MKV HT 11 sammanfattning alla böcker

Tentaplugg 4real MKV HT11

Uppläg:

• Gå igenom alla begrepp på läsanvisningarna
• Gå igenom alla seminariefrågor
• Gå igenom förläsningsanteckningar

Frågor by the way

• Behöver man kunna räkna på shannon/weaver?

Begrepp från böcker:

Hård af segerstad

• Kommunikation: kommunikation och informationsbehandling är människans vanligaste och äldsta beteenden. Hela vår tillvaro präglas av ett informationsutbyte med vår omgivning. Våra tankar och reflektioner kan sägas vara en typ av kommunikation och därmed så kommunicrerar vi hela tiden, även i drömmarna. Medier är vår viktigaste källa till kunskap. Kommuniaktion är det vi gör mest och är vårt äldsta beteende. På gott ont= vi förstår vår värld, samt vi är bäst.
• 2 principer: 1= de flesta informationsproblem är relationsproblem, 2: det är svårt att få människor att göra som man vill genom ord/argument utan lättare med att påverka sitt eget beteende.
• Information: kommunikation är något vi gör, info är det vi utväxlar, social prcess kontra social artefakt. Ur människans kommunikation uppstår information, kommunikation är dessutom grunden av den förädling som vi kallar kunskap. Info är en objektiv företelse, när den producerats existerar den oberoende mäniskan, kläder, texter, bygnader, varje meningsbärande artefakt.
• Kunskap: det vetande som finns i huvudet på varje människa, info syftar då till kunskapens yttre materiella form, något som kan lagras och distruberas, något som man kan göra något med. Det finns ett starkt samband mellan kunskap och info, info är kunskapens råvara men för att kunskap ska uppstå krävs ett aktivt medvetande som kan tolka den, gränsen mellan info och kunskap är hårfin och så fort vi tar del av info tolkar vi den till kunskap, kunskap är en nödvändig förutsättning för info. 3 typer av kusnkap: bekantskap med, kunskap om och teoretisk/praktiskt kunskap, dessa svarar mot 3 typer av mänskliga behov; behovet att anpassa sig till verkligheten, skapa ny kunskap samt att kontrollera verkligheten.
• I och med den nya utvecklingen har vi fått nya möjligheter att kommunicera och lagra kunskap – det är detta som kallas för information. Det är hastigheten och kapaciteten på informationsteknologin som gör det motiverat att tala om infosamhälle som paradigm. Mer tidskrävande att skaffa kunskap än att förbruka den.
• Kunskap kan beskrivas som en förmedlande länk mellan människa och verklighet och i den bemärkelse är kunskap likvärdig med information.
• Det kommunikativa fältet: människors liv kan sägas utspela sig på 4 arenor/rum; fysiska, kronologiska, sociala och det moraliska. Dessa rum tillhandahåller både de möjligheter och begränsningar som livet erbjude och om man vill förstå en människa kan man leta ledtrådar i dessa rum; i hennes plats och tid, i hennes sociala sammanhang, i hennes värderings- och föreställningsvärld.
• Det fysiska rummet: vår plats på jorden som kan pekas ut geografiskt, övervinnandet av det fysiska rummets begärnsingar har för många varit en drivkraft, tex slavar
• Kronologiska rummet; relativt lätt att definiera,vi människor lever i en bestämd begränsad tidsperiod, det finns ett före och ett efter oss och vi kan aldrig veta något om de som kom efter oss.
• Det sociala rummet: består av de människor och institutioner vilka vi är förbundna med genom ömsesidiga förpliktelser och förväntningar, vi vet vad som förväntas av oss, tex rangordning och uppförande. Det präglas av vissa sociala koder och uppförandesregler.
• Moraliska rummet: berör på många sätt det sociala rummet men förtjänas att särskiljas. Det består av det system av grundläggande värderingar som omger människor och som bestämmer vad vi tycker rätt eller fel, got eller ont, meningen med livet, etc. detta är etnocentriskt= sätter egna gruppens värderingar främst., finns exempel som accepterar andras värderingar, tenderar att kopiera de värderingar som är överlägsna.
• Det kommunikativa fältet är där alla dessa möts, det fysiska, kronologiska, sociala, moraliska och där (symbolisk) kommunikation uppstår och får sin mening. Det är människans erfarenheter från de 4 rummen som representerar verklighetens arenor, skapar den symbolmiljö som gör det möjligt att skapa och kommunicera gemensam förståelse samt lägga denna för grund till gemensamt handlande. Var man finns i det fysiska/kronologiska rummet bestämmer vart man är i det sociala/moraliska rummet – slum eller snobb
• Den nya tekniken har upplöst gränserna mellan de olika rummen – verklig virtualitet, global homogenisering och lokal heterogenisering.  
• Shannon och weaver – matematisk kommunikationsmodell, beskriver kommunikation som något mekansik överföring från sändare till mottagare, skillnaden mellan en poet och en lampa är inte att poeten har ett rikare budskap utan att det är svårare att föutse vad han ska säga – kopplingar till 20 frågor= minska antalet möjliga utsagor, sambandet mellan informationshantering och problemlösning, teorin anger vilka egenskaper ett kommunikationssystem måste ha för att lösa ett problem
• Entropi: mått på situationens komplexitet, oordning, tänk typ kortleken, lättare att beskriva något strukturerat,hög entropi kännetecknas av många alternativ, info som förs in i systemet minskar entropi
• Redundans: överflödig info som inte minskar entropi om det förs in i ett system, människans språk är renundant men det är också därför vi kan förstå olika dialekter, snugg = spr¨ket använder sig inte av alla tänkbara möjligheter och är därför slösaktigt, redundant
• Negentropi: motsatsen till entropi, lanseras som synonym till information, entropi kan hävas genom att negentropi förs in i systemet
• Requsity variety – förutsättningen för problemlösande är att organismen besitter samma grad av komplexitet som det förehavande problemet

Von Krogh:

• Överblick av systemets beståndsdelar: medieetik är att ta ansvar för publicistiskt innehåll i medier och olika reglerade(men frivilliga) sätt att utkräva ansvar. Medieetik är inte lagfäst för att förhindra inskränkning. Radio och tv-bolagen har skrivit under på de så kallade pressetiska spelreglerna. Etiken är den medvetna reflektionen över våra handlingar, systematisk studie av moralen. Synen på mediernas frihet, funktion och ansvar är dock inte densamma över hela världen. 3 typer av system:

1. Den libereala marknadsmodellen; i Nordamerika och GB, huvudsakligen kommersiella marknadsstyrda medier
2. Den demokratiska korporativa modellen: verksam i de norra delarna av europa med en aktiv men begränsad statlig inblandning, det förekommer en blandning av marknadsstyrda och icke-marknadsstyrda medier. Exempel är sociala organisationer, fackföreningar, arbetsgivarorgan och religiösa samfälligheter starka ställningar.
3. Den polariserade pluralistiska modellen: förekommer vid medelhavets nordliga stränder, innehar en starkare statlig styrning, mindre utvecklade kommersiella medier, samband mellan medier och partipolitik.

• Publicistklubben, moralpanik, allmänhetens pressombudsman, självsanering

1. Publicistregler: som har betydelse för hur allmänhetens PO och pressen opionsnämnd bedömer eventuella avsteg från god publicistisk sed, består av 17 stycken som kan sammanfattas i mellanrubikerna; ge korrekta nyheter, var generös med bemötande, respektera den personliga integriteten, va varsam med bilder, hör båda sidor, var försiktig med namn , konsekvensetiska principer(tänk på konskevenserna), publicistreglerna betonar värdet av sanning och hänsyn och är till största delen konsekventiska
2. Yrkesregler. Omfattar bland annat arbetsmetoder och ligger till grund för journalistförbundets yrkesetiskanämnd(YEN), när denna bedömer om någon i förbundet brutit mot reglerna, yrkesreglerna betonar värdena av förtroende och hänsyn och är till stor del dentologiska, (dentologiska principer= du har en plikt att göra på ett visst sätt oavsett konsekvenserna, tex visa hänsyn vid fotouppdrag),
3. Regler mot textreklam: bedömdes tidigare av en särskild nämnd, som dock är avskaffad sedan några år, även dessa betonar värdet av förtroende och är dentologiska, gäller typ att vara varsam när det gäller produktplacering, smygreklam, varutester och erbjudanden om exklusivt material i utbyte mot publicitet, moraliska frågor, typ ifrågasätta om modebloggare har ekonomiska motiv, oftare betalas jornalisters resor av de som de ska granska,

• Spridningen av nyheter och granskningar ska vägas mot skador som publiceringarna kan tillfoga enskilda personer, reglerna kan komma i konflikt med varnadra i och med deras olika ursprung, publicistreglerna hänvisar typ till juridiska lagar och de yrkesetiska till önskvärda tillvägagångssätt, reglerna utgör en grund för pressens dagliga arbete, de tvingar redaktionerna att tänka själva, negativa saker med dem är att är väldigt allmänna och delvis omoderna, samt delvis okända för allmänheten
• Till PO kan man vända sig som privatperson om man känner sig orättvist behandlad.  (PON: pressens opinionsnämnd, representanter för allmänheten)PON avgör sen om anmälda publiceringar ska klandras eller frias
• En kvällstidning ska testa gränser och tala med stora bokstäver – starka sidor= enkelt och billigt system men dock lite inflytande, pinsamt för en redaktion att fällas
• Granskningsnämnd för radio och tv: statlig myndighet som övervakar att svenska sändningar följer lagar och sändningstillstånd
• YEN: journalistiska yrkesetiska nämnd, har kommit överens om ”spelrgeler för press, tv, radio”, medlemmar i förbundet har förbundit sig att följa reglerna, det organ som ska förbereda ärendena och uppmuntra till debatt är YEN, dit kan man anmäla övertramp av yrkesetiken. Om någon ska bli anmäld måste den vara medlem i förbundet, anmälan måste gälla brott mot minst en av reglerna, måste gälla en händelse som inte är mer än 1 år, anmälaren får inte vara anonym, få fall anmäls hit, både fack och yrkesförbund
• Moral och etik på Internet; nätet uppfattas av många som en plats där yttrandefrihets lagar och regler inte gäller, självreglering verkar föredras, ett förslag är att starffsanktioner ska förekomma för grova kränkningar på Internet= det måste kosta att kränka, med Internets framväxt har regeringar försökt kontrollera(diktaturer) och reglera(demokratier) sådant på internet som anses skadligt, karvmärkta bloggar?, bloggare måste sätta sina egna gränser, sunt förnuft, följa den svenska lagen, om den vill vara publicist får den söka utgginingsbevis,
• Bloggregler:

1. inga plagiat
2. berätta och avslöja motiv, hur du får infon, vad ger dig inkomster
3. inga gåvor från de man skriver om
4. tänk på sanningen
5. ärlighet

Ivor gabers lista

1. erkänn din subjiktivitet
2. rättvishet, granska dina fördomar
3. nogrannhet med källor
4. grundlighet
5. verifiera
6. genomskinlighet
7. ansvar
• var noggrann med rättelser, ursäkta misstaget
• sammanfattning jornalistisk etik: sök sanningen! Var rättvis! Visa medkänsla!

1. allmän intresse: kan översättas med medborgarintresse, det omfattar sån info som medborgarna har nytta av för att kunna fatta beslut om sina liv och landets skötsel, allmän intresse betyder inte allmän nyfikenhet i någons privatliv, gummidsnodd= tänjbart och svårt att precisera
2. potter box
3. sanningskravet: sök sanningen men kom ihåg att du behandlar människor
4. offentligt/privat:
5. hänsyn; privata och anhäriga

Hadenius och Weibull – press, radio och tv i den digitala tidsåldern

• Medierna är en integrerad del av ett modernt samhälle
• Förutsättningen för att meddelandet i en kommunikationsprocess ska kunna avföras är att mottagaren har en gemensam kod – kulturell kontext
• Den massmedierade kommunikationsprocessen kännetecknas av att det finns en stor mängd mottagare till det meddelande som förmedlas och dels att meddelandet går igenom något slag av organisation som i sin tur utformar innehållet, det som kämmtecknar kommunikationen från massmedier är följande;

1. Enkelriktad
2. offentlig/opersonlig
3. samtidig
• det innehåll som produceras ger i sin tur upphov till ny kommunikation(diskussion)
• 4 krav på ett massmedium som nyhets medium

1.      auktalitet

2.      univerisalitet – bredd i innehåller

3.      perodicitet – utges med visst regelbundhet

4.      offentlighet – tillgängligt för alla

·         4 ideologier om massmedier och information, avgörande skillnader ligger i hur mkt staten ska ingripa, yttrandefrihet kontra näringsfrihet= två i stort sett motsägande principer

1.      auktoritära ideologin: kontrolleras av politiker

2.      frihetliga ideologin: allt som kan förhindra en fri åsiktsbildning ska motverkas, medborgare som aktiva

3.      den sociala ansvarideologin: växt fram som kritik mot den frihetliga(de anser att den innebär frihet från ansvar och moraliska förpliktelser, den har blivit en frihet för ägarna men inte för konsumenterna), enligt denna ideologi har massmedierna vissa förpliktelser gentemot samhället, ansvarsutkrävande

4.      marxistiska ideologin: medierna ska ställas i partiets tjänst

·         mediernas roll i samhället har 4 huvuduppfiter: information, kommentar, granskning, gruppkommunikation, detta har kritiserats och nu betonar man: Informatio, granskning och forum för debatt

• medieägande och mediekoncentration: den nya tekniken har bidragit till ökad koncentration av medieägande
• Public service: organisationen av radio och tv präglas av den sociala ansvarsideologin, ska verka i samhällets tjänst, programmen ska bedrivas med oberoende och intrigitet, programutbudet ska kännetecknas av mångfald och kvalitet, programmen ska vara tillgängliga för alla, statligt reglerad monopolsätllning(står i strid med yttrandefriheten)
• Mediernas ekonomiska bas: avgifter från enskilda medborgare, reklam eller bidrag från sponsorer, offentliga medel, intresseorganisationer
• 3 olika system i det västerländska samhället, polariserad pluralism: kring medelhavet, ofta sent demokratiserade länder, pressen är generellt elitorienterad och fokuserad på den politiska världen och har tydliga samband till partier, public service starkt knuten till staten: liberala modellen: karakteriseras av tidig utveckling av masspress, USA, kanada, Irland, GB, svaga kopplingar till staten och hög professionalism, Demokratisk korporativism: I Sverige, pressen stöds av staten
• Dagstidning: en defintion syftar till utgiviningstäthet och innehållstyp, en periodisk publikation med allmänt innehåll och utgivning minst 4 ggr i veckan, eller en allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nr i veckan. Trenden ligger i att högfrekventa tidningar gått ned medan låg frekventa är stabilt. Det som skiljer Sverige från många länder är att vi räknar lågfrekventa tidingar som dagspress
• Storstadspress: ett annat sätt att beskriva den svenska betaltidningsmarknaden är att gruppera tidningarna geografiskt som storstads och landsortspress. Med storstadspress menas det tio tal tidningar som ges i Stockholm, Göteborg och Malmö, vilka svarar för cirka hälften av tidningsupplagan i Sverige, landsortstidningar är de som utges utanför städerna, storstadspressen är oftast mer högfrekvent. Inom storstadspressen delar man upp mellan morgon och kvällspress. Det är inte i sig utgivningstiden som syftar till kvällspress utan att de är lösnummer sålda och har ett annat innehåll än morgontidning.
• Högfrekventa: 6-7 dagar i veckan
• Medelfrekventa: 3-5 dagar i veckan
• Lågfrekventa: 1-2 dagar i veckan (merparten är beroende av presstödet – stödet avser endast allmänna nyhetstidningar).
• Dagliga och veckoutgivna gratistidningar:  skiljer sig att de distruberas gratis till läsarna, svårt att utrevidera pga att de är gratis och man mäter antalet utgivna…
• Utifrån detta kan man dela in svenska dagstidningar i fem kategorier

1. storstädernas morgontidningar: högfrekventa dagstidningar i STHLM, GBG o Malmö, typ DN, oftast prenumerade och 7 dagarsutgivna
2. storstädernas kvällstidningar: utgörs av de 4 kvällstidningar i Sthlm, GBG, malmö – expressen, aftonbladet, GT och kvällspsoten
3. landsortspress: samtliga hög och medelfrekventa dagstidningar utanför storstäderna, alla är i stort sett prenumerade och ofta 6 dagarsutgivna, t.ex. landskorna-posten
4. lågfrekventa dagstidningar: (fådagarstidning), nationella, regionala eller lokala, ofta prenumerade, tex mölndalsposten
5. gratistidningar: 2 huvudgrupper, gratisutgivna dagstidingar(tex Metro) och även gratisutgivna lokala tidningar(tex mitt i Danderyd)
• Politiskpress: tidningarna företräder en politisk ideologisk linje på sin ledarplats, fortfarande i Sverige i stor utsträckning till skillnad från övriga Europa, borglig press har upplagemässig dominans, förhållandet har dock ändrats och är inte lika framträdande idag som förut, partier kan vara knutna till tidingar på 3 sätt: de kan äga tidningen, innehållet kan vara knutet till ett parti, läskrets
• Upplageutveckling: kvällspressen har minskat, även morgontidngarna främst utanför städerna, landsortspressen har länge varit minst påverkad men börjar bli lite, gratistidningarna går det bra för, ökad upplagekoncentration= färre tidningar tar större andel
• Dagstidningsekonomi: sälja tidning och annonsintäkter
• Upplagespiralen: förhållande mellan läsa och annonsmarknaden, enligt spiralteorin handlar det om en process där den upplagemässigt största tidningen når fler läsare och därmed får fler annonsörer och större resurser. Den är första tidning och befinner sig i en gynnsam spiral uppåt. Tidningar i konkurrensmässigt underläge kallas andra tidningar och befinner sig därmed i en nedåtgående spiral.
• Täckningstal: spiralteorin har fått kritik pga att det funnits många undantag och man har menat att inte själva upplagan skapade framgång utan den täckning som den har i ett område. En tidning med hög täckning i ett område blir intressantare för annonsörer. En tidning som mer än 50% täckning i ett område blir det naturliga för riks och lokalannonsörer att vända sig till – desto fler annonsörer desto bättre blir tidningens ekonomi. Med hjälp av denna teori kan man förstå tidningarnas ekonomiska villkor och förklara dagspressutvecklingen, vad som får en tidning att komma i positiv trend är en annan fråga? Denna teori kom dock då dagstidningen var den enda annonsvägen, tv och radio har förändrat situationen. Även om en tidning är störst kanske andra medier har större täckningstal. Det finns exempel då första och andratidningar samarbetar tekniskt och ekonomiskt men konkurrerar redaktionellt.
• Dagspressen ekonomiska situation: det som är karaktäristiskt för dagspressen är att framgångar på annonsmarknaden är avgörande för branschens samlade ekonomi. Svårt att starta en morgontidning pga att det inte räcker med att få en viss upplaga utan man måste även har rätt spridning för att nå annonsörerna. Kvällspressen är däremot mer inriktad på lösnummerförsäljning. Gratistidningar har det även lättare att nå ut till olika målgrupper men vissa målgrupper når de inte. Annonsberoendet gör att dagstidningar är konjunkturkänsliga. Svårt att balansera nedgången vid konjukturskftning pga att man verkar på 2 marknader, folk kan blir sura om man höjer kostnaderna. Personal, papper och distribution står för ca 60% av tidningarnas utgifter. Trots debatten om dagstidningarnas ekonomi är de ganska så lönsamma.
• Presstöd: statligt stöd till dagspressen, 3 olika stödformer, driftstöd(störst), utvecklingsstöd och distributionsstöd, indirektstöd då tidningarna inte behöver betala vissa skatter. Stödjer de svaga tidningarna till syfte att det ska förekomma valfrihet och mångfald
• Medieägande och ägarkoncentration: medieutvecklingen har skapat förutsättningar för storskaliga mediekoncerner som täcker många slags medier. Utvecklingen har även möjliggjort samordning av verksamheten i större utsträckning, samtidigt har även den nya tekniken möjliggjort tillkomsten för små företag som utmanar koncernerna. I Sverige är de flesta medier privatägda och Bonnier är störst sen Schipstedt. Utvecklingen efter 1985 är att de stora koncernerna verkar i många medier(konvergens). MTG är ett exempel på en TV koncern som intresserat sig för dagspress. Med ägarkonc menas att ett fåtal ägare innehar i stort sätt allt på marknaden.

Dagspressen

Tidningsfamiljer har ersatts av tidningskoncerner som i ökande utsträckning försöker samordna och rationalisera dagstidningsutgivningen. Ansvaret har förskjutits mer fr¨n redaktionellt till ekonomisk avldening, ägarmässigt brukar man skilja på 3 typer av tidningar; privat, stiftelse och organisationsägda, Bonnier(privat) är den största tidningsägaren i Sverige, tidningsutgivningen har i ökad utsträckning blivit en industri. På 50 och 60 talen var de flesta tidningar lokalt ägda men på 70- 80-talet aktiverade ägarna sig i större utsträckning.

Radio och tv

Radio o tv i Sverige var från början bara public serivce, varken stat eller kommersiella intrssen skulle prägla, programverksamheten skulle styras självständigt. Dock har det sedna 80-talet gått mot ett blandsystem(dualistiskt etermediesystem) med en rad olika aktörer och kanaler. I och med tillstånd att starta nya kanaler, avreglering på radio och tv området har gjort att en stor privatsektor vuxit fram. Dock har datorn gjort att det skett sammanfall mellan de olika medierna, dataföretag, tele och medieföretag är alla på samma marknad.

·         Mediepolitik: Målen för mediepolitik är att stödja yttrandefriheten, mångafalden och tidningar oberoende och tillgänglighet, samt att motverka skadliga inslag i massmedier

Prioriterade områden inom medepolitik

1.      radio och tv allmänhetens tjänst(PS)

2.      regler och infrastruktur för lokala sändningar

3.      digitalisering av radio och tv

4.      övervaka utvecklingen av mediekoncentration

5.      presstöd

6.      åtgärder mot skadliga inslag(ofta våld)

7.      samarbete inom EU(även innanför)

4 normativa(enligt Mquail) för att stödja PS:

1. marknadsmodell: marknaden styr, individen står i fokus, ”public intrest is what the public gets”, marknadens logik bestämmer innehållet
2. public service modell- staten styr och kollektivet står i fokus, betoning på mediernas ansvar inför samhället, staten styr innehållet
3. professionsmodellen: journalister styr, kommunikatörerna får stor roll, yrkeskårs historiken legitimerar detta, journalistiken som institution fungerar som watchdog
4. alternativ modell: alla styr, alternativa medier typ bloggar, småskalighet= gräsrotskaraktär, community-karaktär, DIY kultur 

·         Public Service(stora dragen i Sverige och viktiga faser) – i allmänhetens tjänst, etermedieverksamheten har i Sverige pågått ca 75 år men Public service har fortfarande en stark ställning. Det har pågått mkt stridigheter gällande monopolet om tv sändningar och en rad olika aktörer haft inflytande som:

1.      radioklubbar: teknikintresserade personer som försökte få ett inflytande på sändningarna

2.      radioindustrin: haft bestämda intressen i radiomediets utveckling

3.      telegrafstyrelsen och byggnadsverket: 2 statliga verk som spelade roll för radioverksamheten

4.      dagspressen: intresserade sig tidigt för det nya radiomediet

5.      radiotjänst och Sveriges radio: hade monopol på radio och tv-sändningar i nästan 60 år

6.      politiska beslutsfattare:

7.      folkrörelser – blev delägare i Sverigesradio 1957

8.      monopolbrytare: nya stationer och kommersiella tv-kanaler har tillkommit vilket fått beslutsfattare att ta olika åtgärder

olika aktörer har dominerat vid olika tillfällen, allianser har slutits. Uppfattningar har ändrats såväl som tekniken

periodindelning:

1. samförståndsperioden: 1925-55, centraliserad verksamhet som de politiska beslutsfattarna hade i stora drag samsyn gällande verksamheten, allians mellan radiotjänst, telegrafstyrelsen och tidningsutgivarna
2. 1955-77: ifrågasättande perioden, introduktion av tv och monopolet upprätthölls trots försök till kommersiella tv-kanaler, allians mellan etermedieföretag och sossarna, konkurrensen från kommersiell tv fruktades.
3. 1977-87: upplösningsperiod: monopolet fanns kvar men starkare motsättningar, ny teknisk utveckling
4. 1987 och framåt: många kanaler PS fick konkurrens från en rad etermiedeföretag, kommersiella kanalerna lockade större publik, politiska partiernas agerande är blyggsama

Mkt av medieutvecklingen på 80- och 90-tal har skett utan att ta hänsyn till mediepolitiken, politiska beslut har påverkat medieutvecklingen under denna period relativt lite, detta beror tex på avregleringen i Sverige(I Sverige lämnade politikerna sin roll på medieområde efter medieområde för att lämna företräde åt marknaden), medieföretagen har blivit allt större och mäktigare motspelare och politiska beslut på medieområdet kräver troligen även en ändring i yttrandefrihets lagen.

·         Radi och press har tidigare varit väldigt präglat av en viss politisk färg men i och med tex koncentrationen väckets frågan om medier hade ett objektivt ansvar inför sina läsare vars tidnings ”färg” dött ut. Objektivitet kan ställa 4 krav; sanning, relevans, balans och neutral presentation. Opartiskhet kan mätas av underöskningar av balansen och presentationen. Journalisterna har skapat en ny jornalisitik; de blev mer aktiva för att påverka samhället i sitt arbete och fungerar som watchdog, watergate. Avståndet mellan den tidning som ligger åt höger/vänster har blivit mindre. 1998 – expressen gav det borgerliga partierna mer positiv vinkling än aftonbladet, men de gav de olika partierna i stort sätt samma utrymme. Granskande journalistik brukar vara förknippat med journalisitkens proffesionalisering.

Journalistiken i storstadspressen kan karaktäriseras av dessa 3 punkter

1.      Experten slår larm: journalisten lirerar med en expert om något för att lyfta fram det

2.      politiskt utspel

3.      vi här nere – de där uppe

Man kan urskilja 4 faser i journalistiskens historia det gångna seklet

1. tillrättaläggande journalistik: politikfärgad
2. knuten till tiden efter andra världskirget, markerar ökad självständighet i nyhetsbevakning, obekväma frågor uppmärksamas
3. utmräker 70-talet, grund i proffesionaliseringen av journalistiken, bevakning är normen
4. tar sin början av 90-talet, ökad anpassning till publiken, hänsyn till människors intressen, kommerisalisering
• aktörer som politiker, näringsliv och organisationer arbetar systematiskt med att behärska nyhetsflödet och bestämma dagsordningen genom PR-verksamhet och lobbying.
• 3 nyhetsomlopp, gloabala, nationella och lokala
• Gatekeppers – nyhetsströmmen är trattformad, varje nyhet passerar ett antal ”gates”, slussar där den förkortas, kasseras eller omarbetas, den som har hand om behandlingen av nyheten är gate keeper. Antalet nyheter är betydligt fler än de som faktiskt presenteras i medier, nyhetsvärdering, normer för nyhetsvärdering, tid, kultur, ram – engagement, intresse, kännedom
• Som jornalist – diskuteras vad en bakgrund har för inflytande på nyheterna, även vilka framställs? Ideal: granska samhällets makthavare, förklara komplicerade händelser, oberoende, spegla allmänn opinion
• 4 stycken huvudkomponenter av vad som blir nhet:

-          Mediedramaturgi: hålla kvar läsarnas intresse

-          Medieformat: hur väl en nyhet passar i arbetsformatet, tex morgonpress eller tv

-          Mediernas arbetsrutiner: hur väl nyheten passar in i de rutiner som gäller för medier

-          Mediernas arbetsmetoder: avser arbetslogiken

• Dualistiskt etermediesystem: på drygt 10 år har Sverige gått från att etermediesystemet präglas av PS till ett blanddsystem, här håller den privatasektorn inom radio och tv på att öka kraftigt, underhållningsinriktningen har ökat. Svt har sedan 90-talet haft ett tydlig informations och nyhetsinriktning  medan tv 3, 5 haft mer underhållning, tv4 är ett mellanting. SVT har dock fått kritik för att de tagit till sig underhållning i sina info program som ändrat karaktär på senare tid. Det finns en prägling av konvergens och inte bara PS som tar till sig mer underhållning utan vice verse.
• Digitalisering och konvergens: den digitala tekniken skapar nya villkor. Förut var olika medier begränsade till sitt eget område(papper, radio) men den digitala tekniken har gjort att en gemensam plattform bildats. Det har gjort att det är svårare att skilja mellan olika medier nuförtiden, beteckningen för detta brukar kallas för konvergens. Men detta är dock inte bara en teknisk fråga utan även organisatorisk och ekonomisk fråga, men tekniken möjliggör sammanställningen. Digitaliseringen har gjort produktion och distribution mer effektiva. Digital teknik möjliggör tex HD för tv och är mer driftsäker än den analoga tekniken.  I tv kan man tala om satellit sändningar och digitala marksändningar, vi har tex släckt ner det analoga tv-nätet. Konvergens betyder att ett bolag verkar i många olika medier samtidigt, konvergens sker mestadels på Internet och man kan dra paralleller till ägarkoncentration. 
• Internationalisering/globalisering: den moderna informationsteknologin har medfört globalisering inom medieområdet i större utsträckning, mediekoncernerna är inte längre bundna till en region/nation, de är inte heller längre skyddade från globalpåverkan, tekniken möjliggör även kommunikation globalt för enskilda människor. Idag är det normalt att betrakta mediesystemet som globalt i och med Internet, bidrar till en gemensam föreställning. Nationella gränser mindre viktiga och beroendet av omvärlden har ökat. Stora mediekoncerner blivit mer verksamma. Detta är inget nytt och har alltid präglat massmediemarknaden. Stora mediekoncerner hittat vägen till Sverige och svenska mediekoncerner har även hittat utomlands. Direkt överföring av medieinnehåll mellan två länder, samma program i flera länder(big brother). Internationella nyheter är även en viktig globaliseringsfaktor, även sport. Globaliseringen sker via:

1.      teknisk utveckling

2.      kommersialisering

3.      kolonisering(amerikanisering)

·         globaliseringens effekter

1.      synkronisering av kultur

2.      underminering av nationell, regional eller lokal kultur

3.      kommodifinering av nationella symboler

4.      multiklutiralism... rasism

5.       hybridisering och utveckling av medier(och innehåll)

6.      kulturell avterriotarilsering

7.      uppkomsten av global mediekultur

·         sattelit tv och global village, mediemoguler, en annan sak som vi har importerat är programformaten, sticoms, längd, dramaserier, relativt billiga att importera, yata yata

• publikens exponering, användning och värdering:

PR= kommunicera ut nyheter på redaktionell plats, reklam= köpa utrymme i medier, lobbying= informera investerare, ett sätt att påverka opinionen är genom att göra en opinonsundersökning, (exempel= redovisa villaksatterna), lobbying kan vara, chips är cancerframkallande

Svårt att tänka sig en dag utan medier, länge var medier något som man samlades med familjen kring, nu är det mer individuellt som man använder ett medium.

Man undersöker publik pga att medierna själva tycker det är viktigt hur de står mot konkurrenterna och även för annonsörer. Även intressant för att nå rätt målgrupp. Politiker är intresserade pga att se vilket genomslag de får när de använder sig av olika medier.

Man brukar mäta:

1. Distribution – köpande, minst intressant, bara för att man har ett medium betyder inte att man använder det, men om man har en dagstidnings premunation så läser man oftast tidningen men bara för att man har en DVD betyder det inte att man använder den, innehave säger dock något om hur man använder det, man skilja mellan sällandags medier och vardagsmedier , konkurrensen om människors tid har dock ökat med det ökade medieutbudet
2. Exponering – hur regelbundet allmänheten tar del av olika medier, gör det möjligt att uttala sig om mediers räckvidd, medieanvändningen varierar från dag till dag, tex är dagstidnings läsandet högre på vardagar. Man skulle kunna tro att exponeringen ökat på senare år men icke sa nicke, detta beror till stor del av att exponeringen styrs av våra dagliga rutiner. Utbudet har dock påverkat våra vanor något, Internet kan stå som exempel eller ökat antal tv-kanaler. Parallelexponering har dock ökat, vi använder flera medier samtidigt. Internet har även tagit tid från andra medier. Exponeringen är intressant för annonsörer.
3. Användning – vad uppmärksammas i medier, och vad väljer läsare, lyssnare och tittare att ta del av?detta gör det möjligt att dra slutsatser om vilka funktioner olika medier fyller för sina användare
4. värdering – hur tolkar och bedömer människor press, radio, tv och Internet som medier och deras innehåll, detta göra det möjligt att uttala sig om mediers ställning i samhället. Till exempel tror många att pressen präglas av politisk färg men detta håller på att ändras, vi har generellt ganska högt förtroende för medier men inte för journalister

Det är relativt lätt att undersöka innehav och exponering men svårare att bedöma värderingen. Den senare är dock mest intressant, man skiljer på kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Kvantitativa undersökningar säger inget direkt om kvaliteten omtittandet/lyssnandet, kvantitativa är dock dominerande då de utgör valutan som man kan använda gentemot annonsörer. Det finns valutor framför allt för distribution och exponering men inte för användning och värdering. Norden är ledande i dagstidningsanvändning pga hög levnadsstandrad, stort politiskt intresse, hög utbildning i kombination med relativt billiga tidningar och bra utdelning. En vanlig dag når morgonpressen 70% av befolkningen och kvällspressen 30%. Läsandet varierar med var man bor, ålder, etc, tex läser folk utanför städerna mer morgonpress men i storstäderna har man ju gratistidningar, vissa läser på nätet, kvällstidningarna har lyckats bäst på nätet. Tidninsläsande präglas av var i livscykeln man befinner sig och vilka intressen man har, tillvalsläsning: politik och samhälle, fördjupning i lokala nyheter, det närliggande, förstörelse o sport. Det förekommer en stark selektivitet i dagstidningsläsandet.

Vad det gäller radio ser användadet typ lika ut i hela Europa. Den radiokanal man vänder sig till beror på dess innehåll. Radiolyssnandet är bestämt av våra dagliga vanor. Är typ bakgrunds och uppdateringsmedium. Svårt att bedöma kvaliten i lyssnandet, ofta bara en ljudtapet. Pubilken beror mest på sändningstid. Public service har stor ställning, främst nyheter som lockar, på jobbet har man ofta på musikkanaler.

Sverige tittar relativt lite på tv jämfört med andra länder, USA anänder tvn mer som vi använder radion alltså ljud och bildtapet. SVT och fyran är störst men unga kollar mer på de kommersiella tv-kanalerna.

Sverige är långt framme i Internet-väg

Förtroendet för underhållningsmedier är mindre, men folk tenderar att ha högt förtroende av de medier som de ofta använder.

• Ny struktur – utveckling mot medierna som ekonomisk bransch snarare än samhällsinsitution, satellit tv tex – man trodde att tv världen blev en arena för multinationella företag. Succesiv digitalisering

Gripsrud:

• Socialisation: inlemmandet i den sociala gemenskapen, vi blir till och formas som indivder i samspel med andra, man skiljer på primär socialsiation: den med de närmsta inom någon form av familj och sekundär som är en gemenskap för den beteckning ac socialisationsprocesser som öfrsigår i förhållande till och inom en rad samhällsinstitutioner utanför familjen, tex medier, dagis, skol, vi får reda på¨vilka vi är och vad somförväntas av oss. Pratar om massmediernas förlängda arm in i intimitetssfären och de definerar vår verklighet, vilka vi vill vara/bli och vilka vi inte vill vara.
• Identifikation: enhet/likhet, när vi sorterar intryck från våra medmänniskor gör vi oss också uppfattningar om olikheter och likheter mellan andra. Medierna skapar föreställda gemenskaper. Man kan identifiera sig med olika samhällsgrupper, pojkar/flickor, invandrare, medierna gör så att vi kan identifiera oss med typ alla i vårt land, det är de föreställda gemenskaperna som gör att vi kan känna igen oss med folk vi ladrig träffat förut, samtidig upplevelsegemenskap. Vår identitet är i sig ett lapptäcke av identiteter. Man kan skilja på vår sociala/kollektiva(får vi av andras uppfattningar om oss och de kollektiva sammanhang vi ingår i, de andras uppfattning av oss blir i stort sett vår bild av oss själva) och personliga identitet(svårt att besvara, vem är jag? Identitet/representation/politik, skiljer på medveten identifikation(med hjälten som vi vill va), omedveten identifiering typ med sin far. Olika gemenskaper kan ha se olika ut i olika sammanhang, den svenska identiten kan vara förenade om du träffar nån utomlands medan om du träffar en svensk på en bar i sverige är det inte samma sak.
• Påverkan/mening/betydlese – vad är skillnaden? Många menar att skälet till att man bedriver medieforskning är för att se hur medier påverkar oss, men detta är diskutabelt då påverkan kan betyda många olika saker. Man behöver dock inte endast studera påverkan för att se d enegativa sidorna utan även för att vi kan bli klokare av det. Medier definerar verkligheten och det är i stort sätt omjöligt att leva i vårt samhälle utan att bli påverkad av dem, medier förmedlar, tankar, föreställningar och bidrar till den offentliga debatten.
• Berättelsen om mediernas makt(den enkla), standrad berättelsen om mediernas makt har traditionellt 3 faser: dock betyder dessa inte att forskare har fel under olika perioder men man utgått från olika saker, man har även utgått från andra perspektiv under dessa perioder men dessa var normen

1.      – 1940allsmäktiga medier: injektionsteorier, publiken som försvarslös, man kan dirket spruta in värderingar, attityder eller tankesätt i människors huvuden. Man ansåg att medier i princip kunde få människor att göra vad som helst

2.      (40-70)vanmäktiga medier(även maktlösa medier): man ansåg typ att medierna inte hade någon makt, människor hade redan åsikter/föreställningar, introduktion av den så kallade tvåstegshypotesen= mediernas inverkan går via lokala opinionsledare, åsikter skapas genom diskussion mellan individer, dock någon slags naiv optimsm i denna hypotes då opinionsbildare ofta tolkar saker åt oss i första hand, vad händer då vi bara kan göra oss en uppfattning om något utifrån vad som sägs i medier?, man frågar inte längre vad medier gör med människan utan vad människan gör med medierna, publiken som självständigt tänkande individer

3.      mäktiga medier: en sund syntes av de 2 ovanstående, medierna bestämmer inte hur man ska tänka utan vad man ska tänka, agenda-setting= dagsordningsfunktionen, medierna utövar en grundläggande politisk makt som politiker och diverse påtryckningsgrupper utnyttjar. Kultivationsteorin kom även här= att man inte lir mer våldsam av medier men man kan typ tro att det finns mer våld av amerikanska filmer. Gate-keeping, tystnadsspiralen

Förhandlade medier? Nödvändigt att föra en dialog och vi är kritiska till medieinnehållet, publiken roll= tolkande makt, konstruerar mening utifrån sina egna tolkningar, teoribildningar, kodning och avkodning av medelanden, kvalitativa metoder

·         Ideologikritik: man försökte avslöja de dolda konserveade och flska ideologiska budskapen hos såväl litteraturens klassiker som i reklamtexter, den strukturalisitkst inriktade ideologikritiken tog alltså förgivet de olika mediernas och konstarternas läsare eller publik nödvändigtvis präglades av det de läste, såg eller hörde.

·         Reception(1974): litteratur måste syuderas utifrån hur läsaren tolkas därför ska man studera verk i fråga om både när de kom ut och hur det uppfattas idag, läsare ej bara passiva, receptionsforskningen väckte stor uppmärksamhet och man började forska ifrån nya vinklar, tex vad folk lånade för böcker på bibblan, läsarnas inträdde i litteraturhistorien.

·         I mitten av 70-talet hade vi en situation inom de humanistiska textvetenskaperna som karaktäriserades av följande:

1.      generellt intresse för sociologiska frågor utifrån marxistisk teori och ett politiskt engagemang

2.      en textförståelse som var starkt präglad av strukturalistiska impulser som ofta gick under namnet semiologi(teckenklära)

3.      ett nyvaknat intresse för läsarnas roll i den litterära kommunikationen

Man började forska kring populärlitteratur, veckortidningar, tidskrifter, bibliotekslån, tidningars litteraturkritik och andra ämnen som tidigare betraktats som ointressanta. Man började studera bilder och bildmedierutifrån strukturalisisk teori, delar av litteraturvetenskapen var alltså i färd med att bli en mer generell medievetenskap.

• Kulturstudier: det har skett en kulturell och ekonomisk globalisering, man studerade människors vardag och dess kulturella traditioner. Begreppet motstånd blev centralt i kulturstudier och man studerade tex subkulturer, hitta sin egen identitet och man granskar aktivt olika medier. De program som telivisionen s’nder ut är kodade efter vissa social och kulturella uppfattningar, olika människor uppfattar sen de på olika säätt, man skiljer på den dominerande läsningen och den oppositionella
• Smakbegreppet enligt Bourdieu och hög/låg kultur –samken är som baken tycker Bordieu, smaken skiljer sig inom vänkretsar men vissa har tex större sannolikhet att börja gilla klassisk musik. Gripsrud har studerat smak utifrån en norsk såpopera – dynastin, frågan som detta ville besvara var typ att man ville se varför olika kulturella grupper valde olika typer av medier. Bordieu har länge varit förgrundsgestalt på det kultursociologiska ämnet han diskuterar frågor som rör smak och kvalitetsbedömningar. Samhället blir mer komplext pga social differentinering. De sociala skillnaderna bygger mycket på den mångfastering som gjordes då samhället moderniserades, en sån fanns i bondesamhället men den har blivit mer komplex. Människor väljer tex medieutbud ofta beroende på vilken socialgrupp man tillhör och mycket i avseende på ekonomin. Klass och skikitindelningar även en betydelse för hur man uppfattar sig själv, vad man tycker om, etc. det finns en sorts rangordning i samhället som kan vara mer eller mindre tydlig, faktorer som är av vikt är kön, etnicitet, ålder. Bordiue talar om habitus som är typ ens sociala föreställningar som definerar(sociala regler lagrade i kroppen)vem man är och sociala fölt är de olika arenor som vi befinner oss på i sociala sammanhang. Han pratar även om olika kapital som ekonomsikt, kulturellt eller socialt, där finns en slags doca(common snense). Vårt habitus formas efter det liv vi levt och är en del av vår socialisation och är därmed aldrig färdig. Habitus bestämmer dock inte individen men vårt sätt att tänka och handla. Till exempel kan ens habitus säga något om vilken utbildning man väljer. Habitus är alltså något relativt somtar sig i uttryck i förhållande till andra. Olika sociala fält berör och påverkar varandra men har ett inre självstyr(relativ autonomi). Livsstil är dock inte några principfasta regler som folk lever efter. Livsstilar är formade efter våra habitus, media förmedöar tex genom reklam olika produkter som tyder på livsstilstecken och är mer beroende av sociala förhållanden än strikt individuella. Enligt Bordiou så är habitus starkt förknippat med smaken. Han skiljer på låg och hög smak och med detta menar han att de med låg smak tenderar att tycka om saker som de kan relatera till sin livsstil, fina bilder är bilder på fina saker, de vill att konst ska föreställa någt som de känner igen och förstod, den höga smaken definieras utifrån kriterier som är specifika utifrån estetiken, den kallas den rena smaken medan den låga kallas för den barbariska. Skillnaden i konstsmaken är förknippat med habitus och därmed ens livsstil.
• Offentlighetsbegreppet: offentligheten är när den fungerar som den ska, ett centralt element i kapitalisitiska länders demokrati.  Samhället som en karta är offentligheten ett rum medan det privata är ett annat, regeringen och staten är ett annat rum. Offentlighetens roll är att vara en plats där medborgarnas önskemål och åsikter kommer till uttryck genom därtill utformade organ= pressen och summan av dess yttringar(som utgör opinionen) ska vara riktgivande för regeringens beslut. Förr i tiden fanns ingen åtskillnad mellan offentligt och privat och kungen hade all makt, det är i vårt moderna samhälle som denna åtskillnad har vuxit fram. Det finns olika typer av offentlighet:
1. representativ offentlighet: denna typ är förmodern och makten visades upp på vissa festliga tillfällen men besluten fattades på helt andra ställen. Man kan säga att vi återgått till denna då makten visas upp men beslutsprocesserna är inte öppna.
2. plebejisk(man ur hopen, underklass) offentlighet: förmodern, folkliga sammankomster på kyrkbacken, marknaden, man diskuterade lokala frågor och fick reda på nyheter, i ingen av dessa 2 har den enskilda medborgaren möjlighet att påverka
3. borgerlig offentlighet: den moderna offentligheten, borgarna var trötta på kungens ensammakt, man tvingades då träda ur den privata sfären ut i den offentliga för att diskutera om de gemensamma intressena gentemot kungen. Klassisk offentlighet: drivkraften bakom den borgerliga offentligheten var marknadsekonomin och kapitalismen.,
4. kulturell offentlighet: det som tidigare var intimsfären, hemmet, det privata vidgades ut med hjälp av aktiviteter som högläsning, teater. Detta var den första offentligheten som kom före den politiska.
5. kvinnor, tjänstefolk och andra som räknades som osjälvständiga hade till viss del tillgång till den kulturella offentligheten men inte den politiska, här krävdes både utbildning och tillgångar.  

• Den klassiska offentlighetsprincipen var primärt det klassiska borgerskapets självförståelse som i varierande grad motsvarade den praktiska realiteten. Den innebär typ att varje enskild människa ska bidra till den allmänna opinionsbildningen och om en bättre ståndpunkt läggs fram ska man byta till den. Mediernas uppgift var att förmedla information, argument och material, forum för den offentliga debatten. Det är fortfarande så att de normativa idéerna inom den klassiska offentlighetsprincipen lever kvar som måttstock för hur offentligheten och medierna ska fungera i en demokrati. Hit hör ord som tryckfrihet och yttrandefrihet.
• Deliberativ demokrati: den deliberativa demokratiuppfattningen mot social-choice teorierna lyfter fram 2 dimensioner hos de faktiska politiska processerna i västvärldens demokrati. Den deliberativa står mot latinets delberare som typ betyder att överväga för och emot samt att rådslå och diskutera. Denna teori står emot andra med realistiska eller rent ut cyniska syner på hur processerna genomförs i demokratier. Massmedierna har en central roll som forum för opinionsbildning, reelt meningsutbyte och ståndpunktsskiften.
• Demokrati som sociala val, social-choice teorierna -  man betraktar den politiska processen rent instrumentellt typ som ett verktyg för att uppnå vissa mål. Den syftar även till att den avgörande politiska handlingen är privat= man röstar utan andras insyn. Målet inom politiken är den bästa möjliga kompromissen mellan motstridiga och i grunden oförenliga privata intressen. Man antar att både aktörernas preferenser och de alternativ de har att välja mellan är givna, inte dynamiska och föränderliga. Allt detta gör att politiken tolkas utifrån marknadskrafterna och publikens egna intressen och önskemål. Massmedierna blir till manipulativa instrument för att produktion av bestämda prefernser hos publiken. Folkets vilja är den politiska processens reslutat, inte dess drivkraft.
• Tabloidisering: syftar till tablett= litet format på tidningarna, dessa medier riktar sig inte till publiken som aktiva medborgare utan som upplevelsekonsumenter. Detta är nåt som förekommit länge, typ 100 år, offentligheten är inte längre primärt ett rum där åsikter bildas utan den har blivit ett rum där åsikter och makt visas upp efter de har formats i slutna rum. Man kan summera tabloidisering i 2 punkter:
1. man prioriterar material som är spektakulärt, bränder eller katastrofer, eller roliga typ apan i parken, deras ippgift är att skapa spänning och drama
2. man vinklar politiska frågor och gör det till en maktkamp, moral, mod, etc, debatter återges som fotbollsreferat, en journalist som tolkar det abstrakta samhälleliga och politiska frågor i vardagspsykologiska och moraliska termer.

• Offentlig reglering: vem som helst kan starta en tidning men vem som helst kan inte starta en tv-kanal, förut störde amatörer sändningar vilket ledde till kaos och man var tvungen att reglera. För allmänhetens skull och för utvecklingen av medierna så har det alltid funnits skäl till reservera en del av radiovåg spektra till icke kommersiella aktörer. Man vill även skydda folk mot oanständiga inslag i medier. Det är en av anledningarna till att det alltid funnits ett behov av att kontrollera medierna. Eftersom radio ch tv har en stor påverkan på samhället är det svårt att tänka sig en frimarknad. Statliga inskränkningar är tex nödrätt(vissa frågor måste undvaras för offentligheten), försvarshemligheter, lögner, statlig reklam, korporativism. Man är även förpliktigad att sänd vissa typer av program typ till ungdomar, barn, etc.  
• Public service: ska vara i allmänhetens tjänst, tv och radio. Ska vara tillgängligt för alla för en rimlig penning. Det ska förmedla elementär samhällsinfo och bidra till bildandet av nationell identitet. Innehållet ska vara objektivt och av högsta kvalité. Detta för att bidra till att kulturella och sociala skillnader jämnas ut. PS ser olika ut i olika länder.
• Kommersiell Etermedia – som i Sverige organiserades sändningarna i USA men finansieringen kom från företag med vinstsyfte och inte från staten. Från början kunde hela program sponsras och företagen fick vara med och utforma programmet men detta ändrades sen och då blev det reklamsnuttar. Detta bidrog till att tv-bolagen fick större frihet över innehållet. I USA krigade några stora företag om konsumenterna – det fanns många program men lite mångfald.
• Public access – fritt att skicka in innehåll men det når sällan någon mer än insändaren. Gripsrud ser vårt tv-system bättre för offentlighetsprincipen än USA då vi har PS med stark ställning och detta gynnar tex mångfalden.
• Produktionens makt och ansvar: i vilken mån kan det som produceras styra vår förståelse, upplevelse och bedömning av dem? Produktionen har ett större ansvar om det som produceras styr vår uppfattning. Det som är avgörande är alltså hur vi betraktar publikens roll; hjälplösa eller kritiska. Problematiken ligger dock i generella ekonomisk-politiska diskussioner om hur marknaden fungerar. Bidrar marknadsfrihet till at vi får det vi vill ha? Konsumtionen fullbordar produktionen, Marx. Produktionen är dominerande men det ligger en viss sanning att vi som konsumenter bestämmer vad vi får. 2 principer: medieföretag har makt att välja vad de erbjuder oss, och att de har ett visst ansvar inför det som de producerar. Att bara erbjuda publiken vad de vill ha är att springa ifrån sitt redaktionella ansvar.
• Kulturindustri: Hollywood har sin filmindustri som kulturindustri, GB har sin musikindustri. Centralisering i filmbranschen, vertikal, 5 stora företag ägde typ allt i filmväg.    

                             

Olsson – yttrandefrihet och tryckfrihet, handbok för journalister

• Yttrandefrihet: med yttrandefrihet menas rätten att i vilken form som helst uttrycka sina tankar, åsikter, etc, tre av fyra grundlagar behandlar yttrandefriheten
1. regeringsformen
2. tryckfrihetsförordningen
3. yttrandefrihetsgrundlagen

·         det skydd som grundlagarna ger medborgaren gäller framför allt gentemot staten, inte mot andra individer, om någon kränker någon annans yttrandefrihet är det oftast vanlig lag som tillämpas. Yttrandefriheten har sina begränsningar. I regeringsformens andra kapitel finns en rad regler som går att tillämpa mot yttrandefrihet och tryckfrihetsförodrningen, dessa är följande:

1.      rikets säkerhet

2.      folkförsörjning

3.      allmän ordning och säkerhet

4.      enskilds anseende

5.      privatlivets helgd eller förebyggande

6.      beivrande av brott

• Viktigast av yttrandefrihetsgrundlagarna är av historiska och praktiska skäl tryckfrihetsförordningen. Yttrande och tryckfrihet är grundläggande för den opinionsfrihets vi har i Sverige. I dessa 2 preciseras rättigheter och beskriver när staten får ingripa i olika medier.
• Yttrandefrihetsgrundlagen
1. lades till som en komplettering av TF är 1992
2. Den ska säkra yttrandefriheten i en rad medier som inte bara gäller sådant som trycks. Den första delen i YGL tar tex upp att man har rätt att yttra sig i tv, radio och andra tekniska inspelningsgrejer
3. YGL har fler inskränkningar än TF och större möjlighet för staten att ingripa.
4. Ingriper 3 krav på sändningar; det ska alltid finnas en ansvarig utgivare, den ska ha en fixerad form som kan sparas eller dokumenteras, avsedda att tas emot av allmänheten med något slags tekniskt hjälpmedel.

• Informationsfrihet: frihet i att inhämta och ta del av upplysningar samt att ta del av andras upplysningar. Med informationsfrihet menas rätten att ta del av andras samt att skaffa egna upplysningar, yttranden. I andra delen av regeringsformen räknas en rad fri och rättigheter upp bland annat informationsfriheten. Informationsfriheten är en rättighet som får begränsas( precis som YGL, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten), dessa är villkoren för begränsning;
1. formkriteriet; ska ske genom lag
2. proprtioanlitetskriteriet; får aldrig ske utöver vad som är nödvändigt
3. demokratifrihet; måste tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle
4. yttrandefrihetskriteriet; det får aldrig utgöra ett hot mot den fria åsiktsbildningen
5. opinionskriteriet; får inte göras med enbart religiös, kulturell eller politisk eller annan sådan åskådning

• Tryckfrihet: Denna är viktigast och äldst. I TF finns preciserade regler för när staten får ingripa i skrift och i YGL finns preciserade för tv/radio medier. YGL och TF är två sätt att ge uttryck för den opinionsfrihet som bör gälla. Detta innefattar TF:

1. Viktigast och äldst, 1766, den är ett svenskt påhitt som från början fungerade som yttrandefrihetens paraply, det var ingen dirket mening för staten att förbjuda vissa scener i teater när de ändå kunde publiceras i tryck
2. Meningen för TF är att garantera ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. En lag om att man fritt får presentera sina åsikter i trycktskrift ”yttra sina tankar och åsikter”, offentliggöra allmänna handlingar samt att meddela uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst.
3. TF är inte så allmänt täckande som den låter det finns yttranden som behandlas även i vanlig lag.

• Meddelarfrihet: denna frihet står framförallt för straffrihet, man ska kunna läcka typ vad som helst utan att straffas för det, även rätten till anonymitet. Meddelaren, eller han som lämnar uppgifterna för offentliggörande skyddas av YGL, han har rätt att meddela sådant som annars skyddas av sekretess utan att straffas för det. alla uppgifter får lämnas utom de som skyddas av TF, de som hänvisas till; sekretesslagen, Brottsbalken, rättefångsbalken, etc. Meddelarfriheten gäller för hela samhället men fungerar annorlunda för offentlig sektor än i privat, de i offentlig har typ sekretesskydd i annorlunda utsträckning än i det privata. I övrigt gäller vissa tystnadsplikter i olika arbeten.

”Han/hon kan välja att utföra något öppet eller i smyg, under anonymitetsskydd”

Meddelaransvar krävs dock vid

1.      grova brott mot rikets säkerhet

2.      uppsåtligt utelämnande av handling som ska hemlighållas

3.      uppsåtligt brott mot kvalificerad tystnadsplikt

För/emot meddelarfrihet:

+

1. angeläget i de sammanhang då myndigheter utövar tvångsmakt mot enskilda
2. Gör det möjligt att framföra kritik utan att riskera något, kan betyda att fler lämnar viktiga uppgifter
3. viktigt för att myndigheter ska kunna leva upp till sina skyldigheter
4. gör det möjligt för medlemmar i organisationer att framför viss kritik (inom det privata kan det dock medföra skadestånd och uppsägning)
5. bidrar till ett öppet samhälle och öppen debatt

-

1. Kan bidra till att enskilda använder rättigheten på ett ansvarslöst eller brottsligt sätt, t.ex. för ekonomisk vinning
2. friheten kan användas på ett strategiskt sätt för att uppnå privata/organisatoriska fördelar
3. friheten kan bidra till att man skadar legitima medborgare eller samhällsintressen, tex rättsäkerhet
4. friheten tar ifrån den enskilda ansvar, det överförs på någon annan vilket kan medföra ansvarslöshet

hela reglerverket är invecklat, trots att individer kan lämna uppgifter gör de inte det för förtroendet för journalister är lågt.

• Offentlighetsprincipen: denna är till för främjandet av fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning, detta medför att varje svensk medborgare ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Enligt den senare delen av TF har även utländska medborgaren den rättigheten. Hela TF:s andra del behandlar allmänna handlingars offentlighet, det finns relativt överskådliga och tydliga regler. Offentligheten gäller dock mest tryckta papper och inte myndigheternas databaser vilket är ett problem. För principen brukar anges 3 motiv
1. rättsäkerheten; när staten fattar beslut om enskildas rättigheter och skyldigheter innebär offentligheten att om någon gör fel så avslöjas den fort
2. effektiviteten; lättka, inkompetens, dålig organisation avslöjas fortare om myndighternas arbete är offentligt
3. demokratin: medborgare kan skaffa sig mer och bättre kunskap= makt, då får vi ett starkare inflytande

Offentligheten har dock sett annorlunda ut genom tiden; först innefattade den endast män, feodal offentlighet= de längst ner tittar upp på dem på toppen, borgerlig offentlighet kontra medborgerlig

• Allmän handling: I Tf finns bestämmelser om att man ska ha rätt att ta del va allmän handling. En handling är allmän om den förvaras hos myndigheter och om den anses inkommen eller upprättad hos en myndighet. Grundrättigheterna är följande:

1. rätt att ta del av handling, genast eller så snart som möjligt
2. rätt att få kopia av handling, skyndsamt
3. rätt att få uppgifter om handling, dock ej störa arbetets behöriga gång

personuppgift: Sveriges medlemskap i EU har skapat en osäkerhet hur personuppgifter får och ska hanteras. 1998 kom PUL (personuppgifts lagen), det är en fråga om databaserna ska vara offentliga då det kan skada enskilda personer i och med att de blandar offentligt och sekretessbelagt material i databaserna. Pul står mot datalagen då offentligheten av databaerna erfodrar att många personuppgifter tas bort vilket blir för mkt arbete och då förlorar i sig många av uppgifterna även sin mening. Få har glädje att veta att person x fått byggnadstillstånd på en villa på hemlig ort. Sekretess gäller personuppgifter om det kan antas att ett medföra att uppgiften behandlas i strid med datalagen.

• Hets mot folkgrupp: att hota en folkgrupp är straffbart. Det är inte bara aggressiva uttalande som det behandlar utan missaktande i allmänhet, tex mot invandrare så är det brottsligt, förlöjligande kan även innefatta detta. Det som inte får behandlas negativt är; ras, hudfärg, nationellt/etiskt ursprung, religion, sexuell läggning. Vad det gäller kabel har domstol rätt att förbjuda fortsatta sändningar om de innehållit för mkt våld/porr eller hets mot folkgrupp.
• Förtal: detta är ett gammalt och omdiskuterat begrepp som finns i TF. Förtal är tydligt utpekande av person. När är det tillåtet att publicera ärekränkande uppgifter? Det måste finnas skälig grund när detta är berättigat utifrån att de är sanna eller med stor sannolikhet antas vara sanna. Huvudregeln säger att man inte får publicera en uppgift(även om den är sann) då denna kommer leda till missaktning(vad a säger om b medför att c och d missaktar) från andra.

Givet omständigheterna är det dock försvarligt att:

1. hävda sin rätt
2. frivilligt framträdande/kritikrätt
3. allmänintresse- medborgarintresse
4. vetenskapligt sammanhang

Och såklart även om det är sant eller skälig grund till detta, förtal är alltså försvarligt om det är sant.

Normalt enskilt åtal- undantag för allmänt åtal

Med hela som yttrandefrihet som utgångspunkt handlar det om vad som är viktigt att skydda; den rena sanningen eller människors personliga integritet? I Sverige sätter vi integriteten först. Vanligtvis handlar det tex om; bögerier, psykstörning och genomförda samlag mot betalning. Sakuppgifter som kan leda till förtal är inte lika känsliga för alla människor, tex de med makt måste tåla mer, och ett annat exempel är att typ spritkonsumtion är mer känsligt för nykterister. Varje upprepande av förtal är ett nytt brott, man kan då tex inte gömma sig bakom att någon annan redan skrivit om det.

Vilka omständigheter kan göra att publicering av kränkande uppgifter är mer försvarligt:

1. När en människa för att försvara sin rätt ser sig tvingad att offentliggöra vissa uppgifter
2. När personer frivilligt träder fram som offentlig (artister, politiker, religöra förkunnare, försäljare) öppnar de sig samtidigt för värdering och kritik, människor med makt måste tåla mer.
3. När det finns ett allmänintresse att en uppgift kommer ut
4. När forskare lägger fram resultat för sitt arbete
5. när konstnärlig hänsyn kan åberopas

(När det gäller avlidna personer är det dock mer känsligt, låt den döde vila i frid och skydda anhöriga)

·         Ensamansvar: ansvarig utgivare har ensamansvar. Förekommer främst inom massmedierätten och innebär att en bestämd person i TF utpekas som ansvarig för brott mot lagen. Detta finns tex alltid en ansvarig för en utgivare av en tidning och en program ansvarig för radio/tv-program. Principerna för vanligt ansvarsutkrävande vid brott gäller tex inte med hjälpare, anstiftare, etc.

·         Ansvarskedja: för periodisk skrift anses en ansvarig utgivare men för övriga skrifter finns en kedja av ansvariga (ansvaret överförs från person till person om någon i kedjan skulle utebli)

Icke periodisk skrift:

1.      Författare

2.      utgivare (om författaren vill va anonym)

3.      föreläggare

4.      tryckare

5.      spridare

periodisk skrift

1. ansvarig utgivare
2. ägare
3. tryckare
4. spridare

• Granskningsnämnden för radio och TV: statlig myndighet som är efterträdare till radionämnden, men har ett vidare uppgift att granska sin föregångare. Till skillnad från PO/PON är granskningsnämnden juridiskt styrd. De ska tillämpa lagar mot redan sända program till den svenska allmänheten, brukar inte bry sig om program som är lokala. Nämnden kan dock inte granska utländska produktioner.
• PUL: PUL ersatte datalagen 1998. lagen är teknikneutral och innefattar alla medier. Offentlighetsprincipen har aldrig kunnats förenas med ändamålsbegränsningar för personuppgifter.
• Datainspektionen: grundad 1973, staten/myndigheterna hade börjat bygga upp ett omfattande personregister vilket skapade debatt. All info om medborgarna ansågs som ett hot därför grundade man datalagen, Big brother samhälle. Utgångsläget när lagen stiftades var att bara ett fåtal organisationer hade tillgång till datorer. Lagens utgångspunkt var att upplysning om enskild person inte fick registreras med hjälp av automatisk databehandling. För att en uppgift om någon person skulle registreras var det tvunget att ska med godkännande av datainspektionen. Datalagen var alltså en ren tekniklag som förbjöd användning av datorer på ett visst sätt som kränkte den personliga integriteten. När datorerna blev billigare och mindre så avsedde nu lagen helt andra än vad den ursprungligen hade stiftats för. I och med Internets intåg och vårt medlemskap i EU försvårades situationen. Fortfarande idag står vi för osäkerhet vad som gäller mot personuppgifter/yttrandefrihet och personuppgifter/offentlighetsprincipen, motsägelsefullt. Man stiftatde senare PUL där varje land skulle stifta nationell lag om skydd för personuppgifter som uppfyllde EU:s krav. Nu smalas personuppgifter in med hänsende på: sörskillda och uttryckligen angivna berättigade ändamål, personuppgifter ska vara adekvata och relevanta och får inte sparas längre än nödvändigt.

Mcquail:  

• Massa/masskommunikation: kommunikation= människa till människa eller människa till mekanism, att överföra eller transportera symboliskt innehåll, att ha en gemensam förståelse om något.
• Medieinstitution, de övergripande teoretiska egenskaperna: kärnaktiviteten är produktion och distribution av info och kultur, media kräver funktioner och ansvar i den offentliga sfären som överses av en institution, kontrollen utövas ofta i form av självreglering, gränser för medlemskap är relativt osäkra, media är fritt och principiellt oberoende av politiska och ekonomiska krafter. Dessa är typ grundläggande

1.      media är både gratis och maktlös

2.      organisationen är professionell och byråkratisk i sin form

3.      medverkan som sändare och mottagare är valfri

4.      media är verksam i den officiella sfären och är reglerad därefter

5.      huvudaktiviteten är produktion och fördelning av symboliskt innehåll

• Kommunikationsmodeller, 4 stycken, hur går det till när vi kommunicerar?;
1. överföringsmodellen – att överföra ett budskap, sändaren fungerar som sänder en mening och mottagaren tar emot genom tankeprocesser – kluft vinner guld och sveper då in sig i en flagga= det viktiga budksapet är att Sverige har vunnit
2. publicitetsmodellen – handlar om att bli synlig och fånga uppmärksamhet, sändaren tävlar om att fånga uppmärksamhet och mottagren är publiken, exempel kan vara reklam, jippon, involvering, sponsring
3. expressiva modeller/ritual; att skapa samhörighet och gemenskap, sändaren kan vara någon som utför en handling och mottagaren några som delar erfarenheten, tex när kluft vinner stannar hela Sverige, hyllningar, etc
4. mottagar/receptions- och överföringsmodeller; att skapa mening och meningsfullhet, sändaren kodar ut en mening och mottagaren uppfattar den, kan tex vara att vi tycker det är jätte bra när kluft vinner i och med hur hon framställs i media – nationalistisk chavunism

Mottagare och sändare har olika roller i kommunikationsprocessen och det beror främst på sammanhanget

• Massamhälle: det har skett en förändring från jordbrukar till industrisamhälle, vi har fclyttat in till städerna, allting har blivit mer homogeniserat, glablisering, McDonaldsiering, mesta dels negativt synsätt som saknar inneboende organiserade principer. Samhället är centralt organiserat på en stor skala, allmänheten är blir atomiserad(finfördelad), media blir centraliserat, folk är beroende av media för identitetsskapande, media används för manipulation och kontroll. Media ses typ som hegemonisk (styrande, omfattande) institution.
• Politisk ekonomi: kritik som framförs i ekonomisk och politisk teori; ekonomisk kontroll, media strukturen tenderar att alltid gå mot monopol, mångfald minskar, publiken ses som en vara, fördelarna av media är ojämnt fördelade, detta är typ marxistisk syn på politisk ekonomi. Politisk ekonomi är social kritik som framför allt fokuserar på på relationen mellan ekonomisk struktur och dynamiken i medias struktur och dess innehåll. Publiken och innehållet i media ses som varor som köps och säljs
• Masskommunikation: 2 definitioner:

1.      storskalig distribution och reception, envägsflöde, asymmetrisk relation mellan sändare och mottagare, processen är anonym och opersonlig och innehållet är standardiserat.

2.      liknar första definitionen men annat fokus på användandet av teknik

• teknologisk determinism: teknologi för kommunikation är grundläggande för samhället, varje teknologi har en koppling till varje enskild kommunikations form, revolution i kommunikation leder till social revolution, takten av utvecklingen. TD är en teori som tror att teknologin driver utvecklingen av social struktur och kulturella värden, man ser teknologin som basis för mänsklig aktivitet.
• Frankfurtskolan – har en kritisk samhällsteori med Marx som utgångspunkt, begreppen reifikation(betraktar människan som ting) och alienation(känslan av främlingskap) är centrala. Denna teori brukar sättas mot den traditionella borgerliga teorin(som förtinglar den sociala världen och anser marknads lagar lika omöjliga att bryta som naturlagar, arbetsdelning är centralt). De menar att kulturindustrin(populärkulturen) har en passiviserande effekt. De har ett tvärvetenskapligt synsätt där de kombinerar Marx teorier med Freuds psykologiska termer.
• Normativ teori: syftar till att ange hur en person eller organisation ska fatta beslut för att handla rationellt, fokus på vad det är meningen att media ska göra i samhället mer än vad det i verkligheten gör. 4 teorier(4 theories of the press) och kritiken av dem:
1. marknadsmodellen(liberal-pluralist modell) – Individen står i fokus ”the public intrest is what intrests the public”, marknadens logik bestämmer innehållet – mångfald?
2. Public service modell(socialt ansvar modell) – kollektivet står i fokus, fokus på mediernas ansvar gentemot samhället, styrning vad gäller innehåll
3. professionell modell – journalistiken som yrkesgrupp fungerar som vakthund, kommunikatörerna får en stor roll – yrkeskårens logik legitimerar detta.
4. alternativ modell – alternativa medier, indie-medier, bloggar, småskalighet, gräsrotskaraktär, lägger fokus på subkulturer, fokus på community

• Accountability: typ redovisningsansvar, hur medierna ställs till svars mot olika grupper, svara för det man gjort genom redovisning, öppenhet och dialog, att handla ansvarigt och ta ansvar – det finns alltid en ansvarig utgivare

Vem utövar? Intresseorganisationer, ombudsmän, redaktionell redovisning, kritiknätverk, och webbplatser

Inför vem? Mediernas publik, mediernas klienter, mediernas källor, respondenter, aktieägare, institutioner som påverkas, public opinion, påtryckningar/intressegrupper som påverkas av medierna

Två former

1. answerbility – god cop, dialog, förhandlingar, ansvarstagande, debatt, - frågar om åsikter, erkänner, frivillighet, informell modell, med verbala straff typ rättelser och liknande
2. liability – bad cop, ansvarskyldighet, fokus på skadeverkan, tvång, formell, regler och straff, böter, lagar, etc

Det finns även 4 ramar för redovisningsansvar:

1. rättsramen – konstitution, lagar, statlig reglering, formellt – kan vara dåligt= medierna blir rädda för att publicera, lagar gynnar de med mest pengar
2. marknadsramen – självkorrigerande genom marknadslogik, företagen har egna regler – kan vara dåligt då media är för kommersiell och kan på så sätt inte hålla reda på sig själv
3. offentligt ansvars ram – syftar till att media är sociala institutioner, kan vara bra då allmänhetens synpunkter framförs direkt, bygger typ på volontär arbete, interaktivt samarbete mellan media och samhället, dåligt kan vara själva volontär strukturen, globalisering och ägarkonc begränsar denna
4. ramen för professionellt ansvar – journalister sätter sin egen standard, kan vara dåligt då ägarnas intressen kan påverka.

3 nya modeller

1. strukturell reglering: av politiska skäl, infrastruktur, tillstånd
2. innehållsreglering av politiska skäl, verklig styrning av innehåll och form, förbygger risk och skada och har sin styrka i mångfalden
3. konkurrensreglering: marknaden, bygger på marknadsbeteende/struktur

Konkreta exempel i Sverige:

Oreglerade medier; Internet

Statligt reglerade; PS, SVT, tv4

Avreglerade medier; kommersiell radio och tv

Omreglerade medier; Internet

Självreglerade medier; pressen

• Ägarformer och ägarkonc; vertikal(äger typ allt)/horisontell(förvärv inom samma bransch), ses som något dåligt som bör förebyggas, frågan om ägarkonc har typ diskuterats så länge det funnits medier, begreppet brukar sättas i motsats till mångfald
• Reglering; 2 typer av reglering
1. reglering av innehåll – av politiska, kulturella och moraliska skäl
2. reglering av infrastruktur – av tekniska, politiska och ekonomiska skäl

formellt reglerade medier:

1. konstitutionellt skydd i grundlagarna
2. radio och TV lagen
3. klagomålsinstans
4. tematiska utvärderingar och översikter

Informellt reglerade medier:

1. branschstandard för praktik
2. regelverk och etiska regler
3. utbildning och proffesionalisering
4. offentlig debatt i medierna
5. professionell diskussion/reflektion
6. tittar/läsombudsman

Principer: olika typer av reglering är lämplig för olika medier. Styrning ses ofta som mer behövlig i storskaliga medier. Ofta ses det bättre att reglera struktur än innehåll. Vad det gäller innehållet så föredras självreglering

• mediepolicy – viktiga värden i policy arbetet, övergripande mönster och principer om hur det fungerar just nu, redogör även för målsättningarna med reglering under en viss period. I policyn uttrycks värderingar och målsättningar som förverkligas i praktiken tex genom reglering. Utvecklingen av regleringen kan förklaras utifrån de olika paradigmen(synsätten som präglat en viss tid). Man kan fråga sig vilket genomslag i mediernas vardag som de olika policy paradigmen faktiskt haft. 3 målområden;

1.      politisk välfärd; demokrati, kommuniaktionsfrihet, yttrandefrihet, pressfrihet, mångfald

2.      social välfärd – social och kulturell välfärd, kvalitet

3.      ekonomisk välfärd; konkurrens, innovation, arbete, vinst

• publikbegreppet;

1.      Publik= privatpersoner som samlad kring särskild angelägenhet

2.      masspublik; stor, spridd, anonym, kan vara heterogen eller homogen, ej organiserad eller direkt handlande

3.      publiken som grupp; personlig, småskalig och integrerad med det sociala livet

4.      publiken som marknad; opersonlig, storksalig och i en specifik relation med säljare och köpare

5.      olika sorters publik; potentiell, betalande, uppmärksam, kumulativ(den del av publiken som nås under en specifik tidsperiod), intern

3 forskningstraditioner;

1. strukturell= administrativ(kvantitativa metoder), målet med denna är att beskriva konsumtion, kvantitativa mått som man kan relatera till samhället, vem använder vilket medium hur länge? Metoder är typ enkäter, utfrågningar, statistik analys
2. beteendevetenskaplig; målet med denna är att förklara och förutse val, relationer och effekter av medieinnehåll, data; mottagarens motiv, utförda val, rektioner – metoder; enkäter, instrument, (mental mätning)
3. Kulturell(kvalitativa metoder); målet är att förstå innehållets mening, och hur det uppfattas av mottagaren och hur det används i olika sammanhang, Data= mottagarnas uppfattning av innehållet, meningsskapande i sociala och kulturella kontexter – Metod; etnografiska metoder, receptionsanalys, närhet till studerande

Kommunikation skiljer sig från olika sammanhang, till exempel så konverserar 2 familjemedlemar inte på samma sätt som det sker i en nyhetssändning. Därför måste vetenskapen om komunikation konstrueras från olika teorier och bevismaterial, tradiotionellt sätt så utgick man från sociologiska och psykologsiak perspektiv men nu har ekonomiska, historiska och även popkulturella (film) fått mer betydelse. Enkelt sätt så finns det tre synsätt: struktuellt, behavorisitskt och kulturellt.

Strukurella perspektivet utgår från sociologi men inkluderar perspektiv från istoria, politik, juridik och ekonomi. Från början var det mer sociologisk intriktat än mediainritktat. Det primära fokuset ligger på medias relation till samhället. Till exempel så kommerciella intirktar sig mer på underhållning och statliga mer på information och kulturell. Den fundamentala dynamiken av media ligger i utövandet av makt. Den strukturella närmandet är mycket lenkat till medias behov av ledning och hur media utformat sina policies.  – the who and where of the audience, har bland annat givit upphov till marknads undersökningar, detta är den simplaste och tidigaste formen av publikundersökningar, tiktar sig bland annat till hur långt och vilka storlekar och räckvidden av tex radiosändningar

Det behavorisitksa synsättet utgår ifrån individuellt och mänskligt uppträdande. Mycket ligger i hur människan väljer, uppträder och förstår budskap i kommunikationen. Psykologiska perspektiv ligger i fokus och många ubndersökningar på det här planet brukar ha exeperimentell karaktär, till exempel genom att observera individer. Människors bettende utgår till exempel från sociala förhållanden, disposition, etc. Exempel på behaviroistisk undersökning är hur vi agerar gentemot propagande eller reklam. Tidiga media unddersökningar låg till att se medias effekter speciellt på unga och barn och till att se vilken skada de gjorde, först ansågs media publiken som passiv men senare ansågs den som en aktiv mottagare som själv väljer vad den tar in.

Kulturellt sätt tittar vi till exempel på antroplogi och mänsklighet. Centralt mot frågor som språk och mening. Det finns inget direkt studieområde för ett kulturellt närmande men dess det vilar för många viktiga insikter i media och hjälper att förstå publiken och uppnår kvalitativa resultat. Femisnism, filosofi, semiotik, psykoanalys, här berör vi gränslandet mellan samhällsvetenskap och humanitet.  Media ses som en reflektion av olika kulturer och som ett sätt att ge mening åt olika kulturella produkter och erfarenheter i vardagslivet. Ser mer till en grupp indivder än median i helhet

• Fragmentisering av publiken; utspridd publik och mer utbrett på fler medier, det har blivit svårare att hålla reda på publiken, förutse dess sammansättning och riktningen av dess intressen, förut hade alla tillgång tillsamma radio/tv-kanal för sina utgångspunkter nu har man ett brett urval, det är inte bara mängden och urvalet som gör publiken splittrad utan även blandiningen olika nivåer, politiska ideologier, svensk/internationellt blandas på ofta osystematiska sätt
• Media effekter; olika nivåer och typer av effekter; 3 faser(se Gripsrud); allsmäktiga, maktlösa, mäktiga och förhandlande medier

1.      Direkt(barn): det ligger i denna effekts natur att den är omedelbar, enhetlig, observerbar – kortsiktigt kan man se förändring – medieinnehållets variabler; uppväckande, realism

2.       villkorlig, beroende, i effektens natur ligger en slags individualism, kognitiv, påverkande och beteendevetenskaplig, publiken variabler= sociala förhållanden, skillnader, kategorier

3.      växande= baserad på ökad exponering, kognitivt eller påverkande, sällan beteendevetenskaplig, varaktiga effekter, bygger typ på repetition

4.      kognitiv(transactional); omedelbar och kortsiktig bygger typ på one-shot exponering kan bygga på typ humor och direkta mål

Mcquail menar att folk blir mer påverkade av media under oroliga tider, krig, lågkonjunkturer eller moralpanik, under svåra perioder så finns det de som jobbar med att styra opinionen och det kan tex prägla hur vi ser på historiska händelser, 9/11, den första fasen kan präglas av urbaniseringen och publiken sågs som en påverkbar massa, den andra kan präglas av efterkrigstiden och kriget och propagandan var stor, den tredje är förknippad med vänstervågen.

• Tvåstegshypotesen; innebär att medias påverkan går via lokala opinionsbildare, betonar vikten på konversation och mänsklig kontakt, medias budskap är inte endast beroende av dess form och innehåll, och inte heller av personens mentala förutsättningar, poängen är att medias effkter inte kan förstås utan att ta hänsyn till de sociala relationerna, opinionsledare kan ses som gate-keppers mellan media och publik

Sändare -> medelande > (mass)media> opinionsledare> Mottagare/publik

• Användarforskning; vad gör emdierna med publiken? Har ersatts med, vad gör publiken med medierna? Publiken ses som självsätndigt tänkande individer som använder medier för att uppfylla sina behov av information och underhållning, mottagarna ses som aktiva och använder emdierna för att uppfylla vissa syften
• Spridningsförlopp; spridningen av nyheter är huvudsakligen ett kort eller mellansiktligt förlopp. Nyhetsförloppet har blivit mer komplicerat i och med de många kanaler som finns och relativt avtagandet av centrala massnyhetskanaler. J-curve är en modell som används för att beskriva spridningsförlopp, långsam start(några få vet) sen acceleration(stor nyhet, mun till mun) sedan plattare när den översta gränsen nåtts.

3 alternativa spridningsförlopp som går att finna ibland;

1. ofullständigt spridningsförlopp
2. väldigt snabb, tidig acceleration
3. överdrivet långsam acceleration

·         Agenda-setting, dagsordningsfunktionen; nyhetsmedier anger vilka de huvudsiktliga problemen för dagen är och dessa anses sedan av publiken som de huvudsakliga problemen, detta betyder att medierna utövar en grundläggande politisk makt, som politiker och diverse påtryckningsgrupper vet sig använda, det mesta vi vet om världen är genom medier, de fungerar som gate-keepers och utelämnar vissa saker och bestämmer samhällsdebatten, ”man tänker på det man läser men inte i vilken utsträckning vad det är man läser”, inte vilka åsikter människor har utan vad de har åsikter om

·         Kunskaps-gap, digitala klyftor; de strukturerade informationsnivåerna mellan grupper i samhället, massmedias ursprungliga funktion var att minska klyftorna i kunskap mellan samhällsskikten men det har visat sig att tidningar är bättre på det än tv. Vad det gäller nya media så verkar det som att de ökar klyftorna pga deras tillgång till de som redan är välinformerade. Digitala klyftor är en modernare benämning på detta och syftar till diverse ojämlikheter som har uppstått i och med den nya tekniken, dessa klyftor uppstår mellan sociala grupper och nationella samhällen.

·         Tystandsspiralen; bygger på att de med avvikande åsikter blir isolerade och tystnar och därmed marginaliseras deras åsikter, folk vill vara uppdaterade med den allmänna opinionen. Folk tenderar att hålla med makthavarnas åsikter och det resulterar i att människor som ser sig som en minoritet verkar dölja sina åsikter medan de som har dominerande åsikter bara förstärks. Detta berör ett samspel mellan massmedia, kommunikation mellan människor och sociala relationer, individuella uttryck av åsikter, den uppfattning som indivder har av sina egna åsikter,

·         Kultivationsteorin; handlar typ om att man inte blir mer våldsam av att se våld på tv utan mer orolig av det, övervärderar våldet i samhälle i och med medias framställningar, media dominerar vår symboliska miljö

·         Medialisering och medialogik; meditation syftar typ till olika sätt som media anknyter oss till samhället, olika uppfattningar om medieringens roller;

1.      som ett fönster, media visar händelser och erfarnheter som vi kan se på men utan inblandning

2.      spegel; media speglar händelser i samhället och i världen som antyder en reflektion med det sker en sorts vinkling och vi får inte se vad vi vill

3.      filter(gate-keeper); väljer ut vissa saker som är värda vår uppmärksamhet, agenda-seting

4.      vägvisare, guide, tolk; pekar ut vägen och hjälper oss att förstå av vad som i vanliga fall är ett pussel av ofullständighet

5.      forum; för presentation och information och idéer till en publik med möjlighet till gensvar och feedback

6.      disseminator – spridare som för vidare och gör så att informationen inte är tillgänglig för alla

7.      En person som man talar med – som en person man frågar saker och kommunicerar på ett kvasi interaktivtsätt

Medialogik: huvudprinciper om vad som gäller medialogik;

1. nymodigheter
2. omedelbarhet
3. högt tempo
4. personifiering
5. korthet
6. konflikt
7. dramatisering
8. kändis orientering

• Framing/priming:

Frames är inramningar av medieinnehåll, hur presenteras innehållet(nyheter till exempel

1.      referenser

2.      kontext/sammanhang(både i världen och i själva sändningen)

3.      tema

4.      journalistisk vinkling

5.      sändarens ramar -> mottagarens ramar

Ramar är organiserade principer som är socialt delade och bestående över tid, som fungerar symbolsikt för strukturera världen på ett meningsfullt sätt

Att rama in är att välja vissa aspekter av den förstådda verkligheten och göra dem mer begripbara i en kommunicerande text

Att rama in är att föreslå vad kontroverser handlar om – meningen är den viktiga frågan

Ramarna styr förståelsen/ hur man tar till sig medier

Olika länders handlande ger olika ramar: man bör se vinklingar i ett större sammanhang till exempel så skulle nedskjutning av ett amerikanskt plan av araberna skulle kanske beskrivas i en nyhetsartikeln som en terroristattack medan om USA av misstag sköt ned ett Iranskt plan skulle de ses som ett misstag/en treagedi, medierna präglas av hegemonisk vinling, manipulation och propaganda och formar publikens åsikter, media influerade attityder

Lite kompletterande

Ägande och kontroll:

• Medias innehåll reflekterar alltid de som finansierar dem, den finns olika former av ägande och krafterna av ägandeskap kan utövas åt många håll.
• Ägandeskap spelar inte lika mycket roll som vem som betalar produkten! Genrellt så vill ägarna bara ha utdelning ch media finansieras från en rad olika källor; privata investerare, reklamannonsörer, konsumenter, bidragsgivare eller regeringar.
• Huvudsak 3 kategorier av ägande:

1. kommersiella företag – avgörande om det är ett privat eller offentligt företag
2. privata organ som inte tar någon vinst, NGO:s, neutrala organ, kulturella/religiösa grupper,(kyrka, politiska partier).
3. offentlig sektor – direkt från staten eller

effekter av ägandeskap

• beroende av tillgångar, resurser, företagsstargier – dessa beslut tar de som äger tidningarna medan de som arbetar med tidningarna tar professionella beslut som lay-out
• pressfriheten betyder dock att ägarna har rätt att bestämma vad som står i tidningen
• olika former av ägande har olika influenser på det som står
• ett uppdelat ägande och fri konkurens är de bästa för att man inte ska missbruka sin makt som ägare av ett medium

Koncentration och konkurresn – fri konkurrens ska leda till mångfald och förändringar i mediastrukturen men många menar att det har motsatt effket, monopol eller oligopol

• koncentration sker på 3 nivåer: intermedia(kan olika medium substiuera varndra, tex nyheter på Internet mot tv), intramedium(inom en sektor) och interfirm
• konc kan vara antingen vertikal(långa kedjor av ägande, typ ett filmproduktionsbolag som äger biografer) eller horisontell(sammanslagingar inom samma marknad)
• koncentration kan observerad inom en organisation på 3 nivåer: ägare/publicerare, redaktionell eller via publiken
• graden av koncentration kan mätas i termer av: värdet av marknadens delar, publikens delar och kanalernas olika delar
• koncentrationen är svår att bedöma botrom en ökning i marikands krafter och en minskning av mångfald
• koncentration är ofta stor där ett fåtal firmor har stor andel av marknaden
• koncentrationen drivs av hög konkurrens, sökande efter samverkan och väldigt hög profit
• en viss del av koncentration kan vara fördelaktigt för konsumeneter
• koncentration kan bekämpas via regler och uppmuntrande av nya inträdare på marknanden

Styrning(governance)

·         olika medium behöver olika typer av styrning

·         det är mer bfogat att styra massmedia än lokala(småskaliga) medier med tanke på de möjliga effekter massmeda kan ha

·         det är lättare att utöva styrning över mediernas struktur än över innehållet

·         varken förpublicerings censur eller straff för publicerat material är förenat med demokrati eller frihet

·         självreglering är generellt att föredra före extern och hierarkisk kontroll

Stuart Hall – encoding= program sänds utifrån en vinkel men de som ser programmen behöver inte nödvändigtvis ha den vinklingen och kan avkoda programmen, han skiljer mellan den dominerande läsningen/tittandet och den kritiska förmedlande.