sammanfattning VT 12 - engendering

Down the Great Financial Drain: How debt and the Washington Consensus destroy development and create poverty – Susan George:

Hon pratar om att en fri marknad är som att släppa en fri räv in till den fria hönsgården då man släpper marknaden åt de stora företgasjättarna som bara är ute efter kortsiktig vinst. Hon pratar om globalisering och hur man måste förklara detta genom neoliberalekonomi eller vår tids kapitalistiska ekonomi. Detta är förenat med Washington konsensus vilket innebär öppna gränser och fritt inflöde/utflöde av kapital vilket ofta inte gynnar de fattiga. WC kan förklaras som strukturella justeringar och infördes som chockterapi för U-länder. Dessa element ingår i SAP:

1. strikt finansdiscplin och slut på budgetunderskott
2. ändrad prioritering hos regering och mindre statliga utgifter
3. skatte reformer
4. flexibla räntor
5. kompetativa växlingskurser
6. liberalisering av handel
7. fördelaktig miljö för FDI
8. privatisering
9. avreglering
10. rätt till egendom

Det mesta av detta låter fint men problemet ligger i att i praktiken så har det alltid set annorlunda ut samt att andra saker ofta kompleterats med WC vilket verkat som ett gift för U-länderna. Finans disciplin har kommit att innebära stora budgetöverskott som inte ens spenderas då folket svälter, ändrade prioritering och mindre statliga utgifter har blivit nedskärningar i transport, el, mat, etc och gjort att folk fått betala fullpris för saker som vård och utbildning. Skatte reformer har kommit att betyda mindre skatt för de rika. Flexibla räntor har kommit att betyda höjda räntor med mindre flexibilitet, vilket lett till dyra krediter för små och medelstora företag och gjort att de inte klarat sig. Privatisering har lett till att rika utnyttjat systemet för att tjäna pengar på kortsikt. FDI leder ofta inte till en hållbar arbetsmarknad utan gynnar bara existerande företag. Rätt till egendom låter bra men fastnar oftast på högre nivåer.

Wiliamson menar i sin version av WC att det inte betyder monetära program med liten statlig roll men så har ofta inte varit fallet utan WB har ofta tryckt för oberoende och centrala banker utifrån den europeiska modellen.

Den kanske största skillnanden mellan pappret och praktiken är öppnandet av gränser vilket tillåter fritt inflöde och kanske viktigare utflöde av kapital. Detta ger makten åt stora företag att flytta sin business utanför landet och andra företag att köpa upp kapital i landet och lämnar regeringen maktlösa. Detta kanske skulle fungera om alla valutor var lika starka men så är inte fallet. Och om det inte finns skatte- eller valutaregleringar att stoppa företagen så springer de från tillfälle till tillfälle och på detta sätt har de gjort upphov till mkt av finanskriserna hos U-länder de senaste 25 åren.

Den ursprungliga tanken med WC var att stoppa alla nationalistiska intentioner och istället föda inhemska industrier och subventionera vissa varor för att öka exporten och satsa på sådant man komparativa fördelar i. Men på detta sätt öppnade man gränserna för internationella spelare vilket inte gynnade lokala företag och kom att bli ett sätt som vi i norr fortsatte göda en statskuld som de drabbade aldrig skulle kunna betala av och därmed blev de tvungna att fortsätta lyda order. Om ekonomi vore en vetenskap hade man för länge sedan behövt överge SAP pga dess katastrofala konsekvenser men det är en ideologi vilket betyder att de som bestämmer får fortsätta. Det handlar mer om politik än ekonomi och vissa kan göra sig förmögna på dessa planer.

Man kan säga att detta är vår tids kolonialism men bättre då det inte drar på sig samma negativa uppmärksamhet och genom skuldbeläggning har vi kunnat fortsätta regera över de fattiga. De som varit mest fattiga är de som har behövt lyda mest. Vi i norr lånar ut pengar och de får betala tillbaka i export. Om länder skulle betala av sin skuld skulle detta enligt många ha bra effekter för utvecklingen. Hela vår ekonomi bygger på skuld men frågan är när ett land har skyldighet att betala av den.

John Pender (2001), From 'structural adjustment 'to 'comprehensive development framework': conditionality transformed?, Third World Quarterly, Vol.22, No.3, pp.377-411

Denna artikel diskuterar hur diskursen hos WB har ändrats. Hur de gått från att bara fokusera på tillväxt för utveckling till att fokusera på de fattigaste av de fattiga. Artikeln menar att länder måste äga sin egen utvecklingsstartegi och villkorandet och SAP sätter begränsningar för detta.

WB har bygget upp CDF(omfattande utvecklings ramverk) där de ser sig själva som kunskapsbank och har ett ömsesidigt förhållande som rådgivare till mottagarregering. Ändringarna i deras fokus gällande utveckling kan analyseras ur 3 frågor:

1.      Hur och varöfr har de ändrat sin syn på vad som utgör utveckling?

2.      hur och varför har WB förklarat att det är väsentligt att ändra sin syn gällande villkorandet?

3.      hur påstår WB att dess nya syn gällande utveckling kommer resultera i att länder äger sina egna utvecklingsstrategier?

Dessa frågor analyseras utifrån vad som har hänt under perioden med SAP.

1980-94 var SAP mainstream inte bara hos WB utan hos andra beslutsfattare. Fokus var på snabb tillväxt hos U-länderna och mätningarna låg i BNP, reala inkomster, livslängd, utbildning, konsumtion. Man fokuserade på mindre stat och friare marknad. Många U-länder var centrerade kring staten och man uppmanade dem att fokusera mer på export mindre på infant industrier. Detta härstammade från den neoklassiska teorin om mindre statliga spenderingar, stark finanspolitik, kontrollerad inflation, balanserade betalningsunderskott och mindre statliga spenderingar. Fokus låg internationell konkurens, privatisering, avrgerling, FDI. Man såg denna modell som universal för att promota tillväxt och utveckling. Man införde detta genom villkorandet av bistånd: finansiellt stöd i kombo med olika rekommendationer. Biståndet kom både från WB, biståndsorganisationer och privata finansörer. Genom villkorandet och ett smalt fokus på ett fåtal ekonomiska instrument begränsade man länder att experimentera med sina egna utvecklingsstratgier vilket hämmade dem.  

WC har dock andra mål som att begränsa befolkning, förbättra miljö, demokrati och mänskliga rättigheter men på gott och ont har detta inte så mycket med deras ekonomiska policys att göra. Chockinförandet av kapitalism blev inte så lyckat som man tänkt sig.

På 90-talet föll mkt kritik mot WC, tex så stod de asiatiska tigrarna som ett mot exempel där man med en starkt reglerad stat lyckats med utveckling. Kritker som Stiglitz menade att det inte var lyckat med en fri marknad. Utvecklingsstragier kom att handla om att investera för folket, skapa konkurrens hos den privata sektorn, stabil makro och hålla ekonomin öppen för internationell handel. Man gick ifrån teorin där tillväxt endast var central och började fokusera på en arbetsintensiv tillväxt med sociala tjänster. Slutsatsen i artikeln ligger i att SAP inte är bra och ger orealistiska förhoppningar som inte U-länderna kan ta till sig. Ett av de hårdaste slagen mot WC var när dess flaggskepp Mexico stagnerade. De asiatiska tigrarna, felaktiga förväntningar och Mexico fick WB att tänka om år 95. Man började då experimentera med att skriva av skulderna hos de allra fattigaste och en mer jämlik fördelning och hållbar utveckling. Man gick ifrån WC och ändrade synsättet gällande utveckling men Stiglitz menade fortfarande att vi var kolonialiserad i sinnet då vi utgick från att vi måste rätta till de andra.  

Att man breddade objektivet menade att man började se tillväxt som en sak i raden av många som krävs för utveckling. BNP spelade dock stor roll fortfarande och sågs inte som ett mål i sig men ett sätt att uppnå de andra målen. Man började se till ett samspel mellan stabil makropolicy, hållbar miljöutveckling, utveckling av den privata sektorn och investeringar i humant kapital. Stiglitz(stickan) utvecklade ett bredare perspektiv byggt på jämlikhet, hållbarhet och demokrati. Han pratade om en post WC med breddare mål, han fokuserade mkt på staten och skapa stabila förhållanden, konkurrens vare sig det gäller privat eller allmän sektor, investerade i humant kapital och kritiserade smala synsätt på privatisering för att bekämpa inflationen. 95-97 skedde många förändringar.

På 90-talet blev WB mer självkritiska och såg att anledningen till att Afrika gått åt helvete var inte att de inte kunde ta till sig policerna utan att de inte fungerade. De erkände att de kan ha skapat spänningar hos regeringar genom villkorandet. Vissa säger dock att det krävs ännu mer genomgående förändringar i deras liberaliserade tankesätt och fria marknader.

Det senare kom att handla om de allra fattigaste, och man har även ändrat definitionen på fattigdom som brist på inkomst till brist på förmåga(starkt kopplat till Sens utveckling som frihet). HDI istället för BNP och att det inte finns några universala medel för att bekämpa fattigdom. Inkomst har bara ett instrumentalt värde medan förmåga har ett inneboende. Utveckling kom att handla om balans och sampel mellan ekonomi, politik och sociala faktorer. WB började tänka mer holistiskt och fokusera på sociala faktorer.

CDF handlade om att placera resuserna där de mest behövs. Man fokuserade på ojämlikhet mellan könen, kunskaps klyftor, överpopulation. WB fick ett mer brett fokus än bara ekonomiska reformer som rätt till egendom till en mer öppen och ärlig regering, mått på välfärd, vatten, mat, utbildning, vård, kulturbevaring. CDF är bredare än SAP.

Sammanfattning: Stickan ville ändra diskursen gällande utveckling. Vissa säger dock att SAP var rättfärdigat vid början av utveckling och när U-länder fått mer regering kunde man ha en mer anslappnad approach. CDF:s huvudmål är att vara ett partnerskap mellan givare och mottagare samt mottagarregeringen och det civila samhället. det är dock svårt att enas över policys men CDF fokuserar på bistånd under de mest fördelaktiga förhållandena. I miljöer med dåliga policys är idéer viktigare än bistånd. Bra policys kan vara hängivenhet till att skapa pro-poor utveckling, WB ska fungera som kunskapsbank, att skapa reformer är kanske den enda gången då villkorande är bra. CDF handlar inte som SAP att skapa tillväxt utan att se till de fattigaste av de fattiga.

J. Lugalla(1995)The Impact of Structural Adjustment Policies on Women and Children’s Health in Tanzania, Review of African Political Economy, No.63, Vol.22, March

Denna handlar om SAP I Tanzania och hur man genom reformer och att ta bort subventioner på vissa varor, devalvering, liberaliserat handel, mindre statliga utigfter, kostnadsdelningsystem för hälso- utbildningssektor försökt balansera krediter och öka exporten. Detta har dock lett till ökad fattigdom och minskade inkomster vilket har fått förödande konsekvenser inte främst för de värst utsatta(kvinnor och barn). Minskningen i arbeten har lett till att män ofta söker jobb på annat håll vilket lämnar rurala kvinnor med en större arbetsbörda. Barnadödligheten har ökat, HIV/Aids och undernäring vilket inte bara hotar den nuvarande befolkningen utan även kommande generationer.

WB kom 1981 med Berg-rapporten vilken fokuserade på hur man missköt ekonomin och naturresurser i subsahara delen av Afrika och pekade på att dessa var huvudorsakerna till dess ekonomiska kris. Man menade att detta begränsade tillväxten i BNP, exporter och minsknings i den internationella valutakursen vilket fick ekonomiska såväl som socialt hämmande effekter. Detta var början till SAP. Man trodde genom en strukturell förändring av ekonomin genom minskade budgetunderskott, strikt finanspolitik, ökad effektivitet, uppmuntring av den privata sektorn, export orienterad produktion, devalvering, minskade statliga utgifter, kostnadsdelningssystem, liberlisering, mindre skatt på varor, uppmuntrande av FDI, privatisering, mindre subventioner, avreglernadet av sociala tjänster som jobbsäkerhetsåtgärder, kort sagt en fri marknad, höja tillväxten och lösa problemen.

Den här artikelns huvudfokus ligger på hur olika grupper drabbades av SAP och främst då de utsatta(kvinnor och barn). SAP hade många negativa effekter för landet, tex hög inflation och de minskade statliga spenderingarna i hälsosektorn skapade kaos med dyr sjukvård, privat sjukvårdssektor som ofta var dålig, mutor, större klyftor och spänningar i samhället, dålig sanitation, dålig vattenförsörjning, mindre budgetar för sopphämtning och avlopp. Dessa begränsningar som de statliga nedskärningarna ledde till osanitära förhållanden som starkt påverkade kvinnors och barns hälsa.

Der är viktigt att se vad SAP betydde för olika samhällsgrupper. Inverkan för de utsatta var både direkt och indirekt. Det ökade tex rurala kvinnors arbetsbörda i och med inneffektivtet i jordbruket och orsakade massarbetslöshet. Boendekostnader steg och jordbruket blev inte kostnadseffektivt vilket ledde till att män sökte arbeten i städerna och kvinnors arbete som ofta faller i den informella sektorn räknades inte med och de fick dubblad börda.  Kvinnors arbetsdag blev längre och i och med att det inte sågs lika lönsamt att utbilda kvinnor som män fick de ofta lämna skolan och hjälpa till i hemmet. Kvinnorna är ofta beroende av männens inkomst vilket lämnade dem i ett beroende förhållande där de inte hade så mycket att säga till om utan fick acceptera männens vilja. SAP ledde därmed till en erosion i inkomster och ökade köns klyftor och kvinnor fick ofta försörja sig via prostitution. Den stora arbetsbördan för kvinnor lämnande ofta barnen att ta hand om sig själva vilket får negativa effekter för dess utveckling. Kvinnor är ofta mer utsatta vad det gäller HIV, undernäring vilket ledde till att många barn och kvinnor dog. SAP ledde även till fler kriminella gatugäng.

I och med att nedskärningarna i utbildning i första hand drabbade kvinnor och det finns kausala förhållanden till utbildning, hälsa, fertilitetstal, HIV, barnadödlighet, familjeplanering så fick SAP väldigt negativa effekter på det sättet.

Sammanfattning: SAP gör mer dåligt än bra. Drabbar kvinnor och barn värst vilket hotar den framtida befolkningen. Lämnar männen att söka jobb på annat hål vilket leder till ökade sexpartners och mer HIV. SAP har dock inte orsakat problemen men gjort de mer intensiva då regeringen har lämnats oförmögen att hantera problemen. SAP har gjort vården dyrare, färre mediciner, sämre personal, mer privatkliniker och att tackla hälsoproblemen kan bara lösas genom at utbilda kvinnor vilket lämnar detta i en ond cirkel. Man måste ifrågasätta könsrollerna som är kulturellt och politiskt lagda.

Cerruti, M. (2000) “Economic Reform, Structural Adjustment and Female Labor Force Participation in Buenos Aires, Argentina.” World Development 28(5): 879-91.

LFP: female labour force participation, artikeln undersöker hur SAP har fått bra effekter för LFP då fler kvinnor har varit tvungna att lämna hemmet och söka jobb då det har lett till instabilitet hos männens arbeten. På detta sätt gick BNP upp i Argentina trots att arbetslösheten steg, större klyftor i inkomstfördelningen och finanskris.

Artikelns huvudfokus är alltså hur högre jobbsäkerhet och ekonomisk kris påverkade LFP. Den ekonomiska strukturen ändrades i och med krisen men det som normalt leder till ökad LFP(jämställdhet, lagar, fler kontros- och service jobb, högre utbildning, välfärdsprogram, ändrade normer) kan inte har uppkommit under så kort period. Ökningen i LFP måste alltså berott på något annat: vilket var att den primära inkomstkällan i familjen försvann vilket fick kvinnor att söka jobb för att säkra familjens inkomst. Detta betydde dock inte att alla som sökte jobb fick det. det var främst i fattiga och medelinkomst familjer där LFP ökade.

SAP ledde till att många jobb i allmän sektor försvann i och med privatiseringen. Små och medelstora företag försvann medan större växte till sig. Stabiliseringspolicys, privatisering, liberalisering, öppenhet infördes i och med SAP vilket gjorde att många jobb försvann men ändå så steg BNP under den här perioden i Argentina. Detta berodde alltså på att fler kvinnor sökte arbeten och deras odds att befinna sig i LFP steg. Dock var det svårt för båda könen att få jobb vilket drabbade många fattiga otroligt hårt. Olika faktorer spelade roll för om kvinnorna fick jobb, tex utbildning, hur hög inkomst hushållet hade, hur många barn man hade.

Sammanfattning: de traditionella orsakerna till ökad LFP är kopplade till modernisering: mindre fertilitetstal, ökad utbildning, jämställdhet. Men här berodde det inte på det utan ökad instabilitet i inkomst. Detta ska dock betraktas som ett problem då detta inte medförde ökad well-being hos kvinnor: det skapade inte någon form av stabilitet då kvinnors arbeten ofta var osäkra och de saknade ofta saker som hälsoförsäkring, pension och kvinnors sociala nätverk utvidgades inte.

Kritik mot SAP

1. Inte anpassat efter indviduella ekonomier, bara en modell som införs i varje land på samma sätt
2. bidrar till lägre levnadsstandard
3. mindre social välfärd och inför de konstruerade könsrollerna i och med att ansvaret om vård och utbildning sätts på kvinnor
4. ökar dåliga sociala grejer som våld, brott, droger och misshandel av kvinnor

Mindnote:

• Ska man acceptera en smutsig utveckling först? Alla länder har ju haft någon sån
• Ändrad definition av fattigdom= Sens approach, alltså frihet, minskad fattigdom betyder därför att öka kvinnors friheter och därmed friheten att söka jobb
• Sen pratar om kausala förhållanden mellan utbildning och kvinnor och saker som är direkt kopplat till utveckling som mindre barndödlighet och mindre feritiltetstal
• Säkerhetssystem leder till att man skaffar färre barn: SAP motverkar detta
• Margot Wallström: spelar ingen roll vilka policys man har så länge implementeringen inte går som den ska
• Köns neutralitet döljer ett djupare maskunlint bias – Diane Elson, kvinnans arbete är ofta informellt och kan därmed bli mer intensivt i och med SAP, SAP påverkar hushåll på 4 sätt: ändrad inkomst, ändrade priser, mindre stattliga utgifter på tex skola och vård, ändringar i arbetsförhållanden
• Förskjutningar i inkomsten kan få kvinnor att skapa produktivtet som att sälja det de syr etc, men de går dock inte in på arbetsmarknaden med samma rörlighet som män
• IMF och WB var alltså könsblinda med SAP och reinfrocade ofta orientalistiska diskurser som: oss och dem, homogeniserade tredje världen, 

Tenta frågor:

·         What has been the impact of Structural Adjustment Programmes on the lives of women in developing countries?

·         In what ways is Elson’s idea of a ‘gender bias’ useful for understanding the impact of Structural Adjustment Programmes.

·         (In what ways has the impact of structural adjustment contributed to ongoing war economies? )

·         Was the impact of structural adjustment programmes gendered?

2: Nationalism, Kolonialism och kön!

-          Genus var länge något som man bortsåg ifrån vid studerandet av nationalism, så har det varit inom många olika sfärer men kanske extra påtagligt inom just detta område, en anledning till detta kan vara att politik nästan alltid varit en manlig sfär, alltsedan det grekiska polis vilkas den medborgerliga traditionens rötter härstammar från.

MOTHER INDIA/MOTHER IRELAND: COMPARATIVE GENDERED DIALOGUES OF COLONIALISM AND NATIONALISM IN THE EARLY 20TH CENTURY - Suruchi Thapar-Björkert AND Louise Ryan b

Den här artikeln säger att kvinnors involverande I nationalism har varit komplicerat och olikartat.  Könsroller har använts som det bäst passat nationalism projekt(även inverterat i England som man framställde som en feminiserad nation). Moderrollen har varit en central symbol för att förstärka könsrollerna.

Den här artikeln hävdar att kvinnor har använt könsrollerna under nationalistiska projekt för att karva plats i den politiska sfären. Artikeln är en jämförande analys av exempel från Indien och Irland för att undersöka begreppen kolonialism, nationalism och kön. Hävdar att nationalismen har suddat ut gränserna mellan hemmet och den offentliga sfären, slagfält och det privata, etc vilket har fått förstärkt roll hos kvinnor.

Artikeln jämför Irland och Indien, 2 forna Engelska kolonier där man kan se många likheter i historien. Det finns likheter hur de svarade på kolonialism och därför är det motiverat att studera hur retorik och symboler involverade kvinnor i de nationalistiska processerna. Pekar på hur man måste se på kulturella traditioner när man studerar nationalism. Försöker dock inte likna länderna utan se hur kvinnor påverkade nationalismen och de könsbundna symboler som användes.

Mcklintock säger att nationalism alltid är bundet till kön på något sätt. Särskilt modersrollen är ofta central. Dock accepterar inte alltid kvinnor den roll de blir tilldelade eller så kan de använda den för att protestera mot krig.

Nationalism och kolonialism är ofta starkt kopplade och är något som kan förena en nation i protest. Kolonialism har också placerat kvinnor i den traditionella könsrollen och artikeln menar att många kvinnor använt hemma sfären för att utöva motstånd. Att få med kvinnor i den politiska sfären har ofta varit ett taktiskt drag hos antikoloniala rörelser och i uppror har kvinnor ofta haft centrala roller. Nationalistiska rörelser har ofta uppmuntrat kvinnor att delta i den kollektiva sfären och införlivat dem som nationalistiska aktörer, mödrar, utbildare, arbetare och till och med kämpar. Å andra sidan så använder även den nationalistiska diskursen kvinnors könsroller för sina egna intressen. På det sätt använder alltså nationalistiska grupper könsrollerna som de bäst behagar dem som jag nämnde i början. I den nationsbyggande fasen hamnar kvinnan ofta tillbaka i rollen som uppoffrande moder och hängiven fru. Artikeln hävdar dock att de inte alltid går tillbaka och deras involverade i de nationalistiska rörelserna kan leda till att de får en större politisk röst.

Nationalistiska rörelser använder ofta de traditionella rollerna inte bara för att definiera sin egen kultur utan för att skilja sig från de andra. I Indien och i Irland poträtterade man kvinnor som skyddare av nationen och ofta i korrelation till jungfru Maria(Irland) och liknande i Indien glorifierade man kvinnliga gudar som mödrar och skyddare av nationen.

Viss del av litteraturen säger att kvinnor kan vara centrum för nationalistiska rörelser men inte som aktiva deltagare utan som passiva, till exempel så ser mycket av religionen kvinnan som passiv deltagare men det har även kunnat bli omvänt som i Indien där krigsgudarna Durga och Kali knappast kan ses som passiva deltagare. Liknande i Irland har man ofta använt bilden av de stridande militanta celtiska kvinnorna. På detta sätt suddades gränserna mellan de offentliga och det privata ut men kvinnan kunde endast delta i de offentliga så länge hon uppfyllde sina husliga sysslor. I många revolutionära rörelser hade kvinnor centrala roller som tex IRA där kvinnor både sågs som födare och krigare.

Sammanfattning: artikeln försöker reda ut hur kvinnor har utmanat sina könsroller i och med hur de använt under nationalistiska rörelser. Nationalism rörelser har använt kvinnor och mäns roller som det fungerat bäst för dem själva men när nationsbyggandet har börjat har kvinnor ofta fallit tillbaka i samma gamla roller. Det är dock inte alltid fallet då det kan ha lett till att kvinnor fått mersmak för den politiska aktiviteten. Den kommer till fyra slutsatser:

1. först hur kvinnor har närmat sig nationalist diskurser
2. hur nationalism har suddat ut gränserna mellan privat och allmänt och hur detta har involverat kvinnor i kampen
3. hur kvinnor har använt sin roll i den nationalistiska kampen för att få ta del i det kollektiva samhället och inte bara under revolutionen utan de har även kritiserat män för att inte hålla den revolutionistiska andan levande
4. hur användandet av feminina symboler som modern har ofta positiva effekter för kvinnors deltagande på oväntade sätt som männen har haft svårt att utmana

Joane Nagel Masculinity and nationalism: gender and sexuality in the making of nations

Denna artikel diskuterar skillnaderna gällande medborgarskap hos män respektive kvinnor. Vad innebär det att vara man mot ens nations och varför är män så angelägna att gå ut i krig? Pratar om sexualiserad militarism och varför målet med nationen är så olika gällande män och kvinnor. Ord som uppror, politik, revolution, militär, medborgarskap, nationalism har alla en stark maskulin prägel. Kvinnorna har ofta en roll i dessa men då som mer passiv deltagare. Målet med artikeln är att se hur män respektive kvinnor involverat sig i nationen för att förklara global politik.

Pratar om mannens roll som beskyddare och kvinnans passiva moderoll. En nyckelfråga är vad man menar med maskulinitet och vad man menar med nationalism. Pratar om John Wayne modellen av maskulinitet samt Connels underordnande former av manlighet(bög, utländsk, feminim, etc). Mansidealet är ofta ett fördummande hjälteideal som marginaliserar en mans kreativa och feminina sidor.

Nationalism och militarism går ofta hand i hand. I nationalismen så skiljer man inte endast på ett gemensamt förflutet utan även en gemensam framtid(tänk Zimbabwe). Bygger på traditioner, sätta gränser, definiera sitt samhälle, de andra och de egna. Nationalism och en form av chauvinism går ofta hand i hand och det bygger på etnocentriska antaganden om överlägsenhet. Skiljer på 2 sidor av nationalism; den förödande militanta och den positiva nationsbyggande, Vapen vs smör. Kampen om självständighet mot byggandet av det politiska väsendet(nazityskland). Nationell medvetenhet kan mobilisera politisk aktivitet. Nationalism kan kopplas till politik och statliga institutioner som tex militären.

Diskuterar hur Roosveldt var tvungen att bygga en bild av att vara manlig för att vinna gehör. Hur imperialistiska ideologier har starka maskulina ideal, symboliserar en rasistisk maskulin diskurs som legitimerar att härska över andra.

Saker som patritiotism är svåra att skilja från maskulinitet och nationalism, den vardagliga maskulina kulturen artikulerar behovet av nationalism, patriotism och militarism. Allt detta bygger på manliga ideal om hjältemod och på samma sätt reflekteras kvinnans roll som biologisk återfödare. Diskuterar samma sak som i föregående artikel: de var aktiva under revolutionen men föll sedan tillbaka in i samma roller.

Diskuterar kvinnors skam och tar slöjan som ett exempel: slöjan som förtryck eller frihet? Diskuterar manlighet(inte ha sex innan krig eller sport för att det sänker prestationsförmågan)

Sammanfattning: män som är rädda för att kvinnan ska gå med i militären försvarar inte bara en nation utan det traditionella idealen, manlig kultur och identitet. Medborgarskap uppfattas olika för män respektive kvinnor. Kvinnor som sluts/whores, män som bögar/wimps

Karen Kampwirth (1996), The Mother of the Nicaraguans: Dona Violeta and the UNO’s Gender Agenda

Berättar historian om Dona Violeta: änka till en avliden politiker som själv blev president. I sin kamp så spelade hon inte på rollen som självständig kvinna utan på rollen som en hängiven hustru, moder och änka. Hon figurerade som en fragil kvinna som kunde hålla familjen tillsammans vilket var något som samhället ansågs behöva. De egenskaper normalt hos en politiker är katastrofala som politisk omedvetenhet kom i handa för henne och hon spelade på de traditionella könsrollerna. Hela kampanjen kan ses som antifeministisk och visade att kvinnor var värdelösa utom i traditionell mening.

Saker som hon ändrade som president: utbildning gällande könsroller, förbjöd abort, försökte få ner trenden i arbetande kvinnor och gjorde reformer för att få kvinnan att återgå till hemmet.

Hon framställdes som moder, änka, lojal hustru och porträtterades som jungfru Maria. Hon försökte visa en alternativ bild till den stridande gerilla kvinnan och försökte visa kvinnan som någon som kunde ena folket i och med de traditionella rollerna. Genom att framställa sig som någon som tog avstånd från politiken så fick hon bukt med inbördeskriget.

Social konservatism(män har makt över kvinnor) skiljer sig från Laizes Faire konservatism då feminister anser att det finns många skillnader på kvinnor och män. För att få feminist kampanjer effektiva kan man inte bara fokusera på staten och politik utan även på gräsrots valkretsar samt medvetenhet om jämställdhet.

Margaret E. Burchianti Building Bridges of Memory: The Mothers of the Plaza de Mayo and the Cultural Politics of Maternal Memories

Detta är en historia om hur det privata blir politiskt och hur kvinnor vars barn blev bortrövade av staten I Argentina pga sin politiska kamp kom att använda sin mödraroller på ett politiskt plan för att sätta sig upp mot politiska orättvisor. Hur de genom minnena av sina barn för vidare den politiska kampen. Genom att studera vad folks minns kan man analysera historien från en komplex politisk ekonomi och hur makt och motstånd har yttrat sig. På ett strategiskt sätt har de använt sina mödrarroller för att bekämpa orättvisor och inte bara gällande deras barn utan de har mobiliserat sig för att bidra till Argentinas nutid. De demonstrerar för generella orättvisor och har använt sin moders bias för att involvera sig i politiken.

Mindnotes:

• Why the African renaissance is likely to fail: the case of Zimbabwe Zibani Maudeni
• Lysistarte: sexstrejk
• Jual Davies: medborgarskap, kultur och politik, gemensamt urpsrung och öde,
• Anne mcklintock: könrollerna tar ett symboliskt uttryck i den nationalistiska dirskursen
• Framtidsperspektiv: "kvinnors medverkan är nödvändig men temporär" och kvinnors utnyttjande av sin moraliska grund (exempelvis självmordsbombare och frakt av vapen). – Miranda Alison

tenta frågor:

• How did gendered symbolism assist anti-colonial nationalist projects
• Draw on the intersections between gender and nationalist projects in anti-colonial struggles.

Modersland, modermål, brödraskap, nationens fäder, hemland, dessa är alla retoriska begrepp som är ofta förekomande i nationalistiska diskurser, dock är dessa inte endast symbolik utan något som formar diskussionen i nations bygganden och nationalistiska rörelser. Sociala konstruktioner som delar upp kön och folkslag i grupper är något som vilar i varje nations byggstenar och knyter samman människor och bildar det som kallas nationalism. Nationalism är i sig ofta ett bakåtsträvande begrepp, en grupp som enas över föreställda gemenskaper(kanske som ett svar på orättvisa, sociala klyftor eller samhällsproblem). Dessa grupper uppstod ofta som svar på kolonialismen. En nationalistisk grupp enas inte endast över ett förflutet utan även en framtid, något som de vill sträva efter.

Nationalism är utövandet av intern hegemoni där en grupp med föreställda gemenskaper förenas över en ideologi. Dessa ideologier spelar på konstruerade roller utifrån kön och ras, till exempel så framställs landet nästan alltid som en feminin figur som behövs beskyddas. Detta används sedan i den nationalistiska diskursen för att skilja kvinnor och män där män ska beskydda kvinnor som framställs utifrån deras biologiska och reproduktiva natur. Män har alltså en aktiv, beskyddande och stridande roll i nationalism diskurser medan kvinnorna har en mer passiv och reproducerande roll. Nationen som den patriarkaliska familjen och medborgarskapet grundas i ett brödraskap där kvinnor är exkluderade från makten. På detta sätt tystas kvinnor ned och deras identiteter försummas. Kvinnor får en markerande roll i samhället där de ses som något som krävs för nationens framtid men deras röst marginaliseras samtidigt.

Den patriarkaliska bilden kan vara farlig för kvinnor då massvåldtäkter kan vara ett sätt att utplåna andra etniciteter.

Det som är bra med de föreställda gemenskaperna, rasistiska och könskonstruerade ideal är att de inte bygger på någon objektiv sanning och därmed så kan de bekämpas, vilket ligger i procces förloppet

sammanfattning utvecklignstudier VT12 - miljökursen

Sammanfattning miljö artiklar nummer 

Fiona Rotberg – sociala nätverk och anpassning i det lantliga Bangladesh:

Bangladesh kommer snart att känna på effekterna av miljöproblem pga dess låga höjd, Fiona försöker visa vilka nyckel faktorer/aktörer för anpassning är via denna artikel. Rurala Bangladesh är ett ställe som ofta varit utsatt för miljöpåfrestningar och har därför skapat en hög anpassningsförmåga men de kommande problemen väntas bli så allvarliga att de kommer att få svårt att anpassa sig.

• Definition av anpassning: anpassning till påfrestningar, (torka, storm, brist på handlingsförmåga, etc)

Hon bad byborna att ranka nyckel personer som de vände sig till under floder, hon pratar om nätverks strukturer, kopplingar mellan nyckelpersoner, de broar dess personer blir mellan de som fattar besluten och byborna. Hon hittade klara nyckelpersoner och nätverken såg annorlunda ut vid torr respektive blöt perioder. Frågades även efter egenskaper hos nyckelpersoner: ärlighet, accepterade av andra, trovärdiga var viktigast.

Slutsats: för att nätverk ska vara effektiva för att anpassa sig till klimatförändringar så måste det både finnas formella och informella ledare, vissa drag krävs hos dessa ledare. Kopplingar mellan formella och informella(NGO) nätverk är även viktiga. Svaga kopplingar och band kan vara lika viktiga som starka då dessa kan skapa sociala kapital.

Escobar: Bakom sökandet av ett paradigm, post-development and beyond

Han noterar att det brukade finnas en större tro i moderniseringsteorier och dependency theroies. På 90-talet började man ifrågasätta utveckling som koncept och om det fanns någon vilja efter det. detta kom att kallas post-development eran(post strukturalism)

Detta synsätt kom att bli kritiserat, kritiken som framförs är följande:

• För generell och för fokuserad på väsentligheter
• Brist på förmågan att se koppling mellan lokala kulturer och globala problem, romantisering av lokala traditioner
• Dom innefattar inte den pågående striden gällande utveckling i forskarvärlden, ser utveckling som homogen då det snarare är en heterogen process

Ser utveckling som ett paradigm som man måste gå utanför. Post-development teorier bygger på att utveckling är ett koncept som vi i väst använder för att härska över utvecklingsländer och medelklassidealet kanske inte ens är önskvärt eller uppnåbart i de länder som vi frsöker införa det på. Det är utopiskt synsätt att kunna ändra världen top-down. Utveckling handlar om att söka lösningar i lokala traditioner, lokalt, pluralistiskt, utveckla från gräsrotsnivå, solidaritet.

Sweden’s Policy for Environmental and Climate Issues. 2010

Policyn menar att miljö och klimat ska vara centrum i all utvecklingsaktivitet. För att policyn ska kunna implementeras krävs involverandet av ett stort antal aktörer både govermental ich inte governmental, inom och utanför Sverige. Stabilitet i miljön är både ett MDG och krav för att uppfylla de andra. Översiktligt vill policyn stärka: en bättre miljö, hållbart utnyttjande av naturtillgångar, större motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändring i u-länder, begränsad klimatpåverkan. Dessa områden ska Sverige inrikta sig på:

1. stärkt institutionell kapacitet i allmän administration: detta innefattar att bättra på hanteringen av kemikalier för u-länder vilket både kommer bättra på hälsa och skydda ekosystem. Sverige ska arbeta inom och genom nationella system för att stärka länders ägarskap och uppmuntra integrationen av miljö och klimatproblem. Uppmuntra till att involvera kvinnor i val processer. Uppmuntra till miljöfördrag och policys. Sverige ska bidra till att kostnaden av miljöproblem internaliseras. Promota användandet av miljöteknik och investeringar i grönteknik.
2. Öka säkerheten gällande mat och hållbart användande av ekosystem: stödja framväxten av hållbart och effektivt jordbruk, bidra till skogsförvaltning, bidra till skyddandet av marina miljöer.
3. förbättrat hantering av vatten, tillgång till vatten och sanitet;
4. Ökad tillgång till hållbar energi
5. hållbar urban utveckling: öka rollen för städer i ekonomisk utveckling, risk hantering och fattigdomsbekämpning

Lokala responser på för mkt/lite vatten i the great Himalyan:

ICIMOD har arbetat med att på lång sikt förbättra Himalayas villkor och åtnjuter högre well-being i ett hållbart utvecklingsperspektiv.   Förändringar påverkar folk i bergen och nedåt och de har påverkats länge men frågan är om den motståndskraft de ha utvecklat är tillräcklig för att möta dagens problem. Det är viktigt att nyceklaktörer i området får tillgång till vilka strategier för flooding, torka, etc som varit effektiva. Området har alltid varit utsatt och har antingen haft för mkt eller lite vatten men i och med den snabba förändringen i kombination med en ökande befolkning så har de fått svårt att hantera problemen. På den senaste tiden har miljödebatten skiftat från växthusgaser till hur anpassningsförmåga till ofördelaktiga effekter av klimatförändringar.

Definitioner i fältet av anpassning:

• responding: alla motreaktioner till stress, behöver inte vara hållbara eller del i en strategi, kan vara delvis synonym till anpassning men innebär dock inte alltid att det leder till minskad sårbarhet
• Coping: kortsiktiga ätgärder för att avvärja omedelbar risk, snarare än att anpassa sig i det långa loppet, leder möjligtvis till ökad sårbarhet i det lång loppet.
• Adaption: justera sig efter ändringar son influerar well-being och överlevnad, måste vara hållbar i det långa loppet, går ofta hand i hand med utveckling
• Maladaption: missanpassning, när det går åt fanders med anpassningen
• Resilience: motståndskraft, återhähmtningstid efter störning, bounce back
• Sårbarhet: sannolikheten för att skadas av förändring, kombination av känslighet, exponering och förmåga att svara på specifik stress
• Impact: hur en människa eller system påverkas av miljöförändring
• Risk: sannolikhet för negativ inverkan, om ett område inte är sårbart för en fara finns ingen risk

Resultaten av studien och lärdomen dragen av anpassning:

• Meddelande 1: diversifiering i försörjning framstår som en central anpassningsstrategi men det krävs för försörjningen via institutioner för långsiktig hållbarhet
• Meddelande 2: sociala nätverk och lokala institutioner spelar en viktig roll för att höja anpassningsförmågan, ett exempel är hur sociala nätverk underlättar förvaltning av vatten, rättvis fördelning av bevattning, djurhållning, kommunal betning, extern assistans till traditionell anpassningsförmåga
• Meddelande 3: kulturella normer påverkar folks anpassningsförmåga och trots att de är djupt rotade kan de ändras som svar på behov
• Meddelande 4: med god förvaltning och planering som tar hänsyn till klimat risker kan infrastruktur förbättras så att det ökar vattenförsörjning och hantering av översvämningar
• Meddelande 5: en faktor som verkar som gynnande för anpassning en dag kan vara missgynnande en annan dag
• Meddelande 6: anpassning kräver balansgång mellan kortsiktiga prioriteringar och långsiktiga fördelar, anpassning kräver långssiktigt tänkande, svårt då ett långsiktigt tänkande inte betyder något för fattiga om de inte överlever idag
• Meddelande 7: nationella institutioner och policys påverkar starkt människors förmåga att anpassa sig på lokal nivå men den nationella nivån är ofta inte informerad om prioriteringsområden, etc

Neumayer: The human development index and sustainability — a constructive proposal

Den här artikeln diskuterar hur man ska inberäkna hållbar uteckling i HDI. Huvudpoängen är att man ska bedöma länders utvecklings som ohållbar om minskningen i deras tillverkade och naturliga resurser är större än deras investeringar, detta istället för att räkna in fler variabler i HDI. Huvudskälen till att man ska göra på detta vis är att:

1.      det fortfarande gör det möjligt att jämföra HDI över en längre tid

2.      det ger en större roll för länders naturliga resurser då man mäter dess välstånd än om man skulle mäta detta separat

Man behöver utveckla 2 saker för att sådant index ska fungera:

1. Man börjar räkna in föroreningar från flera olika ämnen för att ge en mer helteckande bild om hur länder påverkar miljön
2. se till fler naturresurser än bara skogar, tex jord och fiskresurser

Man behöver även räkna in fler länder i världsbankens undersökningar så att alla länder som inkluderas i en HDI undersökning ingår. Man behöver även se över de räknemetoder man använder för att göra en mer jämställd sammanställning över hur länderna påverkar miljön. OBS: författaren innefattar bara naturresurser och inte sådana saker som humankapital, etc då dessa inte går att mätas tillräckligt noggrant.

Artikeln bör ses som att det är det första förslaget som länkar HDI och miljö, hur länder anpassar sig till hållbar utveckling. Författaren understryker att metoden bör utvecklas ytterliggare för att göra den verkbar i praktiken och mer noggrann i beräkningarna.

World resources – Decision making in a changing climate: Adaptation challenges and choices

(World Resource Institute, UNDP, UNEP, World Bank in 2011 Washington DC)

Runt om i världen pågår diskussioner om att trots vilka steg vi än tar mot att minska växthuseffekten måste vi förberedda oss mot klimatförändringar. I den här rapporten från 2011 finns 5 kritiska element som ska stärka regeringars förmåga till att göra anpassningsbara förändringar.

1. Tidigt och pågående från allmänheten: så att människor är medvetna om vad som händer och genom att allmänheten är de som känner av förändringarna först så kan detta hjälpa regeringen att få info om vilka adaptiva behov som de vill ha
2. Information: ska vara tillgänglig för människorna då de är de som kommer att känna av förändringarna
3. institutionell design: detta sätt att utforma institutioner bör göra det lättare för regeringar att samordna myndigheter på lokal, nationell, internationell och regional nivå. På detta sätt kommer klimatproblem prioriteras i planering och i den politiska processen
4. resurser: anpassningen kommer att kosta pengar vilket alla regeringar bör vara medvetna om, u-länderna måste skaffa skillzen och kapaciteten att införa anpassningsplaner, policys och initiativ
5. Verktyg: beslutsfattare bör söka efter innovativa verktyg för anpassning både på lång och kort sikt, det finns många bra verktyg som inte blivit standard än som: kartor för beslut, förutseende instrument scenario planering, simulations övningar,

De som ligger högst i farozonen är fattiga länder då de är beroende av sådant som lätt kommer att förstöras av förändringar: jordbruk, skog. Klimatförändringarna kommer att sätta tryck på regeringar att leda som aldrig förr. Det som komplicerar denna utmaning är att man inte vet hur problemen kommer att arta sig, gör det tex svårt att förutse effekter på sektorer som elförsörjning eller jordbruk.

M Parris: Characterizing a sustainability transition: Goals, targets, trends, and driving forces

Hållbar utveckling har fått mkt fokus men svårt att karaktärisera den. National research definition av en hållbar övergång: möta och stabilisera behoven hos en framtida befolkning och samtidigt minska hunger, fattigdom och bibehålla de livsuppehållande systemen.

4 mål, 2 för miljö och 2 humana: minska hunger, främja läs- och skrivkunnighet, stabilisera växthusgaser och upprätta tillgången till dricksvatten. Effektiviteten gällande dessa begränsas av att det råder oenighet om vad man ska utveckla, bibehålla och för hur länge?

·         Minska hunger: minska fruktsamhetstalen, inkomstfördelning, lösningar på svält efter naturkatastrofer, globala biståndssystem för livsmedel som bygger på både allmänna och privata sponsorer, hjälp att lösa konflikter,

·         Främja läs och skrivkunnighet: mindre familjer, mer lärare, vuxenutbildning, etc

·            Minska växthusgaser: ökad ekonomisk tillväxt i u-länder, investering i teknologi,

·         Bibehålla tillgång till drickvatten: mindre befolkning, bättre teknologi, ökad effektivtet för vatten som används till industrier, minska olaglig aktivtet gällande vatten, etc

Många av målen kan gå in i varandra tex leder ökad läs och skrivkunnighet till ökad utbildning vilket ökar teknologi, etc och på det sätt så är det bra för att uppnå alla, svårt att hitta någon gemensam skala för att mäta miljö spm det finns för mänsklighet(HDI). Svårt att få någon enighet i miljöproblem då det råder olika uppfattning om dem, sågs bara som lokala problem fram till 72 till skillnad från tex hunger problem. De målen som gäller mänsklig utveckling är mer rotade i historien.

Bierman: Transforming governance and institutions for global sustainability

I den här artikeln kritiserar han konferensen I Rio för att inte kommit fram till något konkret, måste finnas starkare institutionellt ramverk och artikeln pekar på de områden som är i behov av förändring. Vi är i behov av en omvandlande strukturell förändring, utveckla en klar karta för institutionell förändring. Fokuserar på fem analytiska problem: övergripande arkitektur för global styrning, anpassningsförmåga i styrmekanismer och processer, accountability och legitmitet och lägen av allokering och tillgång till globala system för styrning.

Man måste se till så att alla länder får en röst i frågan och att inget land har veto. Det är viktigt att sätta konflikterna mellan miljö och ekonomi i ljuset. Ny teknologi, styrning för vatten, eliminera hunger, få säkerheter gällande mat, starkare global styrning, elektricitet till alla, regelverk bör utvecklas för komplexa ekosystem, accountability, legitimitet, krävs fundamental förändring i konsumtion. Regeringar kan skynda på förhandlingar gällande treaties genom att ta dem genom existerande institutioner, måste fattas dynamiskt och inte statiskt, måste innefatta planering, övervakning och tidiga varningssystem för att bli mer anpassningsbara. Krävs klarlagda principer och ett ramverk för hållbar utveckling och detta måste gå ihop med MDG. Världshandel: multilaterala system som diskriminerar vissa produktionssätt som dåliga. Finns vissa märkningar som fairtrade men verkar bara fungera gällande vissa varor. Miljömål måste vara mainstream. Tillkortakommande i internationell policys grundar sig ofta i nationella tillkortakommanden: bättre nationell styrning, överenskommelser mellan regering och industrier, trycker på transparens, jämlikhet, effektivitet. Frivilliga avtal främjar ofta status quo. Måste finnas starkare representanter för civil samhället, finns inga universella lösningar på legitimitet och accountability. Rättvisa och jämlikhet såväl som inom och mellan länder, vi måste förbereda oss för förändring.

Indigenous Populations and Sustainable Development: Building on Indigenous Approaches to Holistic, Self-Determined Development - Terrence M. Loomis

Den här artikeln handlar om hur man ska lägga mer fokus hos den infödda kulturen i utvecklingen. Lit likt Escobar, måste se till gräsrotsalternativ och inte bara de västerländska idealen. Våra utvecklings teorier ses som hegemoniska och ett sätt att härska över U-länder.

Kritiserar neoklassisk teori: tillväxt i form av ökad konsumtion, etc är inge hållbart sätt att utvecklas, inkluderar inte naturtillgångar som produktionsfaktorer i ekonomin, antagandet om att drastisk institutionell förändring krävs för utveckling, etnocentriska generaliseringar om beteenden.

Artikeln skiljer på 3 olika kapital: konstgjort, mänskligt och natur ocj hållbar utveckling måste se till att vårda dessa genom tex att se till att dagens investeringar inte eliminerar kommande generationers tillgångar. Artikeln pekar även på att det är viktigt med sociala relationer, nätverk, normer och värderingar något som han kallar för socio- kulturellt kapital och kan vara viktigare i utvecklingen än finansiellt kapital. Detta inkluderar även bra styrning, legala ramverk och institutioner föra att upprätta social ordning. Detta ses som en viktig tillgång för infödda människor att själv utvecklas. human made kapital(producerade varor/tjänster), naturkapital(förny och icke förnybara resurser) mänskligt kapital(skills, utbildning, etc)sociokulturellt kapital(insititutioner, styrning, värden, nätverk)= vilka ska man investera i? De inhemska människorna har blivit marginaliserade i utvecklingsprocessen och han pratar om holistiskt= helhetssyn på utvecklingen, lite flummigt typ bo i skogen och äta mossa, harmoni med naturen. Inhemska människor har blivit marginaliserade pga: setts som bakåtsträvande, traditionella, klamrar sig fast i det förflutna, efterblivna bönder. Kan dock vara svårt att införa en sådan utveckling på nationell skala.

Barry smit: Adaptation, adaptive capacity and vulnerability

Syftet med artikeln är inte att kunna räkna på sårbarhet och anpassning utan öka förståelsen om vad som orsakar det och därmed belysa faktorer som kan var viktiga. Artikeln handlar om anpassningsförmåga, sårbarhet, motståndskraft i ljuset av klimatförändringar. Anpassning är ett sätt att göra ett system mer motståndskraftigt mot förändringar. Ganska basic: måste anpassa sig för att överleva. Anpassningsförmåga beror på sociala, politiska och ekonomiska processer på en högre nivå. Anledningar för att studera anpassningsförmåga: minska de negativa följderna av klimatförändringar, rangordna olika anpassningsplaner och se vilken som fungerar bäst för olika scenarier, jämföra länder och se vilka som är i högst behov av att kunna anpassa sig, studera processerna för att införa dessa planer. På lokal nivå kan förmågan att anpassa sig bero på: institutioner, infrastruktur, ekonomiska resurser, etc. varierar från olika regioner och är kontext baserad. En region kan ha hög anpassningsförmåga för vissa miljöproblem men inte för andra. Skiljer på att anpassa sig för att överleva här och nu och långsiktigt anpassning. 

2: Sammanfattning 2: miljöskiten VT12, final shit

Gardner Stephen M: Perfect moral storm, intergenerational ethics and the problem of moral corruption

Hna gör en liknelse till Mark Wallberg filmen och menar att perfekt moralisk storm innebär ett sammanfalland som gör det svårt(omöjligt) för människor att agera etiskt korrekt, etiken gör det omöjligt för oss att agera. 3 viktiga egenskaper hos 2 av de 3 stormar han tar upp är: fördelning mellan orsak och verkan(växthusutsläpp påverkar globalt men inte bara), fördelning av makt(många olika agenter påverkar klimatet och därför finns det ingen enad maktinnehavare vilket skapar en PD situation) och institutionell otillräcklighet(det rådande globala systemet gör det nästintill omöjligt för dagens institutioner att framtvinga nödvändiga sanktioner). Man behöver ett global styrning för att tackla klimatproblemen men det finns oenighet gällande dem vilket gör ett sådant system svårt.

3 stormar: global, intergenerationell och teoretisk

1. Global storm: länder kan anse att de inte tjänar på att inför restriktioner mot tex växthusgaser samt att de inte ser tillräckliga vetenskapliga bevis för dess påverkan, deras ekonomiska intresse gör därför att de fortsätter förorena. Det finns ett sammanhang mellan rådande maktstruktur och etiskt ansvar, de rika länderna är ansvariga men dde fattiga drbabas värst vilket sänker våra incitament att ta ansvar.
2. intergenerationell storm: problemet med att vi inte ser problemet av våra handlingar förens långt in i framtiden, tex koldioxid stannar i atmosfären länge och därför funkar inte de demokratiska institutioner då man oftast bara sitter 8-12 för att göra något åt så extremt långsiktiga problem. Det blir även svårt att överse effekterna. Fördelarna som billigt bränsle överväger de nackdelar som kommer drabba framtida generationer för att vi ska palla göra nåt. Effekterna är ökande och ju längre tid vi väntar desto fler industrier kommer att göra sig beroende av olja och desto mer kommer det att kosta att ändra infrastruktur, det kommer bli en kedjeeffekt vilket bara gör det svårare att avskaffa de miljöfarliga sätten.
3. teoretisk storm: de teorier vi har är dåliga i att hantera problemen med klimatförändring som dåliga vetenskapliga bevis, intergenerationella problem, djur och naturproblem

Moralisk korruption; distraktion, orimlig tveksamhet, självbelåtenhet, uppmuntring, villfarelse, falska vittnesmål, hyckleri, selektiv uppmärksamhet= tex att vi lägger mkt fokus på vad som kommer att bli svårt förändringen och inte på vad som kommer att bli lätt, den moraliska stormen ger nuvarande generation en möjlighet att manipulera sitt agerande så att det blir acceptabelt att ignorera problemen, genom att de är så komplexa i sin natur

Tragedy of the Commons – Hardin (1968)

Klimatproblemen kommer inte att kunna lösas med ny teknik utan det krävs ett drastiskt ändrat beteende, vi måste förstå varför tillväxten inte har stannat. – Frihet är ett erkännande av nödvändighet, friheten till fortplantning kommer att förgöra oss alla. Det ända sättet som vi kan vårda och bevara våra friheter är genom att avstå från att fortplanta oss och det måste ske väldigt snart. Vi måste ändra våra beteenden, värden, normer, etc, befolkningsproblemet. Gemensamma resurser blir överutnyttjade pga att alla vill maximera sin vinst. Måste skyddas genom skatter, lag, privatisering.

Tragedy of the commons litteratur: korna betar och friheten I byn gör att alla vill öka sina hjordar vilket betyder att den kommer att bli överutnyttjad och snart oanvändbar. Samma sak med föroering: folk antar att det kostar dem mer att inte återvinna och rena sitt avfall och låter därför bli, detta kanske fungerade förut men nu finns det så många människor att det inte är hållbart, vi måste hitta sätt att göra det mindre kostsamt att inte förorena. Vi måste även hitta sätt för att hålla de rättsliga krafterna accountable och pålitliga.

Känner att det kanske inte är ett så bra ide att sätta lag på hur stor familj man får ha, det är tabu att kritisera FN för att göra så. Skulle man då kunna få folk att agera mot sin egen vilja genom skuldbeläggning, troligen inte. Istället för lag så måste det finnas ett ömsesidigt tvång, typ skatter(vi är överens om att det vore bra men gillar inte det).

The impact of inequality, gender, external assistance and social capital on local-level cooperation -José R. Mollinas

2 viktigaste slutsatserna av artikeln:

• Graden av samarbete är format som ett inverterat U och beror inte bara på graden av ojämlikheter i resurser eller nivån av externt bistånd
• Samarbetet ökar med kvinnors deltagande och socialt kapital(kan definieras med graden av tillit och sociala nätverk, är oftast en public good då den inte är exkluderbar och )

De senaste utvecklings ekonomerna har fokuserat på vad det organiserade civila samhället kan åstadkomma som utvecklingsagent.

• Teori om samarbete: samarbete tenderar att vara hållbart då interaktioner upprepas och om någon kan hållas ansvarig, de involverade måste kunna identifiera och straffa avhoppare, det finns förväntade fördelar av samarbetet, belöningar för avhoppare är låga
• Teori om grupp solidaritet: samarbete beror på graden av medlemmars skyldigheter och om deras hängivenhet att uppfylla dessa, omfattningens av gruppens förpliktelser beror på kostnaden för att producera samt graden av medlemmarnas ömsesidiga beroende. 
• Att övervaka och sanktionera kan vara kostsamt och hur bra man lyckas beror på vissa ramverk(Ostrom: klara gränser, mindre grupper för att snacka igenom problemen, högre medvetenhet om fördelarna av samarbete, gruppidentitet)
• När det finns en big guy kan detta försämra samarbetet då det kanske inte lönar sig för den att samarbeta, tit for that, prisoners dilemma,

Kvinnor tenderar att vara mer altruistiska i sitt beteende än män därför tenderar samarbetet att bli högre med fler kvinnor, man kan öka samarbete med utbildning gällande dess fördelar

Ingripanden utifrån är inte alltid önskvärt för att uppnå effektivt samarbete eftersom det kan öka konflikt mellan medlemmar då det förskjuter tillgångar och intressen, kan tränga ut informella nätverk, skapa klientalsitiskt utbyte av materiella belöningar med underordnande politiska incitament som kan förstöra den sociala autonomin som kan vara viktig för organisationsutveckling.

Bonde komiteèr förekommer för att minska rural fattigdom genom att engagera sig i produkt skapande aktivitet, främst kommersialisering av produkter, administration av roterande lån fonder och tillhandahållande av public goods som till exempel vårdcentraler, skolor. Det svåra är dock att  framgång gällande samarbete, finns ingen ända variabel som visar detta utan måste konstrueras från flera direkt observerade variabler.

→ Förhållande mellan jämlikhet och samarbetsförmåga I form av ett inverterat U. I extremt jämlika samhällen kan det finnas samordningproblem då ingen vill ta på sig ledarrollen

When everybody is afraid of getting the 'sucker off', and the lack of organizational

Starka lokala folk organisationer är centrala för alla försök att minska den rurala fattigdomen, lokala organisationer kan spela 2 viktiga roller: först så kan de öka produktiviteten i att tillhandahålla public goods när regeringar inte kan göra det, de kan också tillåta en internalisering av ekologiska externialiteter och tillhandahållandet av kredit till de fattiga då marknaden misslyckas. De kan också förse den politiska basen för regionala och nationella organisationer som försöker omfördela inkomsten hos den rurala befolkningen.

Environmental refugees: a growing phenomenon of the 21st century - Norman Myers

Miljöflyktningar: folk som söker sig till en annan plats då de inte kan försörja sig pga naturkatastrofer som torka, översvämning, etc. alla flyr inte landet utan omplacerar sig inom landet. När den globala uppvärmningen slår in kan det komma att vara så mycket som 200 miljoner miljöflyktningar som flyr pga höjd vattennivå, etc. Fattigdom brukar ofta vara associerat med flytten och andra faktorer som att de inte äger något land, dålig styrning, etc, svårt att skilja på vanliga flyktningar(ekonomi) och miljö flyktningar. För flyktningarna spelar det inte så stor roll om de drivs av miljö eller ekonomiska initiativ, de söker lyckan på något annat ställe, men de som söker sig från en förstörd plats till en plats där det väntas finnas ännu sämre möjligheter brukar klassas som miljöflyktningar. Handlar inte bara som miljö utan politik, sociala och ekonomiska faktorer. Huvudpoängen med artikeln är att man måste börja erkänna det som ett problem och för andra länder att ta in dessa flyktingar, lösningar behöver inte vara så kostsamma.

Varughese, G. & Ostrom, E. 2001. The Contested Role of Heterogeneity in Collective

Action: Some Evidence from Community Forestry in Nepal. World Development (Vol. 29),

Den här artikeln handlar om heterogenitet påverkar kollektiva åtgärder och vilken effekt det får för ”the tragedy og the commons”. Den tar också upp hur problemen som uppstår av heterogenitet kan förhindras med bra institutioner, de använder 18 grupper i nepal som använder skog för att illustrera sin poäng. Artikeln tar upp mycket av det som diskuteras i Ostroms bok: problem med förse CPR och hur man kan konstruera institutioner för effektivt gemensamt utnyttjande.

Varför är då heterogenitet ett problem(klass, etnicitet, religion): jo, pga olika intressen, olika kulturella bakgrunder, svårt att samarbeta, olika tillgångar, olika normer, brist på gemensam förståelse, lite tillit till varandra, olika uppfattningar om kostnader och fördelar.

Problem som uppstår:

·         Folk bor olika nära de gemensamma resurserna vilket ger upphov till problem, vissa bor nära andra långt bort vilket resulterar i att det blir svårt att rättvist fördela uppgifter, etc. De som bor nära har lättare att i smyg utnyttja CPR

·         Olika klass och rikedomar betyder att folk har olika intressen för att använda CPR, rika bönder tenderar att ha andra incitament för att använda skogen och att skapa arrangemang för förvaltning

·         Sociokulturella skillnader betyder skillnader i utbildning, ekonomiska och politiska möjligheter, detta kan lösas genom att olika grupper i samhället fokuserar på olika uppgifter i det kollektiva arbetet.

Studien visar sig att de samhällen som präglas av heterogenitet måste ha ett starkt upprättat institutionellt regelverk för att hantera skogen, någon form av styrning. En lösning på problemet var att de som bodde långt bort kunde betala en extra avgift för övervakning av resurserna.

Skillnaderna i samhällena ger upphov till incitament att åka snålskjuts eller att smita undan från ansvar(tragedy of the commons), olikheter betyder dock inte att den gemensamma resursen är dömd utan framgångsrika grupper utarbetar institutioner anpassade efter lokala omständigheter för att överkomma problemen. När användare är beroende av CPR under en längre tid har det visat sig lättare att etablera trust och monitoring, om man kan ändra institutionerna beror helt på vilka fördelar och nackdelar det kan innebära för dem som är kapabla att ändra dem, för att överkomma den klassiska spelteorin(PD) så krävs det effektiv kommunikation. En grupp som har större del av CPR är privilegierade och därmed kan heterogenitet i en grupp leda till den självorganiseras bättre(Mancur). Homogenitet är oftast mer effektivt men det motsatta behöver inte betyda att det inte fungerar.  

                                                                                                                        

Human Rights, Climate Change, and the Trillionth Ton – Henry Shue

Kritiserar rio konfernesen och köpenhamn konfernesen för att vara toothless, måste agera snabbare, r2p, behovet av en internationell samordning för att deala med klimat problem, men internationella institutioner kan inte centraiseras, intergenerational, skatter på utsläpp, kvoter, trading, cap on trade,

3: sammanfattning artiklar miljöskiten VT12 utvecklingsstuider

Arrow, Kenneth, et al. 1995. Economic Growth, Carrying Capacity, and the Environment. Science. Vol. 268: 520-1.

I den här artikeln granskas påståendet att ekonomisk tillväxt och liberalisering ofta är bra för miljön. Det finns ett visst samband mellan ökad inkomst och vissa miljöförbättringar. Detta påstående har lett till policys promotat tillväxt och liberalisering utan att ta hänsyn till dess miljöeffekter i och med antagandet att detta skulle kunna hanteras separat. Den här artikeln diskuterar ekonomisk tillväxt, ekosystemens bärförmåga och motståndskraft.

Diskuterar sambandet som en inverterad U-kurva, Fattiga länder har inte råd att hantera miljöproblemen och under tidiga skeden av utveckling kan det vara rättfärdigat med miljöförstörning då man efter en viss inkomst nivå kommer att kunna åtgärda detta, då kan man bilda institutioner för miljöskydd, etc.

Men ekosystemen kan inte hantera hur mycket tillväxt som helst. Sambanden är beroende av en rad faktorer som teknologi, preferenser och strukturerna för produktion och konsumtion. Om ekosystemen ska kunna bära vår aktivitet krävs de att de är väldigt motståndskraftiga. Slutsatsen med artikeln är att tillväxt inte är något universalmedel för miljö kvalitet i det långa loppet, miljökvaliteten är inte alltid nödvändig och därmed inte alltid önskvärd. Viss miljöfarlig aktivitet tenderar att alltid öka med höjd BNP som utsläppet av koldioxid och miljö arbetet som uppstår vid höjd inkomst tar oftast bara hänsyn till lokala miljöproblem och inberäknar inte den internationella påverkan. Miljöeffekter är även väldigt svår beräkneliga. Ösningen kan ligga i att privata aktörer måste ta ansvar för den sociala kostnaden av deras aktivitet. Det är viktigt att agera på ett förutseende sätt som kan bibehålla mångfald och motståndskraft i ekosystemen. Man måste se till innebörden av tillväxt och göra det på ett hållbart sätt, tröskelvärden, buffertkapacitet.

The Poverty Lab – Ian Parker

 Artikeln är mestadels en krönika om Ester Duflo och hennes arbete. Berättar historien om The poverty lab= en avdelning på MIT uppbyggd av Duflo som visar hur man genom praktiska experiment kan ge lösningar på specifika problem som avser fattigdom(tar ett medicinförsök som exempel med en placebogrupp och en riktig). Finns dock en del etiska problem i detta då man i ett land med svält skulle lämna en del av befolkningen åt sitt öde vilket skulle vara grymt. Tar upp en del som har att göra med generaliseringen i experment= kan man veta att vad som fungerar för 100 pers fungerar för en miljon eller det som funkar i Indien fungerar i Brasilien?

NGO tenderar att gå från fluga till fluga, först var det utbildning sen dammar sen mikrolån och nu åter tillbaka till dammar. Svårt att veta om Aid fungerar överhuvudtaget, fungerar mikrolån? Duflo lutar lite mer åt Sachs och säger att mer bistånd krävs men att hans syn är lite utiliarisitk. Jämför med Easterley som inte tycker att mer Aid är svaret.

Designing Payment for ecosystem services: Lessons from previous experience with incentive-based mechanisms (B. Kelsey Jack, Carolyn Kousky, and Katherine R. E. Sims

• PES: payment for ecosystem services: ersättning för miljöfrämjande aktivitet, vattenrening, minskning av utsläpp, etc.    
• Ecosystem services: fördelar folk kan få från ekosystem, både varor och tjänster, kvaliteten och kvantiteten man kan få ut beror på hur människor och samhällen utnyttjar ekosystemen, skillnaden mellan privata och allmänna fördelar, när fördelarna ökar för de som fattar besluten gällande ekosystemen så tenderar det att fungera relativt bra men då det är mer spritt och påverkar hela befolkningen fungerar det mindre bra, klassisk marknadsproblem:
• Potentiell lösning: policy, privata kontrakt mellan mottagare och den som står för miljöproblemet, uppmuntring till frivilligt deltagande av både individer och företag, direkt reglering från regering, hybrid mekanismer som regerings stödda bytesmarknader, betala individer eller samhällen för att bevara ekosystemen, lägre skatter för dem som bevarar, donationer, subventioner, ekonomisk kompensation för samhällen eller företag= helt enkelt göra miljövänlig aktivitet mindre kostsam,
• Lösningar måste vara kostnadseffektiva och det måste finnas klarlagda scheman för PES, måste vara jämlika och effektiva, ge mätbara effekter, formen för betalning(till individer eller samhällen?), generellt för PES är att de ska bygga på initiativ snarare än regler, när resultaten inte är mätbara krävs ett mer avancerat ramverk, många policys är svåra att mäta outcomes för därför måste PES bygga på sådant som går att direkt observera, dock ligger alltid den största frågan i om de som bestämmer kan dra fördelar av olika policys, PES fungerar genom att ändra relativ kostnaderna och därmed göra miljövänligt beteende billigare, dock kan vissa förskjutningar i relativpriser få dåliga effekter från miljön och det kan alltså vara svårt att räkna med sekundär kostnaderna,

Van Zeijl: Governance for Sustainable Development: A Framework

Denna artikel inriktar sig på olika synsätt för hållbar utveckling respektive olika synsätt på styrning och försöker konstruera ett ramverk dem emellan. Antar att hållbar utveckling inte kan uppnås utan bra styrning. De medger att de har ett väldigt förenklat synsätt som kanske inte går att applicera i alla situationer men den kan ge en grund för empiriska undersökningar, snarare än en fullständig bild, fungerar som ett sätt att visa vad som fungerar vart, vad som kan vara det effektivaste styrelsesättet för att uppnå vissa mål och vilka orsaker som ett fel kan bero på. Huvudpoängen är att man måste förstå olika lägen av governance och hållbar utveckling för att förstå relationen dem emellan. Man menar ofta att hållbar utveckling är ett mål för att uppnå ett önskvärt samhälle men det säger inte så mycket om innebörden av olika policys för att eftersträva det.

Hållbar utveckling kan inte uppstå utan hållbart styrelsesätt, de syftar både till traditionella regeringar, marknaden och civil samhället. de skiljer på 2 olika perspektiv på hållbar utveckling(dessa kan dock kombineras på många olika sätt):

• Well beiing approach: normativ syn som syftar till ett brett fokus på hållbar utveckling, kontextbaserad, resultat av preferenser, bredd av åsikter, jämlikhet, gross national happiness, hållbar utvecklign som ett mål med olika inriktningar, ekologisk och kulturell bevaring, luddigt begrepp baserat på olika typ av livskvalitet, menar att utveckling innefattar ekonomi och politik
• Ekologiskt perspektiv: ekologiska begränsningar bestämmer, grund i vetenskap, fokus på miljö, objektiv mätbarhet, 

Perspektiv på governance(kan också kombineras på många olika sätt):

• Hierarkisk: vertikala relationer= Top-down, beslutsfattande från ledande aktör, planering och kontroll
• Deliberativ: delat ansvar med både public och privata aktörer, bottom-up, horisontellt nätverk mellan privata aktörer(marknaden) tredje sektorn(NGO) och public actors, nät verkande, samhällets mål formas via dialog,

Diskuterar olika strategier som är inriktade på hållbar utveckling: tex hur man ska implementera, övervaka, hängivenhet, fokus, osäkerhet, utvärdering, teknologi

4 olika typologier kan man urskilja:

• Ekologisk inriktad – hierarkisk uppbyggd: kyoto-protokollet, mer baserat på lydnad än övertygelse, målinriktat och fokus på tekniska lösningar, risk för att man gör det för lätt för sig och riktar in sig på specifika mål istället för helheten, resultatorienterad,
• Ekologisk inriktad – Deliberativ uppbyggd: arbetar efter ett learn-by-doing koncept, flera aktörer i samhället involverade bygger på vetenskapliga resultat, arbetar sig fram till gemensamma mål, utvärdering – risken ligger i för starkt fokus på teknologi vilket kan ignorera alternativa lösningar, exempel är IPCC= tydligt mål men implementeringsalternativen är öppna.
• Lyckoinriktad – hierarkisk uppbyggd: målsättning olika för olika definitioner av välmående men sociala preferenser ligger till grund för målen. När detta är satt så styr en ledare samhället mot detta genom olika teknologiska, beteende och systematiska lösningar, utvärderingen grundar sig i målen men även learn-by-doing då man ser om preferenser ändrat sig och ändrar målen därefter. Riskerna med denna är att samhället kanske inte följer ledarna då variationer i preferenser kan förekomma och spänningar i den linjära synen på hållbar utveckling, MDG är exempel på detta.
• Lyckoinriktad – Deliberativ uppbyggd: olika aktörer enas om mål som grundas på kontext och avvägningar. Målen sätts genom en process av förhandlingar och learn-by-doing. Osäkerheten kring målen och implementering övervägs genom reflekterande och erfarenheter. Hållbar utveckling uttrycks inte som ett mål utan mer ett uttryck för vad som är önskvärt i samhället. Det finns mindre fokus på teknologiska lösningar och mer fokus på beteende och systematiska lösningar. Snarare än en mål baserad utvärdering så riktar man in sig på processen och hur man ska finna nya lösningar för att uppnå hållbarhet. Faran med denna är att målen inte är specificerade vilket kan leda till oenighet och overksamhet i vad man vill uppnå – exempel är holländsk energipolitik. 

RJ Smith- Governance and the loss of Biodiversity

Stor mångfald återfinns hos u-länderna men de har ofta dåliga styrning och dåliga institutioner för att bevara den, därför hotas mångfalden. Det är svårt att bevara mångfalden med dåligt styre PGA:

• Många projekt sponsras och bistås av externa aktörer under en kort tid och detta ger stora möjligheter för korrupta politiker att sabba
• Många ledande politiker betalas låga lönar och är därför mottagliga för mutor
• Många av dem som arbetar med att bevara har lite inflytande och blir därför lätt överkörda av t.ex. militären, politiker, etc
• Efter som det är svårt att mäta framsteg i att bevara ekosystem så går korruption ofta obemärkt

Politisk korruption innefattar olaga privat användande av allmänna resurser och är ett hinder i ekonomisk och social utveckling. Denna rapport finner det nödvändiga att förbättra styrningen hos länder för att få bättre miljö. Det finns starka samband mellan governance och reultat i consevartion projects men organisationer behöver ändå ge pengar för att upprätthålla mångfalden trots att mkt går till spillo.

De som arbetar med detta, NGO och andra aktörer bör jobba med att motverka korruption för att få bukt med problemen. Finns också ett behov av att involvera den privata sektorn, motivera dem som arbetar med detta och sätta press på regeringen.

Robert Costanza: The value of the world’s ecosystem services and natural capital

Definitioner:

• Ecosystems funktioner: det faktiska ekosystemet och dess funktioner
• Ekosystems varor: de varor som de producerar tex mat(brukar ofta refereas som ecosystem services)
• Ecosystem services: dom förtjänster man kan få från dem
• Natur kapital: det vi använder i ekosystem för att få fördelar, utnyttjandet av detta kan lämna det i samma skick som före eller sämre(eventuellt bättre), kan vara träd, atmosfären, etc, skiljer även på human kapital och producerat kapital, Kapital kallas det bestånd av material och information som existerar vid ett nuläge, krävs natur kapital för att producera de andra kapitalen,

Artikeln diskuterar hur man ska värdesätta ekosystem, olika ekosystem har olika värden och olika tjänster som man kan använda dem för, utan ekosystem skulle det inte finnas någon mänsklig välfärd så på det sättet kan man säga att de har oändligt värde. Värdet kan variera från noll till oändligt men att ersätta dem alla med producerat kapital skulle vara extremt dyrt, ett sätt att värdera dem skulle kunna vara att räkna ut hur mycket det skulle kosta att ersätta dem. Men i och med att det inte går att ersätta dem så kan man fråga sig vad ändringar i dem skulle kunna få för konsekvenser. Syftet med artikeln är att belysa vilka områden som är i mest behov av att bevaras. Hur ska man då värdera ekosystem? Vissa anser att det finns moraliska skäl att alltid bevara dem men det finns även moraliska skäl för att utnyttja dem, som att stoppa hunger. Effekter om man fuckar med ekosystem kan både vara extremt simpla eller komplexa finns många aspekter. Ett vanligt sätt att mäta värden för ekosystem är att mäta vad individer är villiga att betala för de tjänster som de providar. Många varor svåra att uppskatta ett värde för, luft, etc. Det den här studien kommer fram till är att ekosystem bidrar till en stor del av vår välfärd på planeten. Vi måste ta till hänsyn till natur kapital i beslut gällande framtiden, många tjänster från ekosystemen är oersättliga.

Finns dock vissa brister med studien som att man inte vet om det totala värdet av ekosystem, vissa saker som t.ex. hem arbete räknas inte med, värdet på ett ekosystem kan öka ju mer man vet om det, studien kan ses som en snapshot ur ett system som måste observeras under längre tid.

Batterburry: Rescaling Governance and the Impacts of political and Environmental Decentralization: 

I den här artikeln så visar de konsekvenserna av decentralisering och vad som krävs för att den ska gå hand I hand med hållbar utveckling. Dom visar genom exempel hur försök att decentralisera både varit bra och dåligt för U-länder. I Mexico till exempel fungerade det inte då man efter decentraliseringen såg hur avgifterna för användandet av vatten steg oerhört i och med privatiseringen, detta hade dåliga konsekvenser för de som var beroende av vatten för sin försörjning. De såg i sin undersökning att den liberala ekonomin som vi försökte införa med strukturella justeringsprogrammen som jobbade för mindre statligt ägande och privatisering kan ha dåliga effekter i utvecklings perspektiv, detta eftersom en utomstående aktör försöker införa saker som inte är önskvärda inom staten och i och med lite inflytande hos regeringen så kan dessa försök få dåliga effekter. De anser alltså att man bör trycka på civilt deltagande och stöd hos befolkningen i decentraliserings processen, samt good governance. Ser att good governance inte bara handlar om politik utan även om relationer mellan det civila samhället och staten.

Lite samma synpunkter som Escobar: good governance är ett normativt ideal som vi försöker införa på U-länder utan att ta hänsyn till lokala förhållanden, dessa normativa ideal ska då leda till utveckling tex genom att man försöker införa decentralisering.  Bra styrning måste anpassas efter lokala villkor, kultur, historia, etc. man måste se till om regeringen kan stå till svars och om den lokala elitens makt är ihållande. Vi måste se till den historiska makt relationen. Vi anser att vår neoklassiska ekonomiska teori är felfri och universell, men vi måste tänka om, vi har försökt införa den på u-länder och har marginaliserat de alternativ som existerar.  Ett alternativ skulle kunna vara själv utveckling som i Burkina Faso. Artikeln argumenterar inte att decentralisering och privatisering är fel utan den har haft många bra effekter som att göra bistånd mer effektivt och gett demokratiska värden. Artikeln argumenterar dock att de normativa modeller vi försöker införa fungerar dåligt då det ligger i dess natur då rika människor ofta drar fördel av dessa. Vi måste ge mer makt åt det inhemska folket att anförskaffa det som de anser sig själva behöva. God styrning måste skräddarsys efter lokala förhållanden, decentralisering kan öppna upp för korruption, krävs en mer vertikal styrning.  

Ribot: Jesse. 2011. Choice, Recognition and the Democracy Effects of Decentralisation

En här artikeln diskuterar hur decentralisering påverkar demokrati. Med decentralisering menar man: flyttandet av makt från en central regering till en lägre nivå, meningen med detta är att skapa lokala regeringar. Detta har inte bara ett inneboende demokratiskt värde utan även effekter för den lokala utvecklingen, hanterandet av CPR och levererandet av sociala tjänster. Lokala beslutsfattare anses kunna göra det lokala folket mer hörda.

Det finns olika lokala institutioner och aktörer som donatorer kan supporta. Dessa är t.ex.: privata aktörer, NGO, sedvanliga myndigheter och andra agenter i samhället. Ribot redogör för logiken bakom dessa institutionella val och deras effekter på lokal demokrati. Vem som donatorerna ger hjälp beror på en rad olika faktorer. Till exempel hur man ska maximera well-being, deras egna ekonomiska och politiska intressen eller hur lokala institutioner involverar sig själva i valprocesser.

När man väljer att supporta NGO så omdefinierar detta maktstrukturer och den lokala regeringen tvingas att konkurrera om makten. Detta kan vara positivt då konkurrens kan bättra på existerande institutioner och andra kvaliteter hos regering, tvingar dem även att samarbeta och dela info. Det kan även vara negativt då NGO inte har några moraliska plikter gentemot staten. Vissa donatorer vägrar stödja lokala regeringar då de anser att dessa inte är pålitliga och marginaliserar fattiga, då vänder de sig till NGO men det finns dock inget som säger att detta är bättre. Säger att lokala traditioner ofta är dåliga och bygger på förtryck.

Slutsats: för lokal demokrati ska fungera krävs: medborgarskap, representation samt en allmän sektor. Med dessa menas att det måste finnas en allmän sektor där lokal befolkningen kan göra sig hörda och engagera sig. Genom att undersöka logiken bakom institutionella val så kan vi förstå varför demokrati skapas eller hindras. Det finns olika sätt för decentralisering att fungera och genom att involvera andra aktörer än regeringen kan både ha bra och dåliga effekter. Det är inte nödvändigt för en stark stat utan även NGO kan bidra till detta om de rätta villkoren finns på plats. 

*Leftwich, Adrian. 1993. Governance, Democracy and Development in the Third World.’

Gammal hederlig Leftwich: utveckling och demokrati kräver 2 olika saker, demokrati är en institution av stabil konservatism men för utveckling krävs en stark stat och aktiv stat som kan promota styrning och detta är viktigare än formen av styrning. Enligt universalister är demokrati en parallell process till utveckling, krävs inga prerequsits utan demokrati kan komma när som helst i utvecklingsprocessen. Detta håller inte Lefty med om eftersom han anser att bra governance har 2 innebörder: 1: den mer administrativa förklaringen given av världsbanken som syftar till utövandet av politisk makt för att sköta ett land affärer, den andra har en mer politisk aspekt. Han ger fyra anledningar till varför man började promota good governance på 80-talet: åter upplivandet av neoklassisk ekonomi, erfarenheten av strukturell justerings planer, kommunismens fall och pro-demokrati rörelser. ¨

Han menar att den strukturella justerings planen som WB och IMF med hjälp av aid-agencies försökt införa i u-länder i själva verket har drabbat dem negativt på många sätt. Planen främjande effektivitet och produktivitet men minskade byråkratin, den bestod av devalvering, stabilisering och nedskärningar i offentliga utgifter i kombination med justering, de omvandlade den ekonomiska strukturen och institutioner genom privatisering.

Enligt den nya liberala teorin så ska demokratisering genom fri ekonomi pusha regeringar att bli mer accountable och mer effektiva i utvecklingsperspektiv eftersom de då kommer att dömas efter hur de tillförser public goods. Leftwich menar att det inte finns något samband mellan demokrati och utveckling eller typ av styre och ekonomisk prestation, allt hänger på vilken kapacitet staten har och hur dess politik kan främja utveckling.

Han hävdar 7 nödvändigheter för att få demokratisk politik att fungera: säkra förståelsen för de politiska spelreglerna, legitimitet hos staten, statlig styrka i att ändra policys, starkt civil society, stark auktoritet och kraft hos staten, inga regionala spänningar, ekonomisk jämlikhet och stabilitet.

Demokratisk politik är dock inte politik som främjar drastiska ändringar men att drastiska ändringar kan vara nödvändigt för utveckling därför drar de åt olika riktningar. “It has been politics and the state rather than governance or democracy that explains the differences between successful and unsuccessful developmental records.” 

Ellinor Ostrom governing of the commons

Massa problem med överutnyttjande, hur ska man bgränsa dem från att bli överuttnytjade, privatisering, central regulation. Problemen står från små grannskap till hella jorden. Referar till en historia om en betesmark som blir överuttnyjjad, free rider problem, roffa åt sig så mycket man kan innan någon annan tar det problem. Överbefolkning, v är alla beroende av gemensamma resurser, fångarnas dilemma, sammarbete etc,

en som inte kan bli exkluderad från en public good har lite intitativ att bidra till den= free rider problemet, om alla väljer att free rida kommer inga fördelar ut av public gooden,

frångarnas dillema, the tragdey of the commons och the logic of collective action

bra tider leder till dåliga tider med allt fler båtar som jagar ju färre fiskar,

central kontroll måste vara starkt administarttivt annars kan fel begås

hur inför man privatisering om de som använder den allmänna varan inte vill börja betala för den

tror inte på ”one way”, svårt med insistiutioner, tidskrävande, etc, båda privatiering och statlig kontroll är för svepande i sina sätt att handskas med problemen, varierar från situationer, nyckelfaktorer för indivder att lösa sina problem,

i fallet med hedarna ser han till att de själv löser sina problem med att anlita en privat agent, varje fall måste hanteras separat och ingå i ett eget ramverk av olika lokala reglerm

del i problemet går ut på att handskas med att föra in nya situationer, få bort freerider, öka kommunikation, commitment problems, upprätta regler

CPR: natural eller man made resurs som är tillräckligt stor att de blir oehört svårt att exkludera någon ifrån den.

Commitment and monitoring

Säkerhet/osäkerhet, normer, ansvarhet, regler anpassade efter lokalitet

Design principles för fungerande institutioner för att hantera CPR

1. definerade gränser: gränserna för CPR måste vara klara och hur man fr utnyttja dem, utan gränser vet ingen vad som ska skötas och av vem det ska skötas, minimerar free rider problemet då ingen ska utnyttja det som de inte har bidragit till,
2. överenstämmelse mellan apportpriation and provision rules and local conditions – beror på tid, plats, teknologi, resurs enheter reltareat till kolala villkor och tillförselese regler som behöver arbete, material och/eller pengar, skräddarsy reglerna – good fitting rules
3. arrangagemang för kollektiva val: de flesta indivder som är påverkade av de regler som stiftas för CPR ska ha möjlighet att påverka reglerna, hålla kostnaderna för att ändra på reglerna relativt lågt
4. övervakning: aktiv övervakning av CPR förhållandena och beteendet hos dem som använder dem, bra för accountability, som ett resultat av diverse regler är ofta kostnaden för övervakning låg,
5. graderade sanktioner: användare som överträder reglerna ska gradvis bli sanktionerade beroende på hur seriöst deras övertramp må vara
6. conflict resolution mekanismer – de har tillgång till lokala arenor för att lösa konflikter
7. rättigheten för användare att utforma sina egna isntitutioner ska inte ifrågasättas av externa govermental figurer, om inte regeringen erkänner lokala regler blir de svåra att upprätthålla i längden
8. (För CPR som är del av ett större system) – Fasta företag – appropriation, provision, övervakning, verkställande, konflikt lösning ach styrnings aktiviteter är organiserade på flera nivåer i kapslade företag, att sätta regler på en nivå som inte sätter sig i nästa kommer fostra ett ohållbart system

3 modeller: Hardins tragedy of the commons, prisoners dilemma och Mancur Olsons logic of kollektiv action leder alla till att vi inte kan enas om gemensamma resurser

Lyckade ewxempel bygger på både privata och allmänna instrument för anpassning, trycker på förmågan för dialog för att fatta fördelaktiga beslut, gällande stora CPR så är det svårt att anpassa skräddarsydda lösningar via di8alog utan mer generella lösningar, när folk levt tillsammans och format normer och levnadsmönser så har de rätta verktygen för att forma institutioner för att hantera CPR, public policys som tvingar på dem regler kan förstöra dessa insitiutioner som får CPR dilemman att fungera,

Problems of supply, gemensam övervakning och credible commitment

Följande variabler influerar outcomes av CPR:

• Antalet beslutsfattare
• Antalet deltagare som behövs minimalt för att skapa kollektiva fördelar
• Rabatten som används
• Likheter i intressen

Förekomsten av deltagare med ledaregenskaper och andra tillgångar

Sammanfattning: real shit – governing the commons

Folk är fångade I PD bara om de tillåter sig själva att vara passiva och acceptera en subopitmal strategi. En grupp som ska hantera en gemensam resurs står inför många problem, tex att skapa institutioner och legala ramverk men det finns bevis för att om man följer några principer när man designar institutioner så kan man underlätta det kollektiva agerandet. I ett PD situation kan man lösa detta genom kommunikation för att hitta optimala strategier, straffa de som avviker från reglerna, detta gynnar alla i det långa loppet. Man kan forma kontrakt, överenskommelser, signaler, media, initiativ för att överkomma dessa problem. Ofta har vi byggt dessa institutioner i blindo utan att varit medvetna om det. vi måste överkomma sociala dillemman för att lyckas, brist på info kan vara ett problem, man måste utarbeta metoder för att sprida kunskapen. Free rider problemet: en som inte kan bli exkluderade från en vara ha lite initiativ att bidra till den, vem ska bära kostnaderna för institutionerna? Lösningen är alltså enkel: att bygga institutioner för kollektivt agerande för att lösa sociala dillemman men man arbetar ofta under okunskap hur dessa kommer att lyckas eller inte. Ostrom har kommit fram till ett antal design principer som verkar prägla de samhällen som lyckas överkomma dessa hinder:

·         Klart definierade gränser, utan detta vet man inte vad som ska skyddas och ifrån vem?

·         Regler ska vara anpassade efter lokala villkor och behov

·         Se till att alla som påverkas av reglerna har möjlighet att ändra dem, hålla kostnaderna att ändra dem relativt låga.

·         System för övervakning, bra för accountability och med de rätta reglerna är kostnaden för detta relativt låg

·         Gradvisa sanktioner: de som överträder reglerna ska gradvis bli sanktionerade beroende på hur allvarligt övertrampet är

·         Samhället har tillgång till mekanismer och lokala arenor för problem lösning

·         Att rätten att utforma sina egna regler respekteras av externa auktoriteter

·         För CPR som är del i ett större system krävs det att apporpriation, provision, övervakning, konflikt lösning, bemanning och styrning är organiserat i flera nivåer hos etablerade företag, att sätta regler på en nivå som inte gäller för nästa kommer att fostra ett ohållbart system

The commons: generell term för delade resurser där alla ägare har lika intresse att utnyttja den, studier om dessa gemensamt ägda resurser innefattar tex fritt utbyte av idéer, allmänhetens kunskaper, etc= saker utgör kärnan i en demokrati.

CPR: naturliga eller hangjorda resurser där ens användande exkluderar ens annans, ofta vårt och kostsamt att exkludera någon från detta. Största delen av forskningen inom ämnet har legat i: fiske, skog, betesmark, jordbruk, sociala institutioner, spelteori, sociala dillemman, globala resurser(atmosfär, hav, etc),

Problemet(va fan!): när flera är beroende av resurs där ens användande påverkar den andras så tenderar dessa resurser att bli överutnyttjade, problem med att förse dem, att återfylla den eller så gör man sociala institutioner där man samsas. CPR kan vara alltifrån fiske till Internet, institutioner kan vara värden, normer, formella regler, kulturella värden eller en marknadsplats som hanterar resursen som privat egendom(eller en mix av dessa). Där detta misslyckas kan det leda till att CPR:n försvinner. Ostorm har gjort mkt forskning i detta område och hennes sju principer är grunden för den som vill inrätta en policy gällande CPR. Begreppet ”the commons” härstammar från betesmark – historian om får och bönder. Hon utgår från spelteori i sin beskrivning av ”tragedy of the commons” och ett prisoners dillemma diagram: utgår från att aktörer inte kommunicerar och därmed inte optimerar sin startegi, tit for tat. Ostorm försöker arbeta ut strategier för att överkomma dessa barriärer för samarbete. Hon menar att empiri visar att människor inte alltid ”är fångar i sitt eget huvud” och med de rätta formella och informella institutionerna(7 principer) så kan man överkomma detta. Hon argumenterar att varken direkt statlig reglering eller ren privatisering kan lösa dessa problem och på de ställen där det misslyckats har det ofta inte förekommit dessa principer. När folk är beroende av en resurs för sin försörjning över en längre tid brukar ofta dessa principer förekomma. Bra statliga institutioner som domstol, lagar brukar ofta dock göra det lättare att etablera principerna. De problem som man måste handskas med är free-riders, lösa problem gällande engagemang, införa regler, övervakning och införa olika institutioner. 

• fångarnas dillema, the tragdey of the commons och the logic of collective action, bra tider leder till dåliga: för många fiskare och för lite fisk, hur inför man privatisering om de som använder CPR inte vill börja betala för den? Problems of supply, gemensam övervakning och credible commitment, med globala resurser är det svårt med dialog och då gäller mer generella lösningar.

Följande variabler influerar outcomes av CPR:

• Antalet beslutsfattare
• Antalet deltagare som behövs minimalt för att skapa kollektiva fördelar
• Rabatten som används
• Likheter i intressen

Elliot: en introduktion till hållbar utveckling:

Kapitel 1:

Definition av hållbar utveckling: möta dagens behov utan att äventyra kommande generationers att möta sina behov. Olika definitioner av hållbar utveckling och olika innebörd många olika aspekter, komplex mix av miljö sociala faktorer och ekonomisk utveckling, social rättvisa, accountability, råder en konflikt gällande dagens behov och framtidens, skillnaden vad man behöver och vad man vill ha, svårt att inkludera alla aspekter och nivåer i samhället, hur ska man se på tillväxt? Kritiska element: vatten, mat, teknologi, deltagande hos allmänheten, internationella system, flexibilitet och kapacitet i institutioner,

3 objekt: ekologiska, ekonomiska och sociala system: försöka kombinera social rättvisa, minska fattigdom och bevara mångfald i natur och kultur. Den sociala aspekten har fått mer fokus på senare dar och frågor som jämlikhet, deltagande är på agendan, utveckling ska ses som något som alla länder strävar efter och inte bara u-länder, ideologier och strategier för utveckling har ändrats mkt under tidens lopp, på 60-talet såg man tillväxt som en faktor för utveckling och tryckte för liberala och demokratiseringsteorier. Staten hade en aktiv roll och detta är något man kan återfinna i 90-talets strukturella justerings program. På 70-talet hade ojämlikheten ökat och BNP hade gått upp för vissa men inte för andra (detta ledde till moderniserings hypen på 80-talet), dependency teorier om att u-länder inte var kapabla till sin egen utveckling, på 80-talet började man fokusera mer på jämlikhet i distruberingen av tillväxt, 80-talet anses dock som ett förlorat årtionde då mycket av utvecklingen gick bakåt(inte de 4 asiatiska tigrarna), global ojämlikhet ökade, 90-talet präglades av neoklassiska teorier och fria marknader,  post-utvecklingen väckte säven och man började trycka för utveckling av gräsrotskaraktär(kan kritiseras som att bara fokusera på de negativa effekterna av utvecklingsplaner)

2 strategier för utveckling: well-being(teknokratiskt)synsätt  mot det renodlade ekologiska perspektivet, på 70-talet började man säga att utveckling och bevaring av ekosystem inte var kompatibla, befolkningsproblemet, 1987 började man fokusera mer på sociala saker som att minska fattigdom, ekonomisk tillväxt sågs som viktigt och det förekom ingen debatt om utvecklings var önskvärt, en dålig miljö var inte önskvärt ur ett ekonomiskt perspektiv, vissa såg dock till att konsumtionen är högre i rika länder,

Slutsats: på 80-talet började man prata om 2 koncept: utveckling och miljö och interaktionen däremellan, på 90-talet började man se miljöproblem mer ur en global synvinkel

Kapitel 2

Utmaningar för miljön: hantera resurser, städa upp, minska utsläpp, påverkan kan vara långspridd, de länder som är mest beroende av sina naturtillgångar har lägre ekonomisk tillväxt, ojämlikheter: mellan och inom länder, rika länder bättre på att tex rena vatten men sämre i utsläpp, fattigdom handlar inte bara om materiellt välbefinnande utan även att kunna deltaga i beslutsprocesser och sociala saker, skiljer på materiellt, fysiskt, socialt, säkerhet, frihet, etc gällande välbefinnande, det finns även koppling mellan förmågan att hantera stress från omgivning, miljö och fattigdom, man måste överkomma fattigdom för att nå hållbar utveckling, hälsa och fattigdom,

klimatproblemen kommer inte att bli lika över hela jorden men det är dock en bekymmer för alla, stort problem hos fattiga är att de inte kan ta till fördelarna av globalisering, globaliseringen skapar nya möjligheter för att utvecklas som är viktiga för dem, ansvarhet gällande miljöproblem, PPP, ojämlikheter mellan länder att hantera miljöproblem, en aspekt gäller suveränitet: om ett land ska ha rätt att välja hur den vill förvalta sina tillgångar, ojämlikhet är en oerhörd fråga gällande hållbar utveckling, moraliskt, ekonomiskt och i miljöperspektiv, man måste se till globala perspektiv snarare än att fokusera inom gränserna

kapitel 3

multilaterala uppgörelser, Rio de Janeiro, Agenda 21, överenskommelser måste anpassas efter lokala omständigheter, bistånd och miljö: bra/dåligt? WB: försökt förbättra miljön och gett bistånd, trade och miljö, WTO och trade: ser till gröna produkter men inte gröna produktionssätt, ett land har ingen rätt att införa miljöstandard då andra länder, vissa fattiga länder väldigt dåliga i miljösynpunkt, diskuterar företagens ansvarhet, trycker på tranparens och öppenhet i info, internationella skulder: stort problem för U-länder – kan avskrivas då de engagerar i miljöaktivitet, länder måste engagera sig i en utvecklingsplan som främjar miljön: lokalitet, jämlikhet mellan kön, handskas med korruption, taxering, etc. NGO är ofta effektiva för hållbar utveckling. Det är viktigt med bra nationella ramverk och även om många gamla institutioner ändras till det bättre så måste vi se fler ändringar

Kapitel 4

Rurala bönder är ofta känsligare för ändringar då de är beroende av typ jordbruk och andra naturresurser. Vissa menar att dessa bönder är bakåtsträvare och måste ta till sig globaliseringen för att lyckas, rurala områden dock ofta starkt kopplade till urbana, rurala är beroende av teknik och industri från urbana och dessa är beroende av de ruralas jordbruk, urbana är mer beroende av marknaden. Mkt av jorbruket har blivit globaliserat vilket fått bra effekter för vissa men för mindre bönder har det oftast resulterat i negativa saker, skiljer på industriellt jordbruk, det gröna jordbruket och det resurs fattiga. Ser den lokala arenan som en nyckel till framgång gällande utveckling och bevaring av ekosystem, måste lyssna till lokala människors behov snarare än externa beslutsfattare, deltagande hos befolkningen. Man måste se till säkerheten hos befolkningen så de vågar investera, få kvinnor att delta, starka lokala institutioner, normer, värderingar, utveckling måste se till de svagas behov snarare än de rika. 

Kapitel 5

Allt fler människor flyttar in till städer vilket kan främja miljön på vissa sätt, styrning spelar allt vikigare roll i urbana områden, finns historiska samband mellan ekonomisk tillväxt och urbanisering, i Europa skedde urbaniseringen i samband med industrialiseringen vilket inte är fallet i dagens U-länder, olikheter i inkomst är oftast större i städer, relativ fattigdom, tvingas leva i farliga miljöer, ekonomisk utveckling leder ofta till ökade utsläpp, konsumtion, etc, fattigdom mer än ara pengar, ökad privatisering kan vara dåligt, urbana områden har sin kraft i folket, krävs bra styrning lokalt, bygga hus, deltagande, bygga samhällen, jämlikhet, organisering, utomstående aktörer, utomstående bistånd, måste förekomma oberoende interaktioner över hela samhället,

Kapitel 6

Hållbar utveckling: står inför utmaningen om jordens begränsade upptagningsförmåga, finns olika definitioner av begreppet, måste ses som en politisk process där de med mest makt har mest inflytande, svårt att mäta utveckling, olika indikatorer, MDG kan ses som en, holisitiska perspektiv, deltagande, öppenhet, institutionell kapacitet, kan mäta genom ekologiska fotavtryck, miljöproblemen är internationella och gäller alla, gäller att attackera uppkomsten till problemen, handel är också en fråga vissa anser det bra andra dåligt, grön mot brun agenda, strukturella justerings planer och införandet av neoklassisk ekonomi misslyckades, fattiga måste ta till sig globalisering, fokus på lokal styrning, finns ingen one way= flexibla lösningar