uppträder för publik och en bakre då inte har publik. Vi styrs av så kallad intrycksstyrning som både är moralisk och manipulerande. Han pratar även om stigma som är avvikande handlingar.
• Lefevre - 1901 – pratar om den sociala konstruktionen av rum – cyberrummet konstrueras som fysiska rum. Även om rum kan verka av naturen givna så är de socialt konstruerade och forskarnas huvudsakliga uppgift är kartlägga processen för skapandet av det sociala rummet. Han har en tydlig marxistisk tanke om att rum är konstruerade av sociala relationer. Han pratar om 3 aspekter: första är rummet som skapats av proffs, politiker eller arkitekter som styr uppfattningen av rummet i en viss riktning. Den andra delen fokuserar på hur människor faktiskt lever och använder rummet. Den tredje kallar han för spatiala praktiker vilket är en blandning av de två första, hur rummet är konstruerat och hur det används skapar det upplevda rummet.
• Pierre Bordaeu – 1930 – har en fältteori, en social arena som utmärks av gemensamma värderingar bland individer, rockband. Samhället ses som en enhet uppbyggt av många fält, inom fälten finns olika grupper och status. Inom fälten finns olika habitus som är individernas olika inlärda mönster, värderingar och tankar, hur de uppfattar världen och agerar. För att beskriva habitus så talar han om olika kapital, sociala, ekonomiska och kulturella.
• Said -1935 – använder begreppet orientalism som handlar om västs sätt att se på öst, stereotypa antaganden och fördomar, hur vi se på ”de andra”. Ifrågasätter västerns dominans, kolonisering och vårt sätt att härska över de andra.
• Foucault – 1926 – talar om diskurs som handlar om makt och kunskap. Identiteter skapas genom diskurser, subjektifiering. Där makt finns där finns motstånd.
• Melucci – 1943 – denne man pratar om de nya sociala rörelserna som grundar sig i vardagslivet. Dessa rörelser präglas av solidaritet då de ingår i en grupp, konflikt då de kämpar mot något samt gränsöverskridande som utmanar systemets gränser. Dessa kollektiva fenomen kan ses som kombination av dessa. Dessa rörelser är ej likadana och grundar sig i vardagslivet, de vill synliggöra makten, göra symboliska utmaningar och experimentera med handlingar. Det finns 3 huvudformer av symboliska utmaningar: Profetian: medlemmarna öppnar alternativa meningsramar, Paradoxen: då de vill tänja systemets gränser och synliggöra det som är fel i samhällets diskurs, representation: speglar systemets svagheter och motsägelser genom tex video, språk eller bilder. Detta ska göra makten observerbar och ett exempel är hiphopkulturen.
• Veblen – 1857 – fokus på varors symboliska roll, iögonfallande konsumtion, man illustrerar rikedom, framgång och social status med hjälp av konsumtion – livsstilsreklam. Fattiga tenderar att vilja efterlikna men de som har råd gensvarar då med att byta till något annat för att bevara den symboliska skillnaden. Han pratar om den arbetsfriaklassen.
• Spivak – 1942 – fokus på postkolonial feminism samt att bevara feministiska teorier och få teorier med perspektiv på klass och etnicitet. Syftar till subaltern som betyder de som står utanför och är underordnade de kapitalistiska livsformerna. Postkolonial feminism kritiserar att se kvinnor som en homogengrupp. 

Artikeln:

 politiska handlingsformer och sociala rörelser

·         Globaliseringen har lett till nya sociala rörelser och politiska handlingsformer. Exempel på dessa är kvinnorörelsen, solidaritetsrörelsen, miljörörelsen, dessa är samhälleliga förändringsprocesser. Det har förts in nya politiska teman och ny förståelse om demokrati och politik. Detta har fått upphov till nya gränsdragningar, institutioner och organisationer, det har skett en ekonomisk/politisk samhällsförändring.

·         Det som skiljer dessa nya rörelser från de gamla är att vi inte kan upprätta stora enhetliga konstellationer som arbetarrörelsen eftersom vi inte har någon stor homogen arbetsklass eller någon annan stor homogen grupp i samhället. Det är istället fokus på konflikter och gruppidentiteter som feminism eller miljörörelsen. Det är grupp agerande som aktualiserar olika frågor som sedan kan föras in i politiken, ett aktuellt exempel är rätten till piratkopiering. En möjlighet för detta är just Internet som gör det lättare för grupperna att organisera sig. Detta kan relateras till Castells och Meluccis teorier.   

Globaliseringsinnebörder och det civila samhället:

·         Det har skett en försvagning av nationalstaten i och med transnationaliseringen. Ett exempel på detta är de multinationella företag som sprider sig i värden, det blir då svårt för staten att kontrollera dessa med skatt och olika regler. Vissa anser att globaliseringen bara är av ondo och tar bort lokala särarter, vissa anser att man kan sammanföra det globala och lokala – glokala. I vilket fall som helst så utmanar globaliseringen nationalstaten vilket man kan se till exempel genom att vi fått ett kontrollorgan i form av EU vilket betyder att vi både har extern och intern kontroll. Ett annat samfund som vi har slutit oss till är FN vars lagar ibland står över Sveriges.

·         Det har skett en gränsupplösning i viss mån på grund av ökad migration, globalisering och multikultur även nya former av politiskt handlande som sträcker sig över gränserna. Nya former av statlig handling, så kallade NGO:s – icke statligt organiserade grupper, Greenpeace.

·         Den svenska nationalstaten är dock relativt stark pga att vi är självständiga, har kvar vår valuta och har en relativt sammanhållen och homogen befolkning.

Nya politiska handlingsformer:

• I vårt nya samhälle förekommer det en rad nya alternativa kulturer/rörelse kulturer. Efter och under 60-talet har begrepp som IT-samhället, ekologi, ekonomisk globalisering, ungdomskulturer, mer dominerande tjänstesektor, upplösning av homogena klasskulturer, ifrågasättande av könsroller och förändring av kärnfamiljen gjort sig relevanta.
• Man har tagit gamla organisationsformer men nya politiska teman som miljö och feminism. Nya rörelser jobbar med staten men även utanför staten vilket lett till civilolydnad.

Nya politiska diskurser:

·         Med diskurser menas texter som avgränsar det som diskuteras inom ett område, generar kategorier, handlingsmönster och önskemål. På senare dar har vänstern och högern tenderat att flyta samman och frågor som överlevnad mot reproduktion och tillväxt mot framsteg har blivit relevanta.

·         I det globalarummet har medierna fått en större roll inte minst främst inom politiken och man pratar om det nya medierummet. Detta har blivit ett fält för politisk kamp och medierna utgör själva aktörer i det politiska samspelet. ”The whole world is watching”. Detta har lett till en visualisering av politiken eller estetisering. Detta har lett till minskat rum för rationella och politiska samtal och politiken har till stor del reducerats till enkla retoriska begrepp (that depens on your definition of is) det har blivit mer fokus på hur man framställer sig i politiken inte vad man framställer. Dock har detta även en positiv sida då förtryckta grupper kan göra sin röst hörd. Medierna har en direkt roll i politiken. Tre exempel på hur detta har påverkat politiken i Sverige:

1.      Politiker har lättare att snappa upp vilka frågor som är relevanta just nu i och med opinionsundersökningar.

2.      Om man tar folkomröstningar som ett exempel så kan vinnaren till stor del utses genom den som kan köpa sig mest medieutrymme.

3.      Det privata är politiskt, starkare koppling mellan politiker och medborgare och man kan snabbare påverka frågor. Kan även leda till att man får Arnold som guvernör vilket i och för sig är grymt.

Identiteternas politisering:

·         Det har skett en demokratisering av vardagen, en annan livsstils politik, politiken utgör inte endast hur man ser på sig själv utan olika sätt att leva. Konsumtionen är nu mycket symbolisk och politisk och politiken är inte längre bara hur man röstar utan hur man lever sitt liv. Genom konsumtion uttrycker man sin övertygelse vilket kan summeras i 3 punkter:

1.      Konsumentbojkott – tillfälliga aktioner för att bojkotta ett land, regim eller politisk styre, t.ex. Sydafrika.

2.      Livsstilspolitik – man gör ett aktivt val för att visa sina politiska åsikter, tex handla ekologiskt, inte handla på NK för de är kapitalister.

3.      Livsformspolitik – man väljer ett alternativt boende t.ex. kollektiv.

·         Det nya handlar om mediestrategier, att kultur blivit politik, föreställd gemenskap.

Olika typer av globalisering:

·         Det talas om olika typer globalisering som kulturens/informationens/politikens/ ekologins etc. Thörn menar att dessa är mer långtgående än ekonomins och kallar globaliseringen för den tredje moderniteten. Här är några exempel

1.      Hur globaliseringen sprids över världens kulturer, människors rörelse mönster, vi talar då både om migration och turism.

2.      Internet och medier har gjort det möjligt för oss att ta del av andra kulturer på ett annat sätt. Det har möjliggjort nya kontaktnät som inte var möjliga förr som till stor del präglar vår vardag. Castells fjärde värld och svarta håll innefattar de som inte kan ta del av den här informationsspridningen.

3.      Der har skett en försämring av gemensamma resurser som hav och luft, miljöförstörelse, förorening, etc.

4.      Det internationella samarbetet har blivit bättre t.ex. FN och NGO som Greenpeace som sammanför människor från hela världen.

Demokratins kris och ideologiernas död:

·         Med ideologiernas död så menar man att rött och blått smälter samman, alla partier har samma dagordning med endast små skillnader. Alla partier berör t.ex. jämställdhetsfrågor och miljö.

·         Med demokratins kris menas att man samlas allt mer runt sakfrågor än politisk ideologi. Man sluter informella kontaktnät med individer och grupper för specifika mål. Det har skett ett minskad valdeltagande kring de klassiska partierna. Se Castells ”nätverkssamhället.

Världssamhälle:

• I och med globaliseringen så vävs länderna samman. Thörn talar om begreppet ”transnationalstat” och menar inte att organisationer som till exempel FN ska ha en övergripande roll utan att staterna ser möjligheter i gränsöverskridande likt de multinationella företagen. Gemensamt handlade och en universell identitet, gäller inte endast politiken utan även icke statliga organisationer som samarbetar, ett exempel är stoppandet av kärnvapensprängningarna i Stilla havet.
• De nya sociala rörelserna har en viktig roll i det nya världssamhället då de kännetecknas av gränsöverskridande och folk som samlas kring frågor de brinner för. Detta tack vare informationssamhället där man skapar gruppkänsla, t.ex. apartheid bojkotten. Globaliseringen länkar samman världen men det är viktigt att nämna att alla inte har samma möjlighet. 

Sådär var sammanfattningen slut resten är bara sånt som stod med i sociologin i kompaktare form!

TEORI	GESTALT	FÖRKLARING
Strukturella-funktionalistiska	Parsons	Sociala fenomen förklaras ”biologiskt”, dvs. ”i termer av delarnas uppbyggnad och deras funktion i förhållande till” hela samhället
Interaktionistiska	Mead	Betonar kommunikation, ömsesidiga beroendeförhållanden mellan individer, socialt beteende, ”Där människor med hjälp av språk, symboler, och gester förmedlar budskap till varandra och därigenom påverkar varandras beteende, förväntningar och tankar”
Konflikt	Marx	Samhället utvecklas genom intressemotsättning mellan individer o./el. grupper, där det handlar om oförenliga mål eller begränsade resurser. Visa positiva funktioner gentemot gruppsammanhållning! Motsats till konsensusinriktade teorier (Durkheim), vilket fokuserar social integration, harmoni, värdegemenskap, .
Feminist	Butler	En uppsättning sammanlänkade teorier vars utgångspunkt har varit kvinnoforskning o. genusvetenskapliga insikter, vilket förklarar kvinnoförtryck och underordning samt söker emancipationen.
Postmodernist	Foucault	Uttrycker skepsis gentemot nedärv eller förhärskande verklighetsbeskrivningar, menar att subjektet har frikopplats eller dekontextualiserats och kritiserat idéer förknippade med framstegstron. ”I detta ligger också ett tillbakavisande av allmänna begrepp och universella principer, objektivistiska/empiriska uppfattningar, samt ett sökande efter och en öppen hållning till alternativa tänkesätt”.

 IV

TEORETIKER	BEGREPP	FÖRKLARINGAR
I MODERNITET
Marx (1818-1883)	Konflikt. ˜      Materialistiska historieuppfattning ˜      Bas & överbyggnad ˜      Produktionssätt (produktionsförhållanden & produktivkrafter) ˜      Mervärde ˜      Den dominerande ideologin ˜      Alienation. Arbetaren förfrämligas från produktionsprocessen arbetets slutprodukt oss själva / vårt väsen samhället / andra individer	Hur & att vi arbetar, varför, med vad, dvs. basen, anger ramarna för överbyggnaden – samhällets kulturella, moraliska, filosofiska sida. Produktivkrafter (forces of production) syftar på det som behövs för att tillverka medan produktionsförhållanden (relations of production) betecknar ägarförhållanden o. andra maktrelationer. Mervärde (surplus value)refererar till det värde som arbetaren skapar och för vilket hon inte ersätts.
Weber (1864-1920)	Handling (mellan struktur & interaktion). ˜      Verstehen ˜      Den protestantiska etiken ˜      Idealtyper I Handlingstyper: traditionellt, affektuellt, värderationellt, målrationellt) II Auktoritetstyper (tradition, känslomässighet, rationalitet) III Organisationsformer (traditionella, karismatiska, byråkratiska) ˜      Rationaliseringsprocess – målrationalitet + avmystifiering	Byråkratiska organisationsform utmärks av effektivitet, formalisering, instrumentalitet. Byråkrati: specialisering, hierarki, regelverk, avpersonifiering (alla hanteras på ett likartat sätt), karriär, “uppdelning i privat och offentligt”. Glöm ej att fråga, effektivitet i termer av, ur vilken synpunkt? Webers teori är att målrationaliteten, den förnuftsstyrda strävan mot ett i förväg bestämt mål, i det moderna samhället ersätter traditionell lojalitet och lydnad.
Durkheim (1858-1917)	Konsensus/samförstånd/samman-hållning ˜      Kollektivt medvetande ˜      Arbetsdelning è solidaritet ˜      Sociala fakta föregår oss, kollektiv och utanför individen ˜      Sammanhållning (mekanisk & organisk solidaritet) ˜      Altruistiskt självmord åtföljer alltför stor integration och egoistisk härrör från en svag sammanhållning. Om kontroll är kvävande, fatalistiskt självmord, anomiskt om riktlinjer o. normer saknas. ˜      Anomi	1) verklighet utanför individen 2) yttre tvingande makt 3) allmänt vedertagna 4) sociala motiv Social integration Altruistisk, ingen individualitet Egoistisk, meningslöshet Social kontroll Fatalistisk, vara likadan Anomisk, avsaknad av riktlinjer o. normer
Simmel (1858-1918)	Sociala former. ˜      Former är någonting annat än intentioner/avsikter; dessa påverkar och har en betydelse i sig. ˜      Abstrahera från ytnivån, hur individuella behov församhälleligas. ˜      Sociabiliteten ˜      Flanören, den slösaktige osv. ˜      Händelse ˜      Främlingen (bade outsider o. deltagare, löst förankrad i sammanhanget) ˜      Den blaserade attityden (inom massproduktionen, konsumtionssamhälle)	Samhället är en händelse, ”en produkt av människors växelverkan som uppstår i stunden och ögonblicket” (s. 83) Sociabiliteten, förmågan att frambringa sociala relationer. Den blaserade attityden avser kultivering av materiella ting, vilket tränger undan kultivering av människor och leder den urbana människan att visa avstånd o. distans till en värld som samtidigt stimulerar och överväldigar
II SOCIALKONSTRUKTIONISM
Elias (1897-1990)	˜      Etablerade (ingrupp) o. outsiders (utgrupper) ˜      Civilisationsprocessen (interdependenskedjor/beroendeförhållanden, sociogenes, psykogenes) följer förtätning av samhället	Hur lär vi oss att kontrollera o. uppföra oss själva för att inte stöta oss med andra. Omsesidighet, arbetsdelning, förtätning – i kedjor av beroendeförhållanden. Ju länge tiden går, desto mer skam o. civilisation känner vi
Baudrillard (1929-2007)	˜      Postmodernitet ˜      Hyperrealitet (tecken för verklighet betonas, yta istället för substans) ˜      Simulakra, inom en fragmenterad värld o. effektsökeri, har vi dessa ytliga tecken	Postmodernitet: — upphävandet av åtskillnaden mellan kultur och samhälle — betoning av stil på bekostnad av substans — upphörandet av åtskillnaden mellan konst och populärkultur — upplösning av tid och rum — de stora berättelsernas död
Butler (1956- )	˜      Poststrukturalistisk feminism ˜      Genus o. kön ˜      Queerteori, identiter är ej fasta, fixa ˜      Performativitet, kön är följden av vårt handlande ˜      [Foucault]	Går inte att para ihop eller anpassa sociala o. kulturella mönster för kön till kategorier man eller kvinna
Connell (1944- )	˜      Manlighet(er) (hegemonisk, medskyldig, underordnad, marginaliserad) ˜      Intersektionalitet	Särskiljande kategorier ses inte som separate eller oberoende av varandra.
III IDENTITET O. VIRTUALITET
M. Castells (1942- )	˜      Nätverkssamhället & informationell/global ekonomi ˜      Fjärde världen ˜      Svarta håll ˜      Tes om ”den verkliga virtualitetens kultur” ˜      Flödesrummet (v. platsrum) ˜      Tidlös tid	Välstånd för västvärlden, utstötning o. exploatering av andra områden. De utstötta o. åsidosatta bildar det svarta hållet. Det virtuella är verkligt! Fysisk närhet behövs ej, flödesrummet (space of flows) möjliggör realtidsinteraktion o. samtidighet. Timeless time!
S. Turkle (1948- )	˜      Onlinerollspel tillåter individen att experimentera med olika identiteter. ˜      Det ”postmoderna” självet blir ocentrerad o. flytande. ˜      Datortekniken o. internet har en inverkan på våra identiteter.	Psykologiska aspekter. Uppluckring av identiteter. Men ”terapeutiskt” eller en utvidgning av beroende o. identitetskriser? Som Castells, internetorienterade sätt att interagera o. kommunicera. Och om han betonar faran med ”exkludering och utslagning”, fokuserar hon personlighetskriser o. ”virtuellt våld”.
A. Giddens (1938- )	˜      Struktur (”överindividuella samhälleliga krafter”) v. handling (individen, aktören) ˜      Strukturering ˜      Senmodernitet snarare än postmodernitet. ˜      Senmodernitetetns nyckelaspekter: tid & rum åtskiljs, reflexivitet, sociala systemets urbäddning (disembeddedness) ˜      Ontologisk (o)trygghet, eftersom såväl identiter o. relationer som rum o. tid blivit instabila. ˜      Risksamhället. Liv inordnas för att kunna hantera hot o. risker! ˜      Tilltagande reflexivitet gör oss osäkra – ontologisk otrygghet – ett flytande jag, vilket bekämpas med rena förhållanden, som bygger på tillit, självutlämnande o. intimitet, ständig förhandling. ˜      I en miljö av virtuella gemenskaper kan intimitet lika gärna växa till sig än förhindras. Pseudonymitet skall inte förväxlas med anonymitet!	Hur kan struktur kontra handling överbryggas? Strukturering! ”…varken ett renodlat strukturperspektiv eller ett enkelspårigt aktörsperspektiv”. Interaktionen fungerar även om vi inte befinner oss på samma plats. ”Plats” blir ett mer relativt begrepp under globalisering. Sociala relationer är inte heller inbäddade i tid och rum. Tillit blir mer signifikant. Reflexivitet (tradition ej längre dominant) – samlande, utvärderande o. tillämpande av kunskap. ”De reflexiva identitetsprojekt – präglade av utmaningar och ifrågasättande – som Giddens beskriver, påminner på samma sätt om Turkles idé om flytande identiteter, terapeutiska behov och rollexperiment.” (s. 148) Påminner om Simmels ”främling”, samtidigt nära och avlägsen och ”inför vilken vi ofta bekänner saker”.
Goffman (1922-82)	˜      Dramaturgiska synsättet, vad påverkar det mänskliga samspelets vardagliga situationer ˜      Totala institutionen, likriktat beteende i vissa miljöer, självet inskränks ˜      Stigma – (kroppsliga, karaktärsstigman, gruppstigman) beteenden o. personlighetsdrag som definieras som avvikande ˜      Självet är alltid ett resultat, en produkt av det sociala/dramatiska framträdandet, en slags förhandling, vilket bekräftas av publiken. Identiteten anses vara en konstruktion! ˜      Intryckstyrning, samtidigt moralisk o. manipulerande	Symbolisk interaktionism: ¾ definitionen av situationen ¾ interagerandet är socialt ¾ symbolanvändning ¾ den handlande/aktiva människan ¾ nuet är där vi är Alltså härrör självet från en sammankoppling av två faktorer, nämligen det dramatiska framträdandet med hjälp av de gängse sociala ritualerna som förenar individen o. samhället i ett moraliskt sammanhang samt ”de olika ledtrådarna som situationen ger i form av normer, värderingar och förväntningar” (s. 155).
H. Lefebvre (1901-91)	˜      Rumsliga dimensioner frambringas av sociala relationer, produceras aktivt ˜      Den rumsliga triaden: representationer av rummet som konstrueras av proffs, representationsrummet, vilket refererar till hur rummet används i det vardagliga livet, och spatiala praktiker som förmedlar mellan de andra aspekter o. bidrar till ett ”upplevt rum”. ˜	Cyberrummet produceras som vanliga fysiska rum – påstår D. Carter.
P. Bourdieu (1930-2002)	˜      Fältteori. Samhället betraktas som ett mångdimensionellt rum som består av olika fält. ˜      Dessa dynamiska fält karakteriseras av ett visst habitus eller sätt att vara, uppfatta världen, agera. En slags strukturerande o. obemärkt ram! Växelverkan mellan habitus o. individer leder till distinktioner (åtskillnader). ˜      Agerandet i dessa fält beror på ens tillgång till ekonomiskt, socialt o. kulturellt kapital. ˜      Makt utövas med hjälp av symbolisk kapital – symboliskt våld. ˜      I längden är praxis det enda verkliga.	Även han sökte en medelväg mellan den handlande individen o. (makro)strukturen. Fält syftar på en social arena vilken utmärks av gemensamma värderingar bland de deltagande/inbegripna individerna. Olika kapitaltyper kan bättra det symboliska kapitalet, vilket ”bestämmer en individs totala anseende”. Praxis = (habitus)(kapital) + fält
IV MAKT O. MOTSTÅND
E. Said (1935-2003)	˜      Orientalism. En uppsättning stereotypifierande antaganden eller ett system av representationer gentemot de andra, ett sätt att legitimera härskande över dessa ”andra”.	De andra är från Mellanöstern eller, i postkolonialteoretisk anda, de koloniserade icke-européer. Postkoloniala studier handlar om hur olika kulturer påverka(t)(s) av imperialism, i synnerhet kulturellt, och också hur dessa ifrågasätter västerländsk dominans.
M. Foucault (1926-84)	˜      Diskurs inbegriper definitioner, förhållningssätt, begrepp, parametrar/gränser ˜      Där makt finns, finns motstånd. ˜      Subjektifiering	Studerar relationer mellan makt o. kunskap. Identiteter uppstår/emergerar/skapas genom diskurserna. Man blir ett subjekt. Makt finns lite överallt i det mänskliga samspelet, i de sociala mönstren
A. Melucci (1943-2001)	˜      Kollektiva/samfällda handlingar rörelser bör studeras utifrån begreppsparen solidaritet/aggregation, konflikt/konsensus, gränsöverskridande/adaption. ˜      Nya sociala rörelser (new social movements) – ej ”enhetliga konstellationer”, ”före och bortom politiken”, symboliska utmaningar, avvikande eller experimentell handlingar, synliggöra makten ˜      Huvudformer av symbolisk utmaning: profetian, paradoxen, representationen	Tidiga sociala rörelser, gruppagerande fokuserad på sociala el. politiska frågor för att åstadkomma förändring – numera, de nya, mot förändring! Nya sociala rörelser fungerar ”utanför de politiska organisationernas räckvidd”. ”Före” politiken därför att de grundar sig i vardagslivet. Profetian syftar på hur rörelsens medlemmar öppnar för alternativa verkligheter eller meningsramar. Paradoxen innebär att genom överdrifter förhärskande koderna raseras o. motsägelser synliggörs. Representation syftar på hur rörelsen speglar systemets svagheter o. motsägelser.
T. Veblen (1857-1929)	˜      Den arbetsfria klassen (the leisure class) ˜      Iögonfallande konsumtion (conspicuous consumption) ˜      Lägre sociala grupper söker efterlikna grupper med  högre status som i sin tur hittar på något nytt ”för att bibehålla den symboliska åtskillnaden”.	Konsumtion uttrycker status, används symboliskt i konkurrens om status. Rikedom o. framgång illustreras offentligt. Livstilsreklam förebådades av Veblen.
G. C. Spivak (1942- )	˜      Postkolonial feminism ˜      Subaltern	En könsdimension ska föras in i debatt – med intersektionalitetsliknande inslag!