sammanfattning VT 12 - engendering

Down the Great Financial Drain: How debt and the Washington Consensus destroy development and create poverty – Susan George:

Hon pratar om att en fri marknad är som att släppa en fri räv in till den fria hönsgården då man släpper marknaden åt de stora företgasjättarna som bara är ute efter kortsiktig vinst. Hon pratar om globalisering och hur man måste förklara detta genom neoliberalekonomi eller vår tids kapitalistiska ekonomi. Detta är förenat med Washington konsensus vilket innebär öppna gränser och fritt inflöde/utflöde av kapital vilket ofta inte gynnar de fattiga. WC kan förklaras som strukturella justeringar och infördes som chockterapi för U-länder. Dessa element ingår i SAP:

1. strikt finansdiscplin och slut på budgetunderskott
2. ändrad prioritering hos regering och mindre statliga utgifter
3. skatte reformer
4. flexibla räntor
5. kompetativa växlingskurser
6. liberalisering av handel
7. fördelaktig miljö för FDI
8. privatisering
9. avreglering
10. rätt till egendom

Det mesta av detta låter fint men problemet ligger i att i praktiken så har det alltid set annorlunda ut samt att andra saker ofta kompleterats med WC vilket verkat som ett gift för U-länderna. Finans disciplin har kommit att innebära stora budgetöverskott som inte ens spenderas då folket svälter, ändrade prioritering och mindre statliga utgifter har blivit nedskärningar i transport, el, mat, etc och gjort att folk fått betala fullpris för saker som vård och utbildning. Skatte reformer har kommit att betyda mindre skatt för de rika. Flexibla räntor har kommit att betyda höjda räntor med mindre flexibilitet, vilket lett till dyra krediter för små och medelstora företag och gjort att de inte klarat sig. Privatisering har lett till att rika utnyttjat systemet för att tjäna pengar på kortsikt. FDI leder ofta inte till en hållbar arbetsmarknad utan gynnar bara existerande företag. Rätt till egendom låter bra men fastnar oftast på högre nivåer.

Wiliamson menar i sin version av WC att det inte betyder monetära program med liten statlig roll men så har ofta inte varit fallet utan WB har ofta tryckt för oberoende och centrala banker utifrån den europeiska modellen.

Den kanske största skillnanden mellan pappret och praktiken är öppnandet av gränser vilket tillåter fritt inflöde och kanske viktigare utflöde av kapital. Detta ger makten åt stora företag att flytta sin business utanför landet och andra företag att köpa upp kapital i landet och lämnar regeringen maktlösa. Detta kanske skulle fungera om alla valutor var lika starka men så är inte fallet. Och om det inte finns skatte- eller valutaregleringar att stoppa företagen så springer de från tillfälle till tillfälle och på detta sätt har de gjort upphov till mkt av finanskriserna hos U-länder de senaste 25 åren.

Den ursprungliga tanken med WC var att stoppa alla nationalistiska intentioner och istället föda inhemska industrier och subventionera vissa varor för att öka exporten och satsa på sådant man komparativa fördelar i. Men på detta sätt öppnade man gränserna för internationella spelare vilket inte gynnade lokala företag och kom att bli ett sätt som vi i norr fortsatte göda en statskuld som de drabbade aldrig skulle kunna betala av och därmed blev de tvungna att fortsätta lyda order. Om ekonomi vore en vetenskap hade man för länge sedan behövt överge SAP pga dess katastrofala konsekvenser men det är en ideologi vilket betyder att de som bestämmer får fortsätta. Det handlar mer om politik än ekonomi och vissa kan göra sig förmögna på dessa planer.

Man kan säga att detta är vår tids kolonialism men bättre då det inte drar på sig samma negativa uppmärksamhet och genom skuldbeläggning har vi kunnat fortsätta regera över de fattiga. De som varit mest fattiga är de som har behövt lyda mest. Vi i norr lånar ut pengar och de får betala tillbaka i export. Om länder skulle betala av sin skuld skulle detta enligt många ha bra effekter för utvecklingen. Hela vår ekonomi bygger på skuld men frågan är när ett land har skyldighet att betala av den.

John Pender (2001), From 'structural adjustment 'to 'comprehensive development framework': conditionality transformed?, Third World Quarterly, Vol.22, No.3, pp.377-411

Denna artikel diskuterar hur diskursen hos WB har ändrats. Hur de gått från att bara fokusera på tillväxt för utveckling till att fokusera på de fattigaste av de fattiga. Artikeln menar att länder måste äga sin egen utvecklingsstartegi och villkorandet och SAP sätter begränsningar för detta.

WB har bygget upp CDF(omfattande utvecklings ramverk) där de ser sig själva som kunskapsbank och har ett ömsesidigt förhållande som rådgivare till mottagarregering. Ändringarna i deras fokus gällande utveckling kan analyseras ur 3 frågor:

1.      Hur och varöfr har de ändrat sin syn på vad som utgör utveckling?

2.      hur och varför har WB förklarat att det är väsentligt att ändra sin syn gällande villkorandet?

3.      hur påstår WB att dess nya syn gällande utveckling kommer resultera i att länder äger sina egna utvecklingsstrategier?

Dessa frågor analyseras utifrån vad som har hänt under perioden med SAP.

1980-94 var SAP mainstream inte bara hos WB utan hos andra beslutsfattare. Fokus var på snabb tillväxt hos U-länderna och mätningarna låg i BNP, reala inkomster, livslängd, utbildning, konsumtion. Man fokuserade på mindre stat och friare marknad. Många U-länder var centrerade kring staten och man uppmanade dem att fokusera mer på export mindre på infant industrier. Detta härstammade från den neoklassiska teorin om mindre statliga spenderingar, stark finanspolitik, kontrollerad inflation, balanserade betalningsunderskott och mindre statliga spenderingar. Fokus låg internationell konkurens, privatisering, avrgerling, FDI. Man såg denna modell som universal för att promota tillväxt och utveckling. Man införde detta genom villkorandet av bistånd: finansiellt stöd i kombo med olika rekommendationer. Biståndet kom både från WB, biståndsorganisationer och privata finansörer. Genom villkorandet och ett smalt fokus på ett fåtal ekonomiska instrument begränsade man länder att experimentera med sina egna utvecklingsstratgier vilket hämmade dem.  

WC har dock andra mål som att begränsa befolkning, förbättra miljö, demokrati och mänskliga rättigheter men på gott och ont har detta inte så mycket med deras ekonomiska policys att göra. Chockinförandet av kapitalism blev inte så lyckat som man tänkt sig.

På 90-talet föll mkt kritik mot WC, tex så stod de asiatiska tigrarna som ett mot exempel där man med en starkt reglerad stat lyckats med utveckling. Kritker som Stiglitz menade att det inte var lyckat med en fri marknad. Utvecklingsstragier kom att handla om att investera för folket, skapa konkurrens hos den privata sektorn, stabil makro och hålla ekonomin öppen för internationell handel. Man gick ifrån teorin där tillväxt endast var central och började fokusera på en arbetsintensiv tillväxt med sociala tjänster. Slutsatsen i artikeln ligger i att SAP inte är bra och ger orealistiska förhoppningar som inte U-länderna kan ta till sig. Ett av de hårdaste slagen mot WC var när dess flaggskepp Mexico stagnerade. De asiatiska tigrarna, felaktiga förväntningar och Mexico fick WB att tänka om år 95. Man började då experimentera med att skriva av skulderna hos de allra fattigaste och en mer jämlik fördelning och hållbar utveckling. Man gick ifrån WC och ändrade synsättet gällande utveckling men Stiglitz menade fortfarande att vi var kolonialiserad i sinnet då vi utgick från att vi måste rätta till de andra.  

Att man breddade objektivet menade att man började se tillväxt som en sak i raden av många som krävs för utveckling. BNP spelade dock stor roll fortfarande och sågs inte som ett mål i sig men ett sätt att uppnå de andra målen. Man började se till ett samspel mellan stabil makropolicy, hållbar miljöutveckling, utveckling av den privata sektorn och investeringar i humant kapital. Stiglitz(stickan) utvecklade ett bredare perspektiv byggt på jämlikhet, hållbarhet och demokrati. Han pratade om en post WC med breddare mål, han fokuserade mkt på staten och skapa stabila förhållanden, konkurrens vare sig det gäller privat eller allmän sektor, investerade i humant kapital och kritiserade smala synsätt på privatisering för att bekämpa inflationen. 95-97 skedde många förändringar.

På 90-talet blev WB mer självkritiska och såg att anledningen till att Afrika gått åt helvete var inte att de inte kunde ta till sig policerna utan att de inte fungerade. De erkände att de kan ha skapat spänningar hos regeringar genom villkorandet. Vissa säger dock att det krävs ännu mer genomgående förändringar i deras liberaliserade tankesätt och fria marknader.

Det senare kom att handla om de allra fattigaste, och man har även ändrat definitionen på fattigdom som brist på inkomst till brist på förmåga(starkt kopplat till Sens utveckling som frihet). HDI istället för BNP och att det inte finns några universala medel för att bekämpa fattigdom. Inkomst har bara ett instrumentalt värde medan förmåga har ett inneboende. Utveckling kom att handla om balans och sampel mellan ekonomi, politik och sociala faktorer. WB började tänka mer holistiskt och fokusera på sociala faktorer.

CDF handlade om att placera resuserna där de mest behövs. Man fokuserade på ojämlikhet mellan könen, kunskaps klyftor, överpopulation. WB fick ett mer brett fokus än bara ekonomiska reformer som rätt till egendom till en mer öppen och ärlig regering, mått på välfärd, vatten, mat, utbildning, vård, kulturbevaring. CDF är bredare än SAP.

Sammanfattning: Stickan ville ändra diskursen gällande utveckling. Vissa säger dock att SAP var rättfärdigat vid början av utveckling och när U-länder fått mer regering kunde man ha en mer anslappnad approach. CDF:s huvudmål är att vara ett partnerskap mellan givare och mottagare samt mottagarregeringen och det civila samhället. det är dock svårt att enas över policys men CDF fokuserar på bistånd under de mest fördelaktiga förhållandena. I miljöer med dåliga policys är idéer viktigare än bistånd. Bra policys kan vara hängivenhet till att skapa pro-poor utveckling, WB ska fungera som kunskapsbank, att skapa reformer är kanske den enda gången då villkorande är bra. CDF handlar inte som SAP att skapa tillväxt utan att se till de fattigaste av de fattiga.

J. Lugalla(1995)The Impact of Structural Adjustment Policies on Women and Children’s Health in Tanzania, Review of African Political Economy, No.63, Vol.22, March

Denna handlar om SAP I Tanzania och hur man genom reformer och att ta bort subventioner på vissa varor, devalvering, liberaliserat handel, mindre statliga utigfter, kostnadsdelningsystem för hälso- utbildningssektor försökt balansera krediter och öka exporten. Detta har dock lett till ökad fattigdom och minskade inkomster vilket har fått förödande konsekvenser inte främst för de värst utsatta(kvinnor och barn). Minskningen i arbeten har lett till att män ofta söker jobb på annat håll vilket lämnar rurala kvinnor med en större arbetsbörda. Barnadödligheten har ökat, HIV/Aids och undernäring vilket inte bara hotar den nuvarande befolkningen utan även kommande generationer.

WB kom 1981 med Berg-rapporten vilken fokuserade på hur man missköt ekonomin och naturresurser i subsahara delen av Afrika och pekade på att dessa var huvudorsakerna till dess ekonomiska kris. Man menade att detta begränsade tillväxten i BNP, exporter och minsknings i den internationella valutakursen vilket fick ekonomiska såväl som socialt hämmande effekter. Detta var början till SAP. Man trodde genom en strukturell förändring av ekonomin genom minskade budgetunderskott, strikt finanspolitik, ökad effektivitet, uppmuntring av den privata sektorn, export orienterad produktion, devalvering, minskade statliga utgifter, kostnadsdelningssystem, liberlisering, mindre skatt på varor, uppmuntrande av FDI, privatisering, mindre subventioner, avreglernadet av sociala tjänster som jobbsäkerhetsåtgärder, kort sagt en fri marknad, höja tillväxten och lösa problemen.

Den här artikelns huvudfokus ligger på hur olika grupper drabbades av SAP och främst då de utsatta(kvinnor och barn). SAP hade många negativa effekter för landet, tex hög inflation och de minskade statliga spenderingarna i hälsosektorn skapade kaos med dyr sjukvård, privat sjukvårdssektor som ofta var dålig, mutor, större klyftor och spänningar i samhället, dålig sanitation, dålig vattenförsörjning, mindre budgetar för sopphämtning och avlopp. Dessa begränsningar som de statliga nedskärningarna ledde till osanitära förhållanden som starkt påverkade kvinnors och barns hälsa.

Der är viktigt att se vad SAP betydde för olika samhällsgrupper. Inverkan för de utsatta var både direkt och indirekt. Det ökade tex rurala kvinnors arbetsbörda i och med inneffektivtet i jordbruket och orsakade massarbetslöshet. Boendekostnader steg och jordbruket blev inte kostnadseffektivt vilket ledde till att män sökte arbeten i städerna och kvinnors arbete som ofta faller i den informella sektorn räknades inte med och de fick dubblad börda.  Kvinnors arbetsdag blev längre och i och med att det inte sågs lika lönsamt att utbilda kvinnor som män fick de ofta lämna skolan och hjälpa till i hemmet. Kvinnorna är ofta beroende av männens inkomst vilket lämnade dem i ett beroende förhållande där de inte hade så mycket att säga till om utan fick acceptera männens vilja. SAP ledde därmed till en erosion i inkomster och ökade köns klyftor och kvinnor fick ofta försörja sig via prostitution. Den stora arbetsbördan för kvinnor lämnande ofta barnen att ta hand om sig själva vilket får negativa effekter för dess utveckling. Kvinnor är ofta mer utsatta vad det gäller HIV, undernäring vilket ledde till att många barn och kvinnor dog. SAP ledde även till fler kriminella gatugäng.

I och med att nedskärningarna i utbildning i första hand drabbade kvinnor och det finns kausala förhållanden till utbildning, hälsa, fertilitetstal, HIV, barnadödlighet, familjeplanering så fick SAP väldigt negativa effekter på det sättet.

Sammanfattning: SAP gör mer dåligt än bra. Drabbar kvinnor och barn värst vilket hotar den framtida befolkningen. Lämnar männen att söka jobb på annat hål vilket leder till ökade sexpartners och mer HIV. SAP har dock inte orsakat problemen men gjort de mer intensiva då regeringen har lämnats oförmögen att hantera problemen. SAP har gjort vården dyrare, färre mediciner, sämre personal, mer privatkliniker och att tackla hälsoproblemen kan bara lösas genom at utbilda kvinnor vilket lämnar detta i en ond cirkel. Man måste ifrågasätta könsrollerna som är kulturellt och politiskt lagda.

Cerruti, M. (2000) “Economic Reform, Structural Adjustment and Female Labor Force Participation in Buenos Aires, Argentina.” World Development 28(5): 879-91.

LFP: female labour force participation, artikeln undersöker hur SAP har fått bra effekter för LFP då fler kvinnor har varit tvungna att lämna hemmet och söka jobb då det har lett till instabilitet hos männens arbeten. På detta sätt gick BNP upp i Argentina trots att arbetslösheten steg, större klyftor i inkomstfördelningen och finanskris.

Artikelns huvudfokus är alltså hur högre jobbsäkerhet och ekonomisk kris påverkade LFP. Den ekonomiska strukturen ändrades i och med krisen men det som normalt leder till ökad LFP(jämställdhet, lagar, fler kontros- och service jobb, högre utbildning, välfärdsprogram, ändrade normer) kan inte har uppkommit under så kort period. Ökningen i LFP måste alltså berott på något annat: vilket var att den primära inkomstkällan i familjen försvann vilket fick kvinnor att söka jobb för att säkra familjens inkomst. Detta betydde dock inte att alla som sökte jobb fick det. det var främst i fattiga och medelinkomst familjer där LFP ökade.

SAP ledde till att många jobb i allmän sektor försvann i och med privatiseringen. Små och medelstora företag försvann medan större växte till sig. Stabiliseringspolicys, privatisering, liberalisering, öppenhet infördes i och med SAP vilket gjorde att många jobb försvann men ändå så steg BNP under den här perioden i Argentina. Detta berodde alltså på att fler kvinnor sökte arbeten och deras odds att befinna sig i LFP steg. Dock var det svårt för båda könen att få jobb vilket drabbade många fattiga otroligt hårt. Olika faktorer spelade roll för om kvinnorna fick jobb, tex utbildning, hur hög inkomst hushållet hade, hur många barn man hade.

Sammanfattning: de traditionella orsakerna till ökad LFP är kopplade till modernisering: mindre fertilitetstal, ökad utbildning, jämställdhet. Men här berodde det inte på det utan ökad instabilitet i inkomst. Detta ska dock betraktas som ett problem då detta inte medförde ökad well-being hos kvinnor: det skapade inte någon form av stabilitet då kvinnors arbeten ofta var osäkra och de saknade ofta saker som hälsoförsäkring, pension och kvinnors sociala nätverk utvidgades inte.

Kritik mot SAP

1. Inte anpassat efter indviduella ekonomier, bara en modell som införs i varje land på samma sätt
2. bidrar till lägre levnadsstandard
3. mindre social välfärd och inför de konstruerade könsrollerna i och med att ansvaret om vård och utbildning sätts på kvinnor
4. ökar dåliga sociala grejer som våld, brott, droger och misshandel av kvinnor

Mindnote:

• Ska man acceptera en smutsig utveckling först? Alla länder har ju haft någon sån
• Ändrad definition av fattigdom= Sens approach, alltså frihet, minskad fattigdom betyder därför att öka kvinnors friheter och därmed friheten att söka jobb
• Sen pratar om kausala förhållanden mellan utbildning och kvinnor och saker som är direkt kopplat till utveckling som mindre barndödlighet och mindre feritiltetstal
• Säkerhetssystem leder till att man skaffar färre barn: SAP motverkar detta
• Margot Wallström: spelar ingen roll vilka policys man har så länge implementeringen inte går som den ska
• Köns neutralitet döljer ett djupare maskunlint bias – Diane Elson, kvinnans arbete är ofta informellt och kan därmed bli mer intensivt i och med SAP, SAP påverkar hushåll på 4 sätt: ändrad inkomst, ändrade priser, mindre stattliga utgifter på tex skola och vård, ändringar i arbetsförhållanden
• Förskjutningar i inkomsten kan få kvinnor att skapa produktivtet som att sälja det de syr etc, men de går dock inte in på arbetsmarknaden med samma rörlighet som män
• IMF och WB var alltså könsblinda med SAP och reinfrocade ofta orientalistiska diskurser som: oss och dem, homogeniserade tredje världen, 

Tenta frågor:

·         What has been the impact of Structural Adjustment Programmes on the lives of women in developing countries?

·         In what ways is Elson’s idea of a ‘gender bias’ useful for understanding the impact of Structural Adjustment Programmes.

·         (In what ways has the impact of structural adjustment contributed to ongoing war economies? )

·         Was the impact of structural adjustment programmes gendered?

2: Nationalism, Kolonialism och kön!

-          Genus var länge något som man bortsåg ifrån vid studerandet av nationalism, så har det varit inom många olika sfärer men kanske extra påtagligt inom just detta område, en anledning till detta kan vara att politik nästan alltid varit en manlig sfär, alltsedan det grekiska polis vilkas den medborgerliga traditionens rötter härstammar från.

MOTHER INDIA/MOTHER IRELAND: COMPARATIVE GENDERED DIALOGUES OF COLONIALISM AND NATIONALISM IN THE EARLY 20TH CENTURY - Suruchi Thapar-Björkert AND Louise Ryan b

Den här artikeln säger att kvinnors involverande I nationalism har varit komplicerat och olikartat.  Könsroller har använts som det bäst passat nationalism projekt(även inverterat i England som man framställde som en feminiserad nation). Moderrollen har varit en central symbol för att förstärka könsrollerna.

Den här artikeln hävdar att kvinnor har använt könsrollerna under nationalistiska projekt för att karva plats i den politiska sfären. Artikeln är en jämförande analys av exempel från Indien och Irland för att undersöka begreppen kolonialism, nationalism och kön. Hävdar att nationalismen har suddat ut gränserna mellan hemmet och den offentliga sfären, slagfält och det privata, etc vilket har fått förstärkt roll hos kvinnor.

Artikeln jämför Irland och Indien, 2 forna Engelska kolonier där man kan se många likheter i historien. Det finns likheter hur de svarade på kolonialism och därför är det motiverat att studera hur retorik och symboler involverade kvinnor i de nationalistiska processerna. Pekar på hur man måste se på kulturella traditioner när man studerar nationalism. Försöker dock inte likna länderna utan se hur kvinnor påverkade nationalismen och de könsbundna symboler som användes.

Mcklintock säger att nationalism alltid är bundet till kön på något sätt. Särskilt modersrollen är ofta central. Dock accepterar inte alltid kvinnor den roll de blir tilldelade eller så kan de använda den för att protestera mot krig.

Nationalism och kolonialism är ofta starkt kopplade och är något som kan förena en nation i protest. Kolonialism har också placerat kvinnor i den traditionella könsrollen och artikeln menar att många kvinnor använt hemma sfären för att utöva motstånd. Att få med kvinnor i den politiska sfären har ofta varit ett taktiskt drag hos antikoloniala rörelser och i uppror har kvinnor ofta haft centrala roller. Nationalistiska rörelser har ofta uppmuntrat kvinnor att delta i den kollektiva sfären och införlivat dem som nationalistiska aktörer, mödrar, utbildare, arbetare och till och med kämpar. Å andra sidan så använder även den nationalistiska diskursen kvinnors könsroller för sina egna intressen. På det sätt använder alltså nationalistiska grupper könsrollerna som de bäst behagar dem som jag nämnde i början. I den nationsbyggande fasen hamnar kvinnan ofta tillbaka i rollen som uppoffrande moder och hängiven fru. Artikeln hävdar dock att de inte alltid går tillbaka och deras involverade i de nationalistiska rörelserna kan leda till att de får en större politisk röst.

Nationalistiska rörelser använder ofta de traditionella rollerna inte bara för att definiera sin egen kultur utan för att skilja sig från de andra. I Indien och i Irland poträtterade man kvinnor som skyddare av nationen och ofta i korrelation till jungfru Maria(Irland) och liknande i Indien glorifierade man kvinnliga gudar som mödrar och skyddare av nationen.

Viss del av litteraturen säger att kvinnor kan vara centrum för nationalistiska rörelser men inte som aktiva deltagare utan som passiva, till exempel så ser mycket av religionen kvinnan som passiv deltagare men det har även kunnat bli omvänt som i Indien där krigsgudarna Durga och Kali knappast kan ses som passiva deltagare. Liknande i Irland har man ofta använt bilden av de stridande militanta celtiska kvinnorna. På detta sätt suddades gränserna mellan de offentliga och det privata ut men kvinnan kunde endast delta i de offentliga så länge hon uppfyllde sina husliga sysslor. I många revolutionära rörelser hade kvinnor centrala roller som tex IRA där kvinnor både sågs som födare och krigare.

Sammanfattning: artikeln försöker reda ut hur kvinnor har utmanat sina könsroller i och med hur de använt under nationalistiska rörelser. Nationalism rörelser har använt kvinnor och mäns roller som det fungerat bäst för dem själva men när nationsbyggandet har börjat har kvinnor ofta fallit tillbaka i samma gamla roller. Det är dock inte alltid fallet då det kan ha lett till att kvinnor fått mersmak för den politiska aktiviteten. Den kommer till fyra slutsatser:

1. först hur kvinnor har närmat sig nationalist diskurser
2. hur nationalism har suddat ut gränserna mellan privat och allmänt och hur detta har involverat kvinnor i kampen
3. hur kvinnor har använt sin roll i den nationalistiska kampen för att få ta del i det kollektiva samhället och inte bara under revolutionen utan de har även kritiserat män för att inte hålla den revolutionistiska andan levande
4. hur användandet av feminina symboler som modern har ofta positiva effekter för kvinnors deltagande på oväntade sätt som männen har haft svårt att utmana

Joane Nagel Masculinity and nationalism: gender and sexuality in the making of nations

Denna artikel diskuterar skillnaderna gällande medborgarskap hos män respektive kvinnor. Vad innebär det att vara man mot ens nations och varför är män så angelägna att gå ut i krig? Pratar om sexualiserad militarism och varför målet med nationen är så olika gällande män och kvinnor. Ord som uppror, politik, revolution, militär, medborgarskap, nationalism har alla en stark maskulin prägel. Kvinnorna har ofta en roll i dessa men då som mer passiv deltagare. Målet med artikeln är att se hur män respektive kvinnor involverat sig i nationen för att förklara global politik.

Pratar om mannens roll som beskyddare och kvinnans passiva moderoll. En nyckelfråga är vad man menar med maskulinitet och vad man menar med nationalism. Pratar om John Wayne modellen av maskulinitet samt Connels underordnande former av manlighet(bög, utländsk, feminim, etc). Mansidealet är ofta ett fördummande hjälteideal som marginaliserar en mans kreativa och feminina sidor.

Nationalism och militarism går ofta hand i hand. I nationalismen så skiljer man inte endast på ett gemensamt förflutet utan även en gemensam framtid(tänk Zimbabwe). Bygger på traditioner, sätta gränser, definiera sitt samhälle, de andra och de egna. Nationalism och en form av chauvinism går ofta hand i hand och det bygger på etnocentriska antaganden om överlägsenhet. Skiljer på 2 sidor av nationalism; den förödande militanta och den positiva nationsbyggande, Vapen vs smör. Kampen om självständighet mot byggandet av det politiska väsendet(nazityskland). Nationell medvetenhet kan mobilisera politisk aktivitet. Nationalism kan kopplas till politik och statliga institutioner som tex militären.

Diskuterar hur Roosveldt var tvungen att bygga en bild av att vara manlig för att vinna gehör. Hur imperialistiska ideologier har starka maskulina ideal, symboliserar en rasistisk maskulin diskurs som legitimerar att härska över andra.

Saker som patritiotism är svåra att skilja från maskulinitet och nationalism, den vardagliga maskulina kulturen artikulerar behovet av nationalism, patriotism och militarism. Allt detta bygger på manliga ideal om hjältemod och på samma sätt reflekteras kvinnans roll som biologisk återfödare. Diskuterar samma sak som i föregående artikel: de var aktiva under revolutionen men föll sedan tillbaka in i samma roller.

Diskuterar kvinnors skam och tar slöjan som ett exempel: slöjan som förtryck eller frihet? Diskuterar manlighet(inte ha sex innan krig eller sport för att det sänker prestationsförmågan)

Sammanfattning: män som är rädda för att kvinnan ska gå med i militären försvarar inte bara en nation utan det traditionella idealen, manlig kultur och identitet. Medborgarskap uppfattas olika för män respektive kvinnor. Kvinnor som sluts/whores, män som bögar/wimps

Karen Kampwirth (1996), The Mother of the Nicaraguans: Dona Violeta and the UNO’s Gender Agenda

Berättar historian om Dona Violeta: änka till en avliden politiker som själv blev president. I sin kamp så spelade hon inte på rollen som självständig kvinna utan på rollen som en hängiven hustru, moder och änka. Hon figurerade som en fragil kvinna som kunde hålla familjen tillsammans vilket var något som samhället ansågs behöva. De egenskaper normalt hos en politiker är katastrofala som politisk omedvetenhet kom i handa för henne och hon spelade på de traditionella könsrollerna. Hela kampanjen kan ses som antifeministisk och visade att kvinnor var värdelösa utom i traditionell mening.

Saker som hon ändrade som president: utbildning gällande könsroller, förbjöd abort, försökte få ner trenden i arbetande kvinnor och gjorde reformer för att få kvinnan att återgå till hemmet.

Hon framställdes som moder, änka, lojal hustru och porträtterades som jungfru Maria. Hon försökte visa en alternativ bild till den stridande gerilla kvinnan och försökte visa kvinnan som någon som kunde ena folket i och med de traditionella rollerna. Genom att framställa sig som någon som tog avstånd från politiken så fick hon bukt med inbördeskriget.

Social konservatism(män har makt över kvinnor) skiljer sig från Laizes Faire konservatism då feminister anser att det finns många skillnader på kvinnor och män. För att få feminist kampanjer effektiva kan man inte bara fokusera på staten och politik utan även på gräsrots valkretsar samt medvetenhet om jämställdhet.

Margaret E. Burchianti Building Bridges of Memory: The Mothers of the Plaza de Mayo and the Cultural Politics of Maternal Memories

Detta är en historia om hur det privata blir politiskt och hur kvinnor vars barn blev bortrövade av staten I Argentina pga sin politiska kamp kom att använda sin mödraroller på ett politiskt plan för att sätta sig upp mot politiska orättvisor. Hur de genom minnena av sina barn för vidare den politiska kampen. Genom att studera vad folks minns kan man analysera historien från en komplex politisk ekonomi och hur makt och motstånd har yttrat sig. På ett strategiskt sätt har de använt sina mödrarroller för att bekämpa orättvisor och inte bara gällande deras barn utan de har mobiliserat sig för att bidra till Argentinas nutid. De demonstrerar för generella orättvisor och har använt sin moders bias för att involvera sig i politiken.

Mindnotes:

• Why the African renaissance is likely to fail: the case of Zimbabwe Zibani Maudeni
• Lysistarte: sexstrejk
• Jual Davies: medborgarskap, kultur och politik, gemensamt urpsrung och öde,
• Anne mcklintock: könrollerna tar ett symboliskt uttryck i den nationalistiska dirskursen
• Framtidsperspektiv: "kvinnors medverkan är nödvändig men temporär" och kvinnors utnyttjande av sin moraliska grund (exempelvis självmordsbombare och frakt av vapen). – Miranda Alison

tenta frågor:

• How did gendered symbolism assist anti-colonial nationalist projects
• Draw on the intersections between gender and nationalist projects in anti-colonial struggles.

Modersland, modermål, brödraskap, nationens fäder, hemland, dessa är alla retoriska begrepp som är ofta förekomande i nationalistiska diskurser, dock är dessa inte endast symbolik utan något som formar diskussionen i nations bygganden och nationalistiska rörelser. Sociala konstruktioner som delar upp kön och folkslag i grupper är något som vilar i varje nations byggstenar och knyter samman människor och bildar det som kallas nationalism. Nationalism är i sig ofta ett bakåtsträvande begrepp, en grupp som enas över föreställda gemenskaper(kanske som ett svar på orättvisa, sociala klyftor eller samhällsproblem). Dessa grupper uppstod ofta som svar på kolonialismen. En nationalistisk grupp enas inte endast över ett förflutet utan även en framtid, något som de vill sträva efter.

Nationalism är utövandet av intern hegemoni där en grupp med föreställda gemenskaper förenas över en ideologi. Dessa ideologier spelar på konstruerade roller utifrån kön och ras, till exempel så framställs landet nästan alltid som en feminin figur som behövs beskyddas. Detta används sedan i den nationalistiska diskursen för att skilja kvinnor och män där män ska beskydda kvinnor som framställs utifrån deras biologiska och reproduktiva natur. Män har alltså en aktiv, beskyddande och stridande roll i nationalism diskurser medan kvinnorna har en mer passiv och reproducerande roll. Nationen som den patriarkaliska familjen och medborgarskapet grundas i ett brödraskap där kvinnor är exkluderade från makten. På detta sätt tystas kvinnor ned och deras identiteter försummas. Kvinnor får en markerande roll i samhället där de ses som något som krävs för nationens framtid men deras röst marginaliseras samtidigt.

Den patriarkaliska bilden kan vara farlig för kvinnor då massvåldtäkter kan vara ett sätt att utplåna andra etniciteter.

Det som är bra med de föreställda gemenskaperna, rasistiska och könskonstruerade ideal är att de inte bygger på någon objektiv sanning och därmed så kan de bekämpas, vilket ligger i procces förloppet