Down the Great Financial Drain: How debt and
the Washington
Consensus destroy development and create poverty – Susan George:
Hon pratar om att en fri marknad är som att släppa en fri räv
in till den fria hönsgården då man släpper marknaden åt de stora företgasjättarna
som bara är ute efter kortsiktig vinst. Hon pratar om globalisering och hur man
måste förklara detta genom neoliberalekonomi eller vår tids kapitalistiska
ekonomi. Detta är förenat med Washington konsensus vilket innebär öppna gränser
och fritt inflöde/utflöde av kapital vilket ofta inte gynnar de fattiga. WC kan
förklaras som strukturella justeringar och infördes som chockterapi för
U-länder. Dessa element ingår i SAP:
- strikt finansdiscplin och slut på budgetunderskott
- ändrad prioritering hos regering och mindre statliga utgifter
- skatte reformer
- flexibla räntor
- kompetativa växlingskurser
- liberalisering av handel
- fördelaktig miljö för FDI
- privatisering
- avreglering
- rätt till egendom
Det mesta av detta låter fint men problemet ligger i att i
praktiken så har det alltid set annorlunda ut samt att andra saker ofta
kompleterats med WC vilket verkat som ett gift för U-länderna. Finans disciplin
har kommit att innebära stora budgetöverskott som inte ens spenderas då folket
svälter, ändrade prioritering och mindre statliga utgifter har blivit
nedskärningar i transport, el, mat, etc och gjort att folk fått betala fullpris
för saker som vård och utbildning. Skatte reformer har kommit att betyda mindre
skatt för de rika. Flexibla räntor har kommit att betyda höjda räntor med
mindre flexibilitet, vilket lett till dyra krediter för små och medelstora
företag och gjort att de inte klarat sig. Privatisering har lett till att rika
utnyttjat systemet för att tjäna pengar på kortsikt. FDI leder ofta inte till
en hållbar arbetsmarknad utan gynnar bara existerande företag. Rätt till
egendom låter bra men fastnar oftast på högre nivåer.
Wiliamson menar i sin version av WC att det inte betyder
monetära program med liten statlig roll men så har ofta inte varit fallet utan
WB har ofta tryckt för oberoende och centrala banker utifrån den europeiska
modellen.
Den kanske största skillnanden mellan pappret och praktiken
är öppnandet av gränser vilket tillåter fritt inflöde och kanske viktigare
utflöde av kapital. Detta ger makten åt stora företag att flytta sin business
utanför landet och andra företag att köpa upp kapital i landet och lämnar
regeringen maktlösa. Detta kanske skulle fungera om alla valutor var lika
starka men så är inte fallet. Och om det inte finns skatte- eller
valutaregleringar att stoppa företagen så springer de från tillfälle till
tillfälle och på detta sätt har de gjort upphov till mkt av finanskriserna hos
U-länder de senaste 25 åren.
Den ursprungliga tanken med WC var att stoppa alla
nationalistiska intentioner och istället föda inhemska industrier och
subventionera vissa varor för att öka exporten och satsa på sådant man
komparativa fördelar i. Men på detta sätt öppnade man gränserna för
internationella spelare vilket inte gynnade lokala företag och kom att bli ett
sätt som vi i norr fortsatte göda en statskuld som de drabbade aldrig skulle
kunna betala av och därmed blev de tvungna att fortsätta lyda order. Om ekonomi
vore en vetenskap hade man för länge sedan behövt överge SAP pga dess
katastrofala konsekvenser men det är en ideologi vilket betyder att de som
bestämmer får fortsätta. Det handlar mer om politik än ekonomi och vissa kan
göra sig förmögna på dessa planer.
Man kan säga att detta är vår tids kolonialism men bättre då
det inte drar på sig samma negativa uppmärksamhet och genom skuldbeläggning har
vi kunnat fortsätta regera över de fattiga. De som varit mest fattiga är de som
har behövt lyda mest. Vi i norr lånar ut pengar och de får betala tillbaka i
export. Om länder skulle betala av sin skuld skulle detta enligt många ha bra
effekter för utvecklingen. Hela vår ekonomi bygger på skuld men frågan är när
ett land har skyldighet att betala av den.
John Pender (2001), From 'structural adjustment
'to 'comprehensive development framework': conditionality transformed?, Third World Quarterly, Vol.22, No.3, pp.377-411
Denna artikel diskuterar hur diskursen hos WB har ändrats.
Hur de gått från att bara fokusera på tillväxt för utveckling till att fokusera
på de fattigaste av de fattiga. Artikeln menar att länder måste äga sin egen
utvecklingsstartegi och villkorandet och SAP sätter begränsningar för detta.
WB har bygget upp CDF(omfattande utvecklings ramverk) där de
ser sig själva som kunskapsbank och har ett ömsesidigt förhållande som
rådgivare till mottagarregering. Ändringarna i deras fokus gällande utveckling
kan analyseras ur 3 frågor:
1.
Hur och varöfr har de ändrat sin syn på vad som
utgör utveckling?
2.
hur och varför har WB förklarat att det är
väsentligt att ändra sin syn gällande villkorandet?
3.
hur påstår WB att dess nya syn gällande
utveckling kommer resultera i att länder äger sina egna utvecklingsstrategier?
Dessa frågor analyseras utifrån vad som har hänt under
perioden med SAP.
1980-94 var SAP mainstream inte bara hos WB utan hos andra beslutsfattare.
Fokus var på snabb tillväxt hos U-länderna och mätningarna låg i BNP, reala
inkomster, livslängd, utbildning, konsumtion. Man fokuserade på mindre stat och
friare marknad. Många U-länder var centrerade kring staten och man uppmanade
dem att fokusera mer på export mindre på infant industrier. Detta härstammade
från den neoklassiska teorin om mindre statliga spenderingar, stark
finanspolitik, kontrollerad inflation, balanserade betalningsunderskott och
mindre statliga spenderingar. Fokus låg internationell konkurens,
privatisering, avrgerling, FDI. Man såg denna modell som universal för att
promota tillväxt och utveckling. Man införde detta genom villkorandet av
bistånd: finansiellt stöd i kombo med olika rekommendationer. Biståndet kom både
från WB, biståndsorganisationer och privata finansörer. Genom villkorandet och
ett smalt fokus på ett fåtal ekonomiska instrument begränsade man länder att
experimentera med sina egna utvecklingsstratgier vilket hämmade dem.
WC har dock andra mål som att begränsa befolkning, förbättra
miljö, demokrati och mänskliga rättigheter men på gott och ont har detta inte
så mycket med deras ekonomiska policys att göra. Chockinförandet av kapitalism
blev inte så lyckat som man tänkt sig.
På 90-talet föll mkt kritik mot WC, tex så stod de asiatiska
tigrarna som ett mot exempel där man med en starkt reglerad stat lyckats med
utveckling. Kritker som Stiglitz menade att det inte var lyckat med en fri
marknad. Utvecklingsstragier kom att handla om att investera för folket, skapa
konkurrens hos den privata sektorn, stabil makro och hålla ekonomin öppen för
internationell handel. Man gick ifrån teorin där tillväxt endast var central
och började fokusera på en arbetsintensiv tillväxt med sociala tjänster.
Slutsatsen i artikeln ligger i att SAP inte är bra och ger orealistiska
förhoppningar som inte U-länderna kan ta till sig. Ett av de hårdaste slagen
mot WC var när dess flaggskepp Mexico stagnerade. De asiatiska tigrarna,
felaktiga förväntningar och Mexico fick WB att tänka om år 95. Man började då
experimentera med att skriva av skulderna hos de allra fattigaste och en mer
jämlik fördelning och hållbar utveckling. Man gick ifrån WC och ändrade
synsättet gällande utveckling men Stiglitz menade fortfarande att vi var
kolonialiserad i sinnet då vi utgick från att vi måste rätta till de andra.
Att man breddade objektivet menade att man började se
tillväxt som en sak i raden av många som krävs för utveckling. BNP spelade dock
stor roll fortfarande och sågs inte som ett mål i sig men ett sätt att uppnå de
andra målen. Man började se till ett samspel mellan stabil makropolicy, hållbar
miljöutveckling, utveckling av den privata sektorn och investeringar i humant
kapital. Stiglitz(stickan) utvecklade ett bredare perspektiv byggt på jämlikhet,
hållbarhet och demokrati. Han pratade om en post WC med breddare mål, han
fokuserade mkt på staten och skapa stabila förhållanden, konkurrens vare sig
det gäller privat eller allmän sektor, investerade i humant kapital och
kritiserade smala synsätt på privatisering för att bekämpa inflationen. 95-97
skedde många förändringar.
På 90-talet blev WB mer självkritiska och såg att
anledningen till att Afrika gått åt helvete var inte att de inte kunde ta till
sig policerna utan att de inte fungerade. De erkände att de kan ha skapat
spänningar hos regeringar genom villkorandet. Vissa säger dock att det krävs
ännu mer genomgående förändringar i deras liberaliserade tankesätt och fria
marknader.
Det senare kom att handla om de allra fattigaste, och man har
även ändrat definitionen på fattigdom som brist på inkomst till brist på
förmåga(starkt kopplat till Sens utveckling som frihet). HDI istället för BNP
och att det inte finns några universala medel för att bekämpa fattigdom.
Inkomst har bara ett instrumentalt värde medan förmåga har ett inneboende.
Utveckling kom att handla om balans och sampel mellan ekonomi, politik och
sociala faktorer. WB började tänka mer holistiskt och fokusera på sociala
faktorer.
CDF handlade om att placera resuserna där de mest behövs.
Man fokuserade på ojämlikhet mellan könen, kunskaps klyftor, överpopulation. WB
fick ett mer brett fokus än bara ekonomiska reformer som rätt till egendom till
en mer öppen och ärlig regering, mått på välfärd, vatten, mat, utbildning,
vård, kulturbevaring. CDF är bredare än SAP.
Sammanfattning: Stickan ville ändra diskursen gällande
utveckling. Vissa säger dock att SAP var rättfärdigat vid början av utveckling
och när U-länder fått mer regering kunde man ha en mer anslappnad approach.
CDF:s huvudmål är att vara ett partnerskap mellan givare och mottagare samt
mottagarregeringen och det civila samhället. det är dock svårt att enas över
policys men CDF fokuserar på bistånd under de mest fördelaktiga förhållandena.
I miljöer med dåliga policys är idéer viktigare än bistånd. Bra policys kan
vara hängivenhet till att skapa pro-poor utveckling, WB ska fungera som
kunskapsbank, att skapa reformer är kanske den enda gången då villkorande är
bra. CDF handlar inte som SAP att skapa tillväxt utan att se till de fattigaste
av de fattiga.
J. Lugalla(1995)The Impact of Structural
Adjustment Policies on Women and Children’s Health in Tanzania, Review of
African Political Economy, No.63, Vol.22, March
Denna handlar om SAP I Tanzania och hur man genom reformer
och att ta bort subventioner på vissa varor, devalvering, liberaliserat handel,
mindre statliga utigfter, kostnadsdelningsystem för hälso- utbildningssektor
försökt balansera krediter och öka exporten. Detta har dock lett till ökad
fattigdom och minskade inkomster vilket har fått förödande konsekvenser inte
främst för de värst utsatta(kvinnor och barn). Minskningen i arbeten har lett
till att män ofta söker jobb på annat håll vilket lämnar rurala kvinnor med en
större arbetsbörda. Barnadödligheten har ökat, HIV/Aids och undernäring vilket
inte bara hotar den nuvarande befolkningen utan även kommande generationer.
WB kom 1981 med Berg-rapporten vilken fokuserade på hur man
missköt ekonomin och naturresurser i subsahara delen av Afrika och pekade på
att dessa var huvudorsakerna till dess ekonomiska kris. Man menade att detta
begränsade tillväxten i BNP, exporter och minsknings i den internationella
valutakursen vilket fick ekonomiska såväl som socialt hämmande effekter. Detta
var början till SAP. Man trodde genom en strukturell förändring av ekonomin
genom minskade budgetunderskott, strikt finanspolitik, ökad effektivitet,
uppmuntring av den privata sektorn, export orienterad produktion, devalvering,
minskade statliga utgifter, kostnadsdelningssystem, liberlisering, mindre skatt
på varor, uppmuntrande av FDI, privatisering, mindre subventioner,
avreglernadet av sociala tjänster som jobbsäkerhetsåtgärder, kort sagt en fri
marknad, höja tillväxten och lösa problemen.
Den här artikelns huvudfokus ligger på hur olika grupper
drabbades av SAP och främst då de utsatta(kvinnor och barn). SAP hade många
negativa effekter för landet, tex hög inflation och de minskade statliga
spenderingarna i hälsosektorn skapade kaos med dyr sjukvård, privat
sjukvårdssektor som ofta var dålig, mutor, större klyftor och spänningar i
samhället, dålig sanitation, dålig vattenförsörjning, mindre budgetar för
sopphämtning och avlopp. Dessa begränsningar som de statliga nedskärningarna
ledde till osanitära förhållanden som starkt påverkade kvinnors och barns
hälsa.
Der är viktigt att se vad SAP betydde för olika
samhällsgrupper. Inverkan för de utsatta var både direkt och indirekt. Det
ökade tex rurala kvinnors arbetsbörda i och med inneffektivtet i jordbruket och
orsakade massarbetslöshet. Boendekostnader steg och jordbruket blev inte
kostnadseffektivt vilket ledde till att män sökte arbeten i städerna och
kvinnors arbete som ofta faller i den informella sektorn räknades inte med och
de fick dubblad börda. Kvinnors
arbetsdag blev längre och i och med att det inte sågs lika lönsamt att utbilda
kvinnor som män fick de ofta lämna skolan och hjälpa till i hemmet. Kvinnorna
är ofta beroende av männens inkomst vilket lämnade dem i ett beroende
förhållande där de inte hade så mycket att säga till om utan fick acceptera
männens vilja. SAP ledde därmed till en erosion i inkomster och ökade köns klyftor
och kvinnor fick ofta försörja sig via prostitution. Den stora arbetsbördan för
kvinnor lämnande ofta barnen att ta hand om sig själva vilket får negativa
effekter för dess utveckling. Kvinnor är ofta mer utsatta vad det gäller HIV,
undernäring vilket ledde till att många barn och kvinnor dog. SAP ledde även
till fler kriminella gatugäng.
I och med att nedskärningarna i utbildning i första hand
drabbade kvinnor och det finns kausala förhållanden till utbildning, hälsa,
fertilitetstal, HIV, barnadödlighet, familjeplanering så fick SAP väldigt
negativa effekter på det sättet.
Sammanfattning: SAP gör mer dåligt än bra. Drabbar kvinnor
och barn värst vilket hotar den framtida befolkningen. Lämnar männen att söka
jobb på annat hål vilket leder till ökade sexpartners och mer HIV. SAP har dock
inte orsakat problemen men gjort de mer intensiva då regeringen har lämnats
oförmögen att hantera problemen. SAP har gjort vården dyrare, färre mediciner,
sämre personal, mer privatkliniker och att tackla hälsoproblemen kan bara lösas
genom at utbilda kvinnor vilket lämnar detta i en ond cirkel. Man måste
ifrågasätta könsrollerna som är kulturellt och politiskt lagda.
Cerruti, M. (2000) “Economic Reform, Structural
Adjustment and Female Labor Force Participation in Buenos Aires , Argentina .”
World Development 28(5): 879-91.
LFP: female labour force participation, artikeln undersöker
hur SAP har fått bra effekter för LFP då fler kvinnor har varit tvungna att
lämna hemmet och söka jobb då det har lett till instabilitet hos männens
arbeten. På detta sätt gick BNP upp i Argentina trots att arbetslösheten steg,
större klyftor i inkomstfördelningen och finanskris.
Artikelns huvudfokus är alltså hur högre jobbsäkerhet och
ekonomisk kris påverkade LFP. Den ekonomiska strukturen ändrades i och med
krisen men det som normalt leder till ökad LFP(jämställdhet, lagar, fler
kontros- och service jobb, högre utbildning, välfärdsprogram, ändrade normer)
kan inte har uppkommit under så kort period. Ökningen i LFP måste alltså berott
på något annat: vilket var att den primära inkomstkällan i familjen försvann
vilket fick kvinnor att söka jobb för att säkra familjens inkomst. Detta
betydde dock inte att alla som sökte jobb fick det. det var främst i fattiga
och medelinkomst familjer där LFP ökade.
SAP ledde till att många jobb i allmän sektor försvann i och
med privatiseringen. Små och medelstora företag försvann medan större växte
till sig. Stabiliseringspolicys, privatisering, liberalisering, öppenhet
infördes i och med SAP vilket gjorde att många jobb försvann men ändå så steg
BNP under den här perioden i Argentina. Detta berodde alltså på att fler
kvinnor sökte arbeten och deras odds att befinna sig i LFP steg. Dock var det
svårt för båda könen att få jobb vilket drabbade många fattiga otroligt hårt.
Olika faktorer spelade roll för om kvinnorna fick jobb, tex utbildning, hur hög
inkomst hushållet hade, hur många barn man hade.
Sammanfattning: de traditionella orsakerna till ökad LFP är
kopplade till modernisering: mindre fertilitetstal, ökad utbildning,
jämställdhet. Men här berodde det inte på det utan ökad instabilitet i inkomst.
Detta ska dock betraktas som ett problem då detta inte medförde ökad well-being
hos kvinnor: det skapade inte någon form av stabilitet då kvinnors arbeten ofta
var osäkra och de saknade ofta saker som hälsoförsäkring, pension och kvinnors
sociala nätverk utvidgades inte.
Kritik mot SAP
- Inte anpassat efter indviduella ekonomier, bara en modell som införs i varje land på samma sätt
- bidrar till lägre levnadsstandard
- mindre social välfärd och inför de konstruerade könsrollerna i och med att ansvaret om vård och utbildning sätts på kvinnor
- ökar dåliga sociala grejer som våld, brott, droger och misshandel av kvinnor
Mindnote:
- Ska man acceptera en smutsig utveckling först? Alla länder har ju haft någon sån
- Ändrad definition av fattigdom= Sens approach, alltså frihet, minskad fattigdom betyder därför att öka kvinnors friheter och därmed friheten att söka jobb
- Sen pratar om kausala förhållanden mellan utbildning och kvinnor och saker som är direkt kopplat till utveckling som mindre barndödlighet och mindre feritiltetstal
- Säkerhetssystem leder till att man skaffar färre barn: SAP motverkar detta
- Margot Wallström: spelar ingen roll vilka policys man har så länge implementeringen inte går som den ska
- Köns neutralitet döljer ett djupare maskunlint bias – Diane Elson, kvinnans arbete är ofta informellt och kan därmed bli mer intensivt i och med SAP, SAP påverkar hushåll på 4 sätt: ändrad inkomst, ändrade priser, mindre stattliga utgifter på tex skola och vård, ändringar i arbetsförhållanden
- Förskjutningar i inkomsten kan få kvinnor att skapa produktivtet som att sälja det de syr etc, men de går dock inte in på arbetsmarknaden med samma rörlighet som män
- IMF och WB var alltså könsblinda med SAP och reinfrocade ofta orientalistiska diskurser som: oss och dem, homogeniserade tredje världen,
Tenta frågor:
·
What has been the impact of Structural Adjustment
Programmes on the lives of women in developing countries?
·
In
what ways is Elson’s idea of a ‘gender bias’ useful for understanding the
impact of Structural Adjustment Programmes.
·
(In what ways has the impact of structural adjustment contributed to
ongoing war economies? )
·
Was
the impact of structural adjustment programmes gendered?
2: Nationalism, Kolonialism och kön!
-
Genus var länge något som man bortsåg ifrån vid
studerandet av nationalism, så har det varit inom många olika sfärer men kanske
extra påtagligt inom just detta område, en anledning till detta kan vara att
politik nästan alltid varit en manlig sfär, alltsedan det grekiska polis vilkas
den medborgerliga traditionens rötter härstammar från.
MOTHER INDIA/MOTHER IRELAND : COMPARATIVE GENDERED
DIALOGUES OF COLONIALISM AND NATIONALISM IN THE EARLY 20TH CENTURY - Suruchi
Thapar-Björkert AND Louise Ryan b
Den här artikeln säger att kvinnors involverande I
nationalism har varit komplicerat och olikartat. Könsroller har använts som det bäst passat
nationalism projekt(även inverterat i England som man framställde som en
feminiserad nation). Moderrollen har varit en central symbol för att förstärka
könsrollerna.
Den här artikeln hävdar att kvinnor har använt könsrollerna
under nationalistiska projekt för att karva plats i den politiska sfären.
Artikeln är en jämförande analys av exempel från Indien och Irland för att
undersöka begreppen kolonialism, nationalism och kön. Hävdar att nationalismen
har suddat ut gränserna mellan hemmet och den offentliga sfären, slagfält och
det privata, etc vilket har fått förstärkt roll hos kvinnor.
Artikeln jämför Irland och Indien, 2 forna Engelska kolonier
där man kan se många likheter i historien. Det finns likheter hur de svarade på
kolonialism och därför är det motiverat att studera hur retorik och symboler
involverade kvinnor i de nationalistiska processerna. Pekar på hur man måste se
på kulturella traditioner när man studerar nationalism. Försöker dock inte
likna länderna utan se hur kvinnor påverkade nationalismen och de könsbundna
symboler som användes.
Mcklintock säger att nationalism alltid är bundet till kön
på något sätt. Särskilt modersrollen är ofta central. Dock accepterar inte
alltid kvinnor den roll de blir tilldelade eller så kan de använda den för att
protestera mot krig.
Nationalism och kolonialism är ofta starkt kopplade och är
något som kan förena en nation i protest. Kolonialism har också placerat
kvinnor i den traditionella könsrollen och artikeln menar att många kvinnor använt
hemma sfären för att utöva motstånd. Att få med kvinnor i den politiska sfären
har ofta varit ett taktiskt drag hos antikoloniala rörelser och i uppror har
kvinnor ofta haft centrala roller. Nationalistiska rörelser har ofta uppmuntrat
kvinnor att delta i den kollektiva sfären och införlivat dem som
nationalistiska aktörer, mödrar, utbildare, arbetare och till och med kämpar. Å
andra sidan så använder även den nationalistiska diskursen kvinnors könsroller
för sina egna intressen. På det sätt använder alltså nationalistiska grupper
könsrollerna som de bäst behagar dem som jag nämnde i början. I den
nationsbyggande fasen hamnar kvinnan ofta tillbaka i rollen som uppoffrande
moder och hängiven fru. Artikeln hävdar dock att de inte alltid går tillbaka
och deras involverade i de nationalistiska rörelserna kan leda till att de får
en större politisk röst.
Nationalistiska rörelser använder ofta de traditionella
rollerna inte bara för att definiera sin egen kultur utan för att skilja sig
från de andra. I Indien och i Irland poträtterade man kvinnor som skyddare av
nationen och ofta i korrelation till jungfru Maria(Irland) och liknande i
Indien glorifierade man kvinnliga gudar som mödrar och skyddare av nationen.
Viss del av litteraturen säger att kvinnor kan vara centrum
för nationalistiska rörelser men inte som aktiva deltagare utan som passiva,
till exempel så ser mycket av religionen kvinnan som passiv deltagare men det
har även kunnat bli omvänt som i Indien där krigsgudarna Durga och Kali
knappast kan ses som passiva deltagare. Liknande i Irland har man ofta använt
bilden av de stridande militanta celtiska kvinnorna. På detta sätt suddades
gränserna mellan de offentliga och det privata ut men kvinnan kunde endast
delta i de offentliga så länge hon uppfyllde sina husliga sysslor. I många
revolutionära rörelser hade kvinnor centrala roller som tex IRA där kvinnor
både sågs som födare och krigare.
Sammanfattning: artikeln försöker reda ut hur kvinnor har
utmanat sina könsroller i och med hur de använt under nationalistiska rörelser.
Nationalism rörelser har använt kvinnor och mäns roller som det fungerat bäst
för dem själva men när nationsbyggandet har börjat har kvinnor ofta fallit
tillbaka i samma gamla roller. Det är dock inte alltid fallet då det kan ha lett
till att kvinnor fått mersmak för den politiska aktiviteten. Den kommer till
fyra slutsatser:
- först hur kvinnor har närmat sig nationalist diskurser
- hur nationalism har suddat ut gränserna mellan privat och allmänt och hur detta har involverat kvinnor i kampen
- hur kvinnor har använt sin roll i den nationalistiska kampen för att få ta del i det kollektiva samhället och inte bara under revolutionen utan de har även kritiserat män för att inte hålla den revolutionistiska andan levande
- hur användandet av feminina symboler som modern har ofta positiva effekter för kvinnors deltagande på oväntade sätt som männen har haft svårt att utmana
Joane Nagel Masculinity and nationalism: gender
and sexuality in the making of nations
Denna artikel diskuterar skillnaderna gällande medborgarskap
hos män respektive kvinnor. Vad innebär det att vara man mot ens nations och
varför är män så angelägna att gå ut i krig? Pratar om sexualiserad militarism
och varför målet med nationen är så olika gällande män och kvinnor. Ord som
uppror, politik, revolution, militär, medborgarskap, nationalism har alla en
stark maskulin prägel. Kvinnorna har ofta en roll i dessa men då som mer passiv
deltagare. Målet med artikeln är att se hur män respektive kvinnor involverat
sig i nationen för att förklara global politik.
Pratar om mannens roll som beskyddare och kvinnans passiva
moderoll. En nyckelfråga är vad man menar med maskulinitet och vad man menar
med nationalism. Pratar om John Wayne modellen av maskulinitet samt Connels
underordnande former av manlighet(bög, utländsk, feminim, etc). Mansidealet är
ofta ett fördummande hjälteideal som marginaliserar en mans kreativa och
feminina sidor.
Nationalism och militarism går ofta hand i hand. I
nationalismen så skiljer man inte endast på ett gemensamt förflutet utan även
en gemensam framtid(tänk Zimbabwe). Bygger på traditioner, sätta gränser,
definiera sitt samhälle, de andra och de egna. Nationalism och en form av
chauvinism går ofta hand i hand och det bygger på etnocentriska antaganden om överlägsenhet.
Skiljer på 2 sidor av nationalism; den förödande militanta och den positiva
nationsbyggande, Vapen vs smör. Kampen om självständighet mot byggandet av det
politiska väsendet(nazityskland). Nationell medvetenhet kan mobilisera politisk
aktivitet. Nationalism kan kopplas till politik och statliga institutioner som
tex militären.
Diskuterar hur Roosveldt var tvungen att bygga en bild av
att vara manlig för att vinna gehör. Hur imperialistiska ideologier har starka
maskulina ideal, symboliserar en rasistisk maskulin diskurs som legitimerar att
härska över andra.
Saker som patritiotism är svåra att skilja från maskulinitet
och nationalism, den vardagliga maskulina kulturen artikulerar behovet av
nationalism, patriotism och militarism. Allt detta bygger på manliga ideal om
hjältemod och på samma sätt reflekteras kvinnans roll som biologisk återfödare.
Diskuterar samma sak som i föregående artikel: de var aktiva under revolutionen
men föll sedan tillbaka in i samma roller.
Diskuterar kvinnors skam och tar slöjan som ett exempel:
slöjan som förtryck eller frihet? Diskuterar manlighet(inte ha sex innan krig
eller sport för att det sänker prestationsförmågan)
Sammanfattning: män som är rädda för att kvinnan ska gå med
i militären försvarar inte bara en nation utan det traditionella idealen,
manlig kultur och identitet. Medborgarskap uppfattas olika för män respektive
kvinnor. Kvinnor som sluts/whores, män som bögar/wimps
Karen Kampwirth (1996), The Mother of the
Nicaraguans: Dona Violeta and the UNO’s Gender Agenda
Berättar historian om Dona Violeta: änka till en avliden politiker
som själv blev president. I sin kamp så spelade hon inte på rollen som
självständig kvinna utan på rollen som en hängiven hustru, moder och änka. Hon
figurerade som en fragil kvinna som kunde hålla familjen tillsammans vilket var
något som samhället ansågs behöva. De egenskaper normalt hos en politiker är
katastrofala som politisk omedvetenhet kom i handa för henne och hon spelade på
de traditionella könsrollerna. Hela kampanjen kan ses som antifeministisk och
visade att kvinnor var värdelösa utom i traditionell mening.
Saker som hon ändrade som president: utbildning gällande
könsroller, förbjöd abort, försökte få ner trenden i arbetande kvinnor och
gjorde reformer för att få kvinnan att återgå till hemmet.
Hon framställdes som moder, änka, lojal hustru och
porträtterades som jungfru Maria. Hon försökte visa en alternativ bild till den
stridande gerilla kvinnan och försökte visa kvinnan som någon som kunde ena
folket i och med de traditionella rollerna. Genom att framställa sig som någon
som tog avstånd från politiken så fick hon bukt med inbördeskriget.
Social konservatism(män har makt över kvinnor) skiljer sig
från Laizes Faire konservatism då feminister anser att det finns många
skillnader på kvinnor och män. För att få feminist kampanjer effektiva kan man
inte bara fokusera på staten och politik utan även på gräsrots valkretsar samt
medvetenhet om jämställdhet.
Margaret E. Burchianti Building Bridges of
Memory: The Mothers of the Plaza de Mayo and the Cultural Politics of Maternal
Memories
Detta är en historia om hur det privata blir politiskt och
hur kvinnor vars barn blev bortrövade av staten I Argentina pga sin politiska
kamp kom att använda sin mödraroller på ett politiskt plan för att sätta sig
upp mot politiska orättvisor. Hur de genom minnena av sina barn för vidare den
politiska kampen. Genom att studera vad folks minns kan man analysera historien
från en komplex politisk ekonomi och hur makt och motstånd har yttrat sig. På
ett strategiskt sätt har de använt sina mödrarroller för att bekämpa orättvisor
och inte bara gällande deras barn utan de har mobiliserat sig för att bidra
till Argentinas nutid. De demonstrerar för generella orättvisor och har använt
sin moders bias för att involvera sig i politiken.
Mindnotes:
- Why the African renaissance is
likely to fail: the case of Zimbabwe Zibani Maudeni
- Lysistarte: sexstrejk
- Jual Davies: medborgarskap, kultur och politik, gemensamt urpsrung och öde,
- Anne mcklintock: könrollerna tar ett symboliskt uttryck i den nationalistiska dirskursen
- Framtidsperspektiv: "kvinnors medverkan är nödvändig men temporär" och kvinnors utnyttjande av sin moraliska grund (exempelvis självmordsbombare och frakt av vapen). – Miranda Alison
tenta frågor:
- How did gendered symbolism
assist anti-colonial nationalist projects
- Draw on the intersections
between gender and nationalist projects in anti-colonial struggles.
Modersland, modermål, brödraskap, nationens fäder, hemland,
dessa är alla retoriska begrepp som är ofta förekomande i nationalistiska
diskurser, dock är dessa inte endast symbolik utan något som formar
diskussionen i nations bygganden och nationalistiska rörelser. Sociala
konstruktioner som delar upp kön och folkslag i grupper är något som vilar i
varje nations byggstenar och knyter samman människor och bildar det som kallas
nationalism. Nationalism är i sig ofta ett bakåtsträvande begrepp, en grupp som
enas över föreställda gemenskaper(kanske som ett svar på orättvisa, sociala
klyftor eller samhällsproblem). Dessa grupper uppstod ofta som svar på
kolonialismen. En nationalistisk grupp enas inte endast över ett förflutet utan
även en framtid, något som de vill sträva efter.
Nationalism är utövandet av intern hegemoni där en grupp med
föreställda gemenskaper förenas över en ideologi. Dessa ideologier spelar på
konstruerade roller utifrån kön och ras, till exempel så framställs landet
nästan alltid som en feminin figur som behövs beskyddas. Detta används sedan i
den nationalistiska diskursen för att skilja kvinnor och män där män ska
beskydda kvinnor som framställs utifrån deras biologiska och reproduktiva
natur. Män har alltså en aktiv, beskyddande och stridande roll i nationalism
diskurser medan kvinnorna har en mer passiv och reproducerande roll. Nationen
som den patriarkaliska familjen och medborgarskapet grundas i ett brödraskap
där kvinnor är exkluderade från makten. På detta sätt tystas kvinnor ned och
deras identiteter försummas. Kvinnor får en markerande roll i samhället där de
ses som något som krävs för nationens framtid men deras röst marginaliseras
samtidigt.
Den patriarkaliska bilden kan vara farlig för kvinnor då
massvåldtäkter kan vara ett sätt att utplåna andra etniciteter.
Det som är bra med de föreställda gemenskaperna, rasistiska
och könskonstruerade ideal är att de inte bygger på någon objektiv sanning och
därmed så kan de bekämpas, vilket ligger i procces förloppet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar