Retorisk grundkurs inför tentan

Retorik – tenta – ht 11 plugg!!

Partesläran; den retoriska arbetsprocessen 5 led

1. Inventio; kartlägga situationen och uppfinna argument
2. dispositio; ordna argumenten
3. Elocutio; välja ord
4. Actio/pronuntiatio; planera själva framförandet
5. Medmoria; lära sig utantill(övergripande steg som man ska tänka på genom hela talet)

Begrepp;

• Persuasio; övertyga
• Doxan; typ common sense
• Kairos; gyllene ögonblicket
• Decorum; förmågan attanpassa sig till situationen – talarens stil
• Det möjliga, dynaton, hänger ihop med evidentia(förmågan att måla upp en bild)
• Arete; att ha goda moraliska egenskaper
• Phronesis; förnuft, kunskaper och gott omdöme
• Eunoia; den goda viljan
• Entymem, paradigm, syllogism – det finns även andra typer av argumentation som epikirem(där man man inte nöjer sig med att ställa upp 2 premisser utan även ger bevis för dess) och apodixis(både baserad på underförstådda inslag och sannolikheter)

Det finns 3 genrer av tal; politiska, rättsliga och cermoniella, 3 typer av situationer= förhandlingar, beslut om och hyllning – i de olika sammanhangen ser man publiken som beslutsfattare respektive passiva – ett tal kan dock beröra flera genrer

1. Genus judicicale
2. genus deliberativum
3. genus demonstrativum

Retoriska bevismedel; pisteis; 3 sätt att vinna tillit. Ibland är det dock inte lätt att se vilken kategori ett bevis medel handlar om då samma bevis både kan beröra sakskäl och känslor. Dessa bevismedel kan ses som en checklista som man ska ha åtanke då man skriver ett tal, en text kanske präglas mer av ett pisteis, typ en doktorshandling kanske bygger mest på fakta men det är ändå viktigt att byga upp ett ethos. Dessa svarar mot 3 stycken plikter

1. Ethos; förtroendeingivning; svarar mot plikten om delectare(behaga)
2. Pathos; känslor: svarar mot plikten om att beröra(movere)
3. Logos; sakskäl: svarar mot plikten om att lära ut(docere)

Det finns även ickeretoriska bevismedel typ fingeravtryck, brottsundersökningar men som även kan vara användbara för retoriken

Inventio;

Detta är den del i talet då man kartlägger alla teman, ämnen, berättelser, känslor och söker argument. Nyckelord; kartläggning, inventering(upprätta en förtäckning), sökstaretgier, men handlar även om att beröra de olika bevismedlen. Det man måste fråga sig är vad gäller saken?

• Formulera en tes; vad vill man argumentera för, mål eller syfte? Man kan ha en implicit eller explicit tes. Vid komplexa frågor kan det vara bra att ha flera delteser
• Allmänna/specifika frågor – dödstraff respektive om en person ska dödas
• Statusläran; 4 sätt att argumentera; conneictualis(fakta), defitionis, kvalitatis och translationis, det är svårt att arguentera på något annat sätt

Topiker; de ställen där en talare kan finna argument, de platser man kan leta på, man brukar skilja på allmänna topiker som fungerar i alla typer av tal och speciella som lämpar sig för ett specifikt typ av tal.enkelt sätt brukar man utgå från de mänskliga handlingarna, de sju frågorna; vem, vad, när, var, hur varför och med hjälp av vad? Till frågan om vem det gäller kan man leta ämnen på följande ställen

1.        härstammning;

2.        nationalitet/etnicitet

3.        medborgarskap

4.        kön

5.        ålder

6.        uppfostran/utbildning/träning

7.        fysik och utseende

8.        ekonomiska förhållanden

9.        anseende

10.     karaktärsegenskaper

11.     yrke

12.     anspråk

13.     tidigare handlingar och uttalanden

14.     känslor

15.     intentioner

16.     namn

17.     familjeförhållanden

18.     fritid

När det gäller vad, hur, med hjälp av vad kan man leta på följande ställen

1.        defintion

2.        klass; genus

3.        fasta egenskaper/attribut

4.        beståndsdelar

5.        tillfälliga egenskaper

6.        ändamål

7.        orsak

8.        etymologien

annan sak som man kan utgå från är jämförelser, då kan man utgå ifrån detta;

1.        likhet

2.        skillnad

3.        motsatser och motsägelser

4.        gradskillnader

Orsaker och konsekvenser;

1.        orsaker

2.        konsekvenser

sammanhang och kontext;

1.        Tid

2.        plats

3.        historien och framtiden

det möjliga/omöjliga;

1.        argumentum a foritori; gå från något mindre troligt till något mer troligt

2.        likhet, motsats, delar – om det är möjligt att åka till månen är det möjligt att åka till mars

3.        förflutna och framtida fakta; det som än gång hänt kan hända igen

motargument; att visa att motståndaren har fel;

1.        utgå från motståndarens argument

2.        utgå från motsatsen; alla bensinbilar är inte dåliga för miljön

3.        utgå från något liknande; i frågan om norrlänningarna kan man ta upp en nannan fördom som inte är sann

4.        utgå från tidigare beslut;

5.        fula debattknep; sofistik

·         Speciella topiker; genus judciale; här utgår man från vad som lagligt/olagligt/moraliskt/rätt/fel, även effektivt att utgå från statusläran

·         Speciella topiker genus delibertivum; dessa handlar om framtiden och att överväga och råda, då är det förnuftigt att utgå från vad som leder till lycka, ekonomi, nyttigt, onyttigt, njutning, säkrhet, skönhet, anrda fördelar, det goda/onda, jämställdhet, miljövänligt, solidaritet, etc

·         Speciella topiker genus demonstrativum; det handlar ju om att hylla/smäda därför är dett förnuftigt att utgå ifrån det dygdiga,  lastbara, förkastligt, beundransvärt, man kan även utgå från de 19 allmänna topiker som handlar om vem, när det gäller begravningstal finns klassiskt sätt 3 saker; hylla den avlidne, gestalta sorgen och skänka tröst, när det gäller bröllopstal så finns även 3 saker;  kärlekens roll i naturen, sexuella skämt, bröllopseder från olika kulturer

Dispositio;

I vilken ordning ska jag ordna innehållet? Genom rationella val och genom vad som är mest effektivt

• Det går  att ordna efter pisteis; först ethos för att bygga sitt förtroende och vissa att man är värd att lyssna på, sen logos där man presenterar sina argument, sen pathos för att publiken ska köpa mina argument. Det är dock grovt schematiskt och stämmer inte helt då man kan behöva väcka känslor i början för att hålla intresse, hela talet bör utmärkas av en sundrationalitet, etc.
• Enligt konstens regler finns det en deisposition med 8 delar
1. exordium; inledning, här väcker man intresse, publikens välvilja, skapar förtroende(attentum, benivolum, docilem)
2. Narratio; bakgrundteckning, sakframställning, beskriver vad som har hänt, målet är att försätta läsarna i ett sådant känsloläge att man kan påverka dem, här väljer man publikens doxa. 3 dygder för detta; de ska vara kort, klart och trovärdigt.
3. Partitio/divisio; framställning av talets delar/disposition
4. digressio/exkurs; avstickare för att ge andrum åt publiken
5. propositio; lägga fram förslag , tes, vad vill jag?
6. Probatio/confirmatio/argumentatio; ge argument för ens förslag, kan vara klokt att ha 3 argument; som bör placeras i följande ordning för slagkraft; mellanstarkt, svagt, starkt argument.
7. refutatio/confutatio; skydda sig mot motargument
8. recapitulatio/peroratio: avsluta framställningen av ens argument för att åhörarna ska minnas, kan vara bra med en liten sammanfattning

Detta är dock den klassiska dispositionen och kan behöva korrigeras för det enskilda tillfället, följande är några exempel på andra dispositioner;

• Disposition för att väcka känslor; bygger upp ett klimax= starkare och starkare argument
• Dämpa känslor; inled med refutatio(skydda sig mot argument) alltid tänka på att utgå från åhörarnas känsloläge, ett annat sätt är att börja med tesen= ja, jag har begått brottet men lyssna på mig
• Disposition för komplexa frågor; kan behöva lägga fram fler propositiones, lägga fram tydliga probatio(argument) eller refutatio(skydda sig) för varje del tes, man kan lägga till en generell sammanfattning av ens teser innan den genrella avslutningen, detta dock bara en utvecklad form av klassisk disposition men man kan även behöva lägga fram fler narrationes och fler känslostöd för ens underteser, talet bör utmärkas av en sund rationalitet
• Andra dispositionsprinciper; tex när det gäller historiska händelser kan man vinna på att berätta allt i kronologisk ordning, om ett tal innehåller flera status kan de vara klokt att behnadla varje status för sig

Elocutio

Med detta menas konsten om vältalighet, att välja rätt ord, grammatiska konstruktioner, språkdräkten ska vara så övertygande som möjligt(klä tanken i ord) ord kan dennotera samma sak men konnotera olika= mor eller morsa

• Enligt principen om elocutio har språket 4 dygder; korrekt, klar, konstfullt och principen om decorum;

1. Korrekt; handlar om att uttrycka sig på ett sätt som åhörarna anser är korrekt för att påverka så mycket som möjligt, i klassisk betydelse menas det att behärska grammatiken, språklig rytm, språklig variation
2. klar; använda rätt ord vid rätt sak, anknyta till saker som publiken känner igen, evidentia= åskådligöra konkreta detaljer
3. konstfullt; här handlar det mycket om troper(vridningar av språket, varje gång ett ord eller uttryck används i en annan betydelse än den faktiska är det frågan om en trop, svårt att avgöra skillnaden mellan troper och figurer) figurer handlar mer om att placera orden i olika scheman eller mönster snarare än att använda orden i andra betydelser som det gäller i troper.
4. decorum/aptum; detta handlar om att anpassa språket, följa sociala koder, vett och etikett, anpassa sig efter tillfället, skiljer på hög, mellan och låg stil, hög uttrycks ofta för att movere publiken och låg för att docere. Mellan kan ses som ett mellanting eller en helt egen, lämpar sig särskilt för att delectare(behaga åhörarna)

Troper; ord eller uttryck som används i en annan betydelse än den vanliga, någon säger toffel och menar undergiven make. Den klassiska retoriken skiljer på olika troper beroende på vilket förhållande som gäller i sakled(ting) och bild(den term vi använder), om man kallar sin älskade för ros är den älskade sakledet och rosen bildledet. En trop som baseras på likhet är en metafor, när man benämner en del som får symbolisera helheten är det synekdoke;

• Metafor; baseras på likhet, inte en liknelse eller jämförelse(skilj på han är som ett lejon eller han är ett lejon) innehåller aldrig något som, likt, liknande, katakreser är slitna metaforer
• Metonymi; en trop som bygger på närhet, ersätta ett ord som ståri direkt relation till dessa ord, typ Sverige betalar skatt, bjuda på en kopp, relationen bygger inte på likhet som metaforen utan till en verklig närhet, man skiljer på 5 olika typer av metonymier;
1. behållare och innehåll
2. person och objekt; ett ting betecknar sin ägare
3. orsak/konsekvens; en handling betcknas utifrån sin orsak och verkan, skriva en kioskvältare
4. abstraktion/konkretion; ting betecknas av en abstarktion, använda de små grå
5. symbolisk närhet; användning av olika symboler istället för de ting vi avser; det gör ont i hjärtat

• Synekdoke; en trop baserad på kvantitet, man låter en del beteckna helheten eller helheten betecknas av en del; var du tvungen att bjuda släkten uggla. Det är dock att skilja på synekdoke och motonmy, synekdoke kan ses som en specialform av av metynomi och det finns en närhetsrelation av kvanitativt slag
• Ironi; en trop som betecknas på sin motsats; det där gick ju bra.
•  Perifras; en omskrivning där man nämner en egenskap eller definition istället för att använda egennamn; pippis mamma= Astrid Lindgren
• Antonomasi; motsats till perifras, en slags trop då ens egenskaper/defintioner får beteckna dess egenman; då la Dalai lama sig i diskussion(när man säger något om hans läror)
• Pas pro toto/totum pro parte; en slags underavdelning till synekdoke när en del får symbolisera helheten; ska du stirra i böckerna hela dan?
• Litotes; underdrift, det där kunde gått bättre(när allt gick åt helvete)
• Hyperbol; överdrift, jag var på fest igår och alla var där
• Interruptio(aposiopesis, dubitatio) en trop där man spelar på tvekan/avbrott; jag har aldrig i hela mitt, nej nu måste jag lugna mig
• Exclamatio; utrop, talaren utbister i i plötsliga utrop, nu får det väl vara nog!
• Erotema; retorisk fråga, ska vi behöva lyssna på sånt här?
• Paralipsis; en särskild form av ironi där talaren säger sig undvika något för att just nämna detta; jag tänker inte med ord benämna dina snatterier, bedrägerier och eviga stölder!
• Prosopepia; en trop som bygger på att man ger något stumt eller dött liv; Shell; en vän på vägen
• Sermocinato; talaren låtsas citera något dött, stumt eller frånvarande
• Apostrof; talaren vänder sig till något frånvarande, närvarande, typ en motståndare eller gud, förfader, etc
• Allegori; har en särskild ställning bland troper och går ut på att varje led i en berättelse är en utbyggd trop, typ en historia om Sven och Dan där en är Sverige/norge. Fula ankungen, etc
• Liknelse; en metafor som innehåller en liknelse, ord som likt, liksom eller som
• Paranomasi; ordlek
• Paradox; uttrycka något som är ologiskt, orimiligt, omöjligt men samtidigt en djupare betydelse
• Katakres; död metafor, när något saknar defintion utan metafor typ stolsben

Figurer; olika sätt att ordna språket tex som anafor eller fonetiska språkfigurer(typ rim) vissa retoriker gör dock ingen skillnad mellan troper och figurer

• Parallellism; alla former av upprepningar av ord, ljud, konstruktioner, grammatiska mönster kan kallas för parallellism
• Assonans; alla typer av fonetiska upprepningar kallas för assonans, tex rim
• Alliteration; upprepning av ett ljud(fonetisk paralleism) används ofta i reklam, volvos värde varar
• Rim; fonetisk paralleism
• Ellision; när ett ljud eller bokstav är utesluten; ger ofta ett talspråkligt intryck; vi hänger me
• Ploke och andra ordupprepningar
• Anafor; upprepning
• Eprifor; upprepning av minst ett ord i slutet av fler följande satser, få dör, fränder dör, detta ger en rytmisk effekt
• anadisplosis; upprepning av ett ord från slutet av en mening till början av samma; sommar blev höst. Höst blev vår.
• Epanalepsis; upprepning av ett ord i början av en sats till slutet av samma sats; våld leder til våld
• Polsyndeton; att lägga till fler konjuktioner än nödvändigt, jag har städat, och jag har tvättat, och jag har lagat mat och jag har diskat= ger effektiva beskrvningar om något stort, omfattande eller arbetssamt
• Ellips; när minst ett ord är uteslutet eller underförstått, var på besök i sthlm i helgen(jag är uteslutet)
• Asyndeton; ställa flera ord eller satser efter varandra utan samordnande konjuktioner, arbeta hårt, klä dig snyggt, duscha varje dag
• Isocolon; upprepnig av grammatiskt mönster i 2 satser eller meningar; vindarna leker i skogen, fåglarna sjunger i skogen, detta kan skapa förbindelse mellan 2 olika osammanhängande händelser
• Klimax/gradatio; stege eller stegring, består vanligen av 3 följande satser, ger en intensifierande känsla, kan även tala om antiklimax
• Pleonasm; egentligen motsats till ellips innebär onödiga och dubblerande ord som ger en mer levande bild, idag är det kyligt och kallt
• Accumulatio; hopning, innebär en mängd synonymer eller närligande ord som staplas på varandra; såret värker, bultar bankar, svider och bränner, detta tydliggör det som avses
• Parafras; gigurer som helt enkelt består i att samma sak sägs ännu en gång men med andra ord; pojken går, gossen vandrar
• Antites; motsatta begrepp och termer som nämns i anslutning till varandra, hav och öken, död och liv
• Oxymoron; en sammansättning av ord med motsatt betydelse; fulsnygg
• Kiasm; en konstruktion där ena hälften av en sats eller mening helt eller delvis upprepar den andra, ner och upp – upp och ned, när det regnar – då regnar det

Varför använder man troper och figurer?

• Undvika tristess, uttrycka variation
• Förenklande, pedagogiska, målande troper, tex metaforer
• Troper och figurer ger intryck av saklighet; beskriver något på ett realistsikt sätt, består inte av bildspråk utan beskriver något hos själva tinget
• Troper och figurer kan ge intryck av oemotsäglighet; tex retorisk fråga eller ironi
• Troper och figurer som förstärker en känsla, tex metaforen används för att skapa en känsla kring något
• Troper och figurer som dämpar känslor, tex metynomi= göra det konkreta till något abstrakt
• Komiska troper/figurer; tex antiklimax, inroni eller katakres
• Troper och figurer som hjälper åhörarna att minnas, rim, abstratkioner, liknelser, metaforer, etc
• Funktion och effekt; tex ta hänsyn till doxan

Retorisk analys;

1. tes
2. genre
3. sortera argument, pathos, logos, vart lägger man ethos, är det entymem eller paradigm
4. hur förhåller sig talaren till doxa
5. kairos
6. statuslära
7. topiker

Vad ska vi hitta i en stor analys?

-          Tes

1: föreskrivande (handling)

2: Värderande (attityd)

3: Konstaterande (sakförhållande)