Förvaltningsrätt Uppsala universitet ht 12

Allmänt och civilrätt

1. I vårt samhälle förekommer ett stort antal regler med varierande innehåll.

Några har karaktären av rena moralregler medan andra räknas

som rättsregler. Vilken är den principiella skillnaden mellan dessa två

typer av regler?

Rättsregel skiljer sig eftersom de ger möjlighet till rättslig sanktion

2. Rättsordningen kan betraktas och beskrivas som en social företeelse,

i grunden ett uttryck för samhällslivet. Kan detta synsätt motiveras

av en anhängare till naturrätten?

Ja, Naturrätten år en så kallad pyramidtopp i rättsordningen och bygger på idéer om mänskliga rättigheter

3(*). Vilka är de mest väsentliga kriterierna på en rättsstat?

Rättsäkerheten och att denna inte äventyras – detta innebär att alla samhällsorgan måste följa lagen till motsats till en polisstat där invånarna inte är skyddade ifrån makthavarens godtycke. Allas likhet inför lagen, för detta krävs en O-korrumperad maktutövning

4. Sveriges anslutning till EES-avtalet och senare EU medlemskap har

inneburit att vi i vår rättsordning har att beakta ett stort antal rättsakter

vars legitimitet grundas på Romfördraget (senare EG-fördraget och

numera en del av Lissabonfördraget (efter 091201 EUF-fördraget).

Därigenom – och tillsammans med stöd av en bestämmelse i RF – har

vi också förbundit oss att acceptera de regler som skapas inom ramen

för EU. Förklara den principiella skillnaden mellan EU-rättens förordningar

och direktiv!

Dirketiven tillämpas efter att de skrivits in i nationell rättordning via nationell lagstiftning, förordningar ska omedelbart tillämpas. Man behöver alltså inte fatta nya lagar för att förordningar ska gälla

5. Förklara kort kompetensfördelningen mellan följande organ och institutioner:

Europaparlamentet, EU-domstolen, ministerrådet och

kommissionen!

• Kommisionen – EUs förberedande och verkställande organ, de har till uppgift att företräda EU:s gemensamma intressen
• Parlamentet – direktvald folkförsamling med uppgift att representera sina medlemsländer, de har i uppgift att tillsammans med ministerrådet godkänna ändrade rättsakter, godkänner även kommisionens sammansättning
• Ministerrådet: EU:s högsta beslutande organ med en minister från varje land
• EU-domstolen – utvecklar och preciserar EU-rätten, dömer i tvister mellan länder

Kommissionen utarbetar, lämnar förslag samt till minsterrådet och parlamentet, de utför sedan de beslut som de har fattat, domstolen garanterar sedan att lagar följs.

6. Sverige har via medlemskapet i EU ”avstått” från att ha ensam bestämmanderätt

i vissa frågor. Var exakt finns det konstitutionella stödet för att lämna bort denna beslutskompetens?

1994:1500 – lag med anledning av Sveriges

7. Vilken rättslig innebörd har så kallade förhandsavgöranden från

Förhandavsgörande är ett beslut som EU-domstolen utfärdar gällande hur en lag ska tolkas

8. Redan i de mest elementära skrifter som behandlar EU-rätten omtalas de så kallade fyra friheterna. Även om alla inte är beredda att oreserverat acceptera användningen av ordet frihet finns anledning att veta vilka dessa egentligen är?

Fri rörlighet av varor, människor, kapital och tjänster

9. När vi löser konflikter är det lämpligt att använda rättsregler. Var finner vi sådana?

Svensk författningssamling

10. Hur ska termen rättsregel definieras?

En regel som tillhör det juridiska normsystemet, tex lag eller rättspraxis, skiljer sig från en moralregel

11. Begreppet författning förekommer i åtminstone tre betydelser.

Författning i en betydelse är en term som hör hemma bland dem som

är intresserade av de sportsliga momenten av allt det som brukar

hända på en travbana och kan följaktligen i det här sammanhanget

lämnas åt sidan. Definiera de två andra!

Författning kan syfta till grundlag eller författningssamlingen

12. Även om det sällan framhålls finns anledning påpeka att nya lagar

rätt ofta har sitt ursprung i en eller ett fåtal personers idéer om hur något

egentligen borde regleras. Börja från början och beskriv i punktform

hur en lag kommer till! Svaret på denna fråga finns på två bilder!

Varför är det två?

EU

1. kommissionen lägger fram förslag
2. parlamentet yttrar sig om förslaget
3. ministerrådet antar gemensam ståndpunkt
4. pralmanetet behandlar rådets ståndpunkt
5. ministerrådet beslutar(ofta tillsammans med parlamenetet)
6. Den nya lagen publiceras i EGT

Sverige

1. intitativ tex vallöften
2. regeringen beslutar om direktiv till en utredning
3. utredningens förslag går på remiss till myndighet och organisation
4. förslaget förbereds i deprtemntet
5. landsrådet granskar förslaget
6. regering lämnar proposition till riksdagen
7. proposition och opposition(eventuella motioner) behandlas i riksdagens utskott
8. riksdagen fattar beslut
9. regeringen utfärdar lagen
10. ny lag kungörs i svensk författningssamling

13. Vad menas med begreppet grundlag och vad är det som skiljer sådan

Lag från övriga lagar?

Lag som utgör de grundläggande normerna i en stat, de ger kompetenser, sätter gränser snarare än att verka som materiella regler. Skiljer sig från vanlig lag genom att de är svårare att ändra, kräver 2 likalydande riksdagsbeslut med val emellan

14. Regeringsformen (RF) är naturligtvis en av våra grundlagar med

historiska anor från 1600-talet. Den första RF kom 1634. 17 år tidigare

kom den första Riksdagsordningen (RO), men hur är det egentligen,

ska vår nuvarande RO räknas in bland våra grundlagar?

RO var fram till 1974 en grundlag men har idag en mellanställning

15. Vilka är egentligen våra grundlagar?

RF, TF, YGL samt succseionsordningen

16. Vart ska den leta som vill vara säker på innehållet i nu gällande

lag och hur bör den göra som – vilket inte är ovanligt – vill hänvisa till

en bestämd version av viss lag?

I regeringens databas över lagar eller i SFS

17. Var finns bestämmelser som anger vilka bland samhällets alla förekommande

och tänkbara företeelser som ska regleras med stöd avlagstiftning?

I åttonde kapitlet RF om lagar och föreskrifter

18. När vi läser lagtext uppkommer ibland behov av att veta hur den

som formulerat just den aktuella lagen har tänkt att den ska tillämpas.

Var kan vi hitta sådan information och vad kallas materialet?

 För att veta hur vi ska tillämpa tittar vi på förodrningar som finns i SOU

19. Riktigt gammal lagtext var nästan alltid kasuistisk i motsats till

dagens ofta ganska abstrakt formulerade lagbud. Tre exempel ges. Det

första från Hammurabis lag (ca 1750 f.kr). Nejdå, den gäller inte här!

229 §: ”If a builder build a house for some one, and does not construct it properly, and the

house which he built fall in and kill its owner, then that builder shall be put to death.”

230 §: ”If it kill the son of the owner the son of that builder shall be put to death.”

Det andra är hämtat från Upplandslagen, Köpmålabalken. Gäller inte

heller idag!

”5:4 Får någon en häst av en hirdman eller en vägfarande man genom köp eller byte och med

köpvittnen, då är ingen längre frestetid för köpet, än till dess bakfötterna komma dit, där

framfötterna först voro. För torgköp gives ingen frestetid.”

Det tredje exemplet, den abstrakta formuleringen, är ursprungligen

från 1976, nuvarande AvtL 36 §. Den gäller!

”Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till

avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och

omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan

krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat

hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vid prövning enligt första stycket skall

särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest

intager en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Första och andra styckena äga motsvarande

tillämpning i fråga om villkor vid annan rättshandling än avtal.

I fråga om jämkning av vissa avtalsvillkor i konsumentförhållanden gäller dessutom 11 § lagen

(1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Lag (1994:1513).”

Förklara med utgångspunkt från exemplen ovan vad som skiljer dessa

lagskrivningstekniker åt och vad olikheten kan ha för praktisk betydelse!

Den gamla lagen är mer konkret formulerad och därmed inte lika allmän, så kallad kausitisk, den abstrakta formuleringen ger mer utrymme för tolkning

20 (*). Det är Sveriges Riksdag som antar lagar men det är vanligt att

personifiera just lagskrivningen. Därför är det nog acceptabelt att

ställa en fråga på följande sätt: Hur noga den än är som skriver lagtext

uppkommer förr eller senare alltid behovet av lagtolkning. Varför?

Alla möjliga utsagor täcks inte av lag, därför behöver man tolka

21. När man talar om lagtolkning förekommer två metoder som har

som utgångspunkt lagens ordalydelse och eventuellt en logisk grammatisk

analys av den samma. Man syftar då på extensiv och restriktiv

lagtolkning. Förklara vad som avses med dessa båda metoder!

• Exrensiv: ger utrymme för den logiska grammatiska ordföljden tex rekvisit häst kan bli åsna
• Restrektiv: ger mindre utrymme, rekvisit häst kan bara bli tamhäst

22. Två andra lagtolkningsmetoder börjar – om än något förenklat –

med ett konstaterande att vi står inför en situation som inte faller in

under lagtextens ordalydelse. Man syftar då på det som kallas ex analogia

och e contrario. Förklara vad som avses med dessa båda metoder!

• Analogi beslut: i enlighet med, man använder sig av tidigare fall, bedömer i ett oreglerat fall på samma sätt som i ett liknande
• Contrario: man kan inte straffas utan att det finns en lag

23. Vad avses med den så kallade teleologiska lagtolkningsmetoden

och varför är ord som objektiv och subjektiv relevanta?

Ändamålstolkning, man ska ej tolka lag så att den går emot vad den syftar till

24. Varför anses fällande domar som bygger på analogier inte vara

tillåtna inom straffrätten?

Det skulle äventyra rättsäkerheten, ingen lag inget straff

25. Efter den sista bestämmelsen i jordabalken, JB 24:3, brukar en

komplett lagsamling innehålla ett antal regler som man kan hänvisa

till genom bokstavskombinationen JP (liknande finns också i ÄktP,

FP, ÄP osv). Vad står bokstaven P för och vilken typ av regler är det

fråga om? Varför borde detta P vara sällsynt i straffrättsliga sammanhang?

Promulgation= övergångsbestämmelser, underlättar anpassning från föregående lag, den borde vara olämplig vid straffrätt pga att den endast används då en direkt övergång anses olämplig

26. Förklara vad som menas med rättspraxis och prejudikat!

• Rättspraxis: tidigare domar från högre domstolar och myndigheter
• Prejudikat: dom som blir underlag för vägledning

27 (*). Våra dagstidningar förmedlar tämligen ofta nyheter om intressanta

rättsfall, men tyvärr är det inte ovanligt att såväl rubrik som text

ger ett alltför generellt budskap, vilket ibland till och med kan vara direkt

felaktigt. Journalister har således i dessa fall misslyckats med något

som påminner om det som jurister skulle kalla rättsfallstolkning.

Förklara kortfattat varför journalister och andra (gäller även författare

till juridisk litteratur) borde vara mera försiktiga när det gäller att precisera

generella slutsatser grundade på rättsfall!

Alla fall är olika och därför är det dåligt att dra generella slutsatser, generaliseringar som bygger på intitution kan strida mot ett vetensakpligt eller ens seriöst förhållningssätt

28 (*). NJA, H, RH, AD och RÅ är förkortningar med påtaglig betydelse

inom rättskälleläran. Vad står de för!

·         Nja – nytt juridiskt arkiv

·         H – holm han som gav ut första lagbok

·         RH: rättsfall från hovrätt

·         AD – arbetsdomstol

·         RÅ: regeringensrättens årsbok

29. Lagtexter är nästan alltid formulerade så att de på ett generellt sätt

återger rättsligt relevanta omständigheter i en viss faktisk situation eller        

i ett visst faktiskt händelseförlopp. Ibland talas om om-satser där

de rättsligt relevanta omständigheterna kallas för rättsfaktum. Läs HB

1:5 och ange vad som är rättsfaktum i den bestämmelsen!

Rättsfaktumet: att man säljer samma vara till flera personer

30 (*). Om-satsen följs oftast av en så kallad så-sats där rättsföljden

anges. Utgå från HB 1:5 och ange där anvisad rättsföljd! Vad krävs

(dessutom) för att rättsföljden ska bli verklighet?

Rättsföljden: ersätta skadan och böta 10 daler för att detta ska uppfyllas krävs att rättsfaktumet är uppfyllt: dvs att han sålt en vara till 2 personer

31 (*). Anta att vi har en enkel rättsregel som säger: ”Om p så q”.

Anta vidare att p inträffar och med stöd av vår regel kräver den förfördelade

parten q. Den som är ansvarig för p vägrar q och tvisten förs

vidare i domstol. I sin dom ogillar domstolen kravet på q! Försök att

finna en möjlig förklaring till varför domstolen ogillar kravet på q

trots att båda de inblandade parterna faktiskt vet att p inträffat!

Domstolen tycker inte att de rär bevisat att P är uppfyllt

32. Vad avses med termen bevisfakta?

Bevisfakta menast medelbart relevant fakta, dvs sämre än rättsfakta, kan vara ett vittnesmål typ

33 (*). De flesta är överens om att vissa termer, t ex rättighet, har en

regelteknisk funktion men också att samma termer kan ha en helt annan

betydelse i allmänt språkbruk, t ex en moralisk innebörd för den

enskilde medborgaren. Enligt vissa författare kan denna omständighet

öka respekten för lagreglerna. Innebär sådan terminologisk diskrepans

några nackdelar?

33 (*). De flesta är överens om att vissa termer, t ex rättighet, har en

regelteknisk funktion men också att samma termer kan ha en helt annan

betydelse i allmänt språkbruk, t ex en moralisk innebörd för den

enskilde medborgaren. Enligt vissa författare kan denna omständighet

öka respekten för lagreglerna. Innebär sådan terminologisk diskrepans

några nackdelar?

Ett ord kan ha olika betydelser och tolkas på olika sett, tex frihet

34. Begreppet positiv rätt förekommer i skrifter av Hart, Dworkin och

andra och kan uppfattas som rätt anspråksfullt. Om vi för ett ögonblick

bortser från de mest komplicerade rättsfilosofiska resonemangen

kan vi ställa frågan: Vad avses egentligen med uttrycket positiv rätt?

Den faktiska gällande rätten till skillnad från föreslagna sk naturliga eller idelaiska regler

35. Förklara kortfattat vilken den viktigaste principiella skillnaden är

mellan vårt och det angloamerikanska rättssystemet?

I det så har domstolarna mer utrymme, lagarna ses mer som principer till skillnad från vårt där domstolarna har mer praktisk funktion och laganra fungerar inte på samma rättskapande sätt, i anglo så bestämmer domstolar mer och i Sverige regering o riksdag

36 (*). I den juridiska doktrinen förekommer ibland uttrycken de lege lata och de lege ferenda. Vad avses med dessa uttryck?

De lata är gällande rätt som den är och de ferenda är gällande rätt så som den borde vara

37. Vilken betydelse har doktrinen som rättskälla?

Doktrinen kallas ofta den juridiska litteraturen och kan innehålla doktorsavhandlingar, tidskrifter eller lagkommentarer, de har inte samma hierarki som tex förarbeten eller prejudikat. Det som avgör dess inflytande är författarnas auktoritet och argumentens tyngd, det påverkar mest i den mån att de lärda målar upp olika mål och diskuterar utfallen

38 (*). Texter med juridiskt innehåll publiceras regelbundet i bland

annat SvJT, JT och TfR. Vad står dessa förkortningar för?

Svensk jurist tidning, juridisk tidskrift, tidskirft för rättsvetenskap

39. Reglerna, i vid mening, inom vår rättsordning kan indelas i olika

grupper: Civilrätt, straffrätt, processrätt, offentlig rätt och skatterätt

samt internationell rätt. Beskriv kortfattat och principiellt vad det är

för situationer som avses och som regleras inom respektive kategori!

·         Civilrätt: rättsregler som huvudsak gäller privata rättsubjekt, tex privatperosner, företag

·         Offentlig rätt: i huvudsak rättsregler som rör förhållandet mellan privata rättsubjekt och staten eller andra offentliga myndigheter, myndighetsutövning har betydlese här vilket innebär då en myndighet har kompetens att bestämma rättigheter och skyldigheter

·         Straffrätt: regler om vilka handlingar som ska betraktas som brott

·         Processrätt: regler om hur det ska gå till då ett ärende avgörs vid allmän domstol

·         Skatterätt: del av den offentliga rätten med särskilda bestämmelser om skatt till stat och kommun

·         IP rätt: regler om gränsöverskridande konflikter som bestämmer vart en tvist ska avgöras samt vilkets lands regler som ska tillämpas

40. Vad utgör folkrättens rättskällor och varför kan det ifrågasättas omprefixet eller suffixet ”rätt” är relevant i sammanhanget?

Folkrätt är de regler som härstammar från avtal mellan länder som FN konventionen, problemet ligger i att alla länder är suveräna och inte underkastade någons auktoritet

41 (*). Vilka frågeställningar hör hemma inom ämnesområdena rättssociologi

och rättsekonomi?

• Rättssociologi: hur gällande rätt påverkar samhället, normer och värderingar, sätter rätten i samhällsperspektiv
• Rättsekonomi: hur gällande rätt påverkar fluktuationer i ekonomin

42 (*). Vilket är det primära syftet med lagvalsregler?

Det syftar till viken nations lagar som ska gälla vid gärnsöverskridande konflikter

43 (*). Vad avses med lagharmonisering?

Menar att länders civilrättsliga regler vanlingen närmar sig varandra

44 (*). Lagharmonisering betraktas vanligen som en positiv företeelse

i allmänhet som ger positiva effekter inom det handelsrättsliga området. Det finns emellertid en fundamental svårighet som kan leda till obehagliga överraskningar. Vilken?

Det kan bli förvirrat då olika länder tolkar den gemensamma lagen olika

45. Vilken rättslig betydelse har det att Sverige ratificerat en internationell konvention?

Ratificera betyder skriva under, den är dock verkningslös så länge den inte skrivs in i Sveriges lag

46. Förklara vad som avses med begreppen rättssubjekt och rättsobjekt!

• Rättssubjekt: juridisk term som avser fysiska och juridiska personer med rättskapacitet(de som har rättigheter och skyldigheter), rättssubjekt är alltså någon som kan agera part i domstol eller ingå avtal
• Rättsobjekt: något föremål för en rättighet, alla människor är alltså rättsobjekt och har potentiella rättigheter och skyldigheter

47. Att lokutionen (uttryck i rättsliga sammanhang) fysisk person syftar på människor förefaller självklart. Vad avses med lokutionen juridisk person?

En organsation spm har rättskpacitet(dvs med rättigheter och skyldigheter), en juridisk perosn kan inga aval, äga tillgångar, skafa skulder

48. Förklara begreppet rättskapacitet med utgångspunkt från begreppet fysisk person!

Någon med rättskapacitet har rättigheter och skyldigheter

49. Vad innebär det att en fysisk eller juridisk person har rättshandlingsförmåga?

Det innebär förmågan att företa sig något som innebär rättigheter och skyldigheter, dvs typ va myndig och inte psykisk sjuk

50. Vanligtvis sammanfaller rättskapacitet och rättshandlingsförmågahos fysiska personer. Det kan emellertid förekomma att någon harrättskapacitet men helt eller delvis saknar rättshandlingsförmåga Ange de fyra principiella fallen

Myndig, ej psykisk sjuk, ej vara i personlig konkurs eller att inte ha en förvaltare, när det gäller jurdiska personer är det en fråga om vem som får företräda företaget

51. När är en person inte längre underårig och vilken juridisk betydelse

Har denna åldersgräns?

Vid 18 års ålder får man företa rätthandlingar som innebär rättigheter och skydligheter

52. Petra är 17 år, student och hon skaffar sig fina extrainkomster genom

nitiskt arbete som skrivningsvakt. Får hon köpa ett piano på avbetalning?

Nej en omydnig får ej ingå köpeavtal på kredit FB 9:1

53 (*). Alvera är 8 år, har sålt jultidningar och tjänat 600 kr. Dagen

före den 13 december köper hon 10 kg rosa, gröna och röda skumtomtar

av ICA-handlaren Nisse. Skumtomtarna konsumeras raskt av Alvera

och hennes kompisar. Kan Xavier, hennes far och förmyndare,

göra något mera juridiskt än att försöka bota Alveras magknip och

peka på sensmoralen?

Nej han kan påpeka att man inte får sälja till minderårig utan föräldrars samtycke

54 (*). Hur ska lokutionen ”utan erforderligt samtycke” i FB 9:6 och 9:7 tolkas?

Har att göra med föregående fråga, vanligt allehanda köp blir rättsligt när förälder gjort det möjligt för underårig att uppträda så det ser ut som han år företa rättshandling

55. Får underårig företa rättshandlingar åt annan med stöd av fullmakt?

Ja

56 (*). Var finns regler om förordnande av god man och vad innebär det att någon företräds av en sådan?

FB 11, om förmyndare ej kan utöva förmyndarskap ska någon företrädas för att våra den underåriges angelägenheter, som alltså får rättshandla åt den underårige, huvudman har dock kar sin rättshandlingsförmåga och vid frågor med större betydelse ska denne tillfrågas

57. Enligt allmänt språkbruk ges ofta begreppet äganderätt många definitioner

som på olika sätt är kopplade till den enskilde medborgarens skydd. På vilket sätt är äganderätten skyddad enligt svensk lag? Ange lagrum!

RF 2:15 om egendomsrätt och allemansrätt:

58 (*). Går det att formulera en positiv juridisk definition av begreppet äganderätt?

En egendom är skyddad genom att ingen kan tvinga en att avstå den

59 (*). I samband med diskussionen om äganderätt och anspråk från

utomstående poängteras ibland att ”besittningen har presumtionsverkan”.

Vad avses med detta uttryck?

Att det antas att den som besitter egendomen har rätt till den, den som tycker sig ha bättre rätt till egendomen innehar bevisbördan

60. Förklara med enkla exempel skillnaden mellan dispositiva och indispositiva rättsregler!

• Indispositiva: så kallade tvingande rättsregler som ej kan avtals bort
• Dispositiva: kan avtalas bort

61. Vad menas med att en rättsregel är semidispositiv?

En lag som kan avtalas bort på vissa förutbestämda sätt, gäller tex i arbetsrätten och är indispositiva regler som åsidosätts när kollektivavtal ger olika besked

62 (*). Någon form av avtal är det vanliga sättet att förändra förmögenhetsrättsliga

förhållanden. Det finns emellertid andra sätt. Ange åtminstone två!

Brott, vårdslös rådgivning av myndighet, vårdslös myndighetsutövning

63. Vilken är den principiella skillnaden mellan överlåtelse och upplåtelse?

Överlåtelse är då ägaren ger upp äganderätt tex genom gåva, köp eller byte, upplåtelse är då ägaren behåller äganderätt men ger nyttjanderätt till någon annan

64. Vilken typ av juridiska frågeställningar hör hemma inom ämnesområdet obligationsrätt?

Obligationsrätt är de rättigheter och skyldigheter som uppkommer mellan 2 eller fler parter i ett avtalsförhållande

65. Ge exempel på vad som avses med begreppen sakrätt och immaterialrätt?

• Sakrätt: frågor kring konflikter där 2 eller fler parter gör anspråk på samma egendom
• Immaterialrätt: regler om ensamrätter för konstnärliga, litterära, varumärken, mönster, uppfinningar

66 (*). Förmögenhetsrättigheter brukar karakteriseras av två principiella egenskaper. Vilka?

Förmögenhetsrätten är en huvudavdelning inom civilrätt som reglerar ekonomiska rättigheter och skyldigheter mellan 2 eller fler parter, alltså den rätt som berör egendom, de 2 principiella egenskaperna är att de har ett uppskattat penningvärde samt är överlåtelsebara.

67. Vilken är den juridiska term som sällan används i lagtext men som

annars används för att beskriva individuellt bestämda materiella ting?

En sak

68. Ge enkla definitioner på begreppen fast egendom och lös egendom?

• Fast egendom: är jord, inte bara orden utan luftytrymme ovanför, det nedanför, träder, växter samt tillbehör till fatighet
• Lös egendom: allt som inte är fast egendom, lösöre(lösa saker), även vissa saker som rent fysiskt inte är lösa

69 (*). En konsumentsekreterare i Uppsala specialiserad på försäkringsfrågor

blev intervjuad i Radio Upplands nyhetsprogram. Han fick en principiellt ställd fråga om möjligheten av att få ersättning via hemförsäkringen för att täcka de kostnader som uppkommer när en diskett med värdefullt material blir förstörd i samband med att datorn drabbats av virus. Han svarade: Har inget särskilt avtalats gäller huvudregeln. Den innebär att hemförsäkringen endast ersätter skador på lös egendom, alltså lösa flyttbara saker. En diskett och dess innehåll är en mera immateriell sak och sådana ersätts inte! Kommentera hans svar!

SKL 5:7 om han kan bevisa hur mycket disketten var värd kan han ansöka om ersättning hos försäkringsbolag

70. Ange så många principiellt olika exempel som möjligt på vad som faller in under begreppet lös egendom och som underavdelning, lös sak!

Lös egendom brukar delas upp i lösa saker och resten, exempel på lösa saker är bilar, båtar, hundar, bord, böcker. Exempel på resten kan vara värdehandlingar, pengar, avtal, etc.

71. Nyttjanderätt till lös egendom kallas ibland för leasing och är i

princip oreglerat. Nyttjanderätt till fast egendom föranleder situationer

där det finns ett påtagligt behov av sakrättsliga regler. Ange de viktigaste

avtalstyperna (som alltså gäller för nyttjanderätt till fast egendom)

och ange även var vi hittar de lagregler som gäller för respektive avtalstyp!

Hyra JB kap 12:1

72 Enbart ett obligationsrättsligt avtal mellan två parter är sällan tillräckligt

för att åstadkomma någon sakrättslig verkan. Vilka är de tre traditionella sakrättsmomenten?

Tradition eller besittningsövergång, denuntiation eller underlåtelse samt formkrav i lag

73. Ange ett undantag – ett mycket viktigt sådant – från huvudregel att enbart ett enkelt konsensualavtal aldrig får sakrättslig verkan, d v s ett exempel på det som kallas för avtalsprincipen!

En ny ägare till egendom får sakrättsligt skydd i och med att ett giltigt avtal föreligger

74. Vilken är den juridiska term som används för att beskriva att någon, med eller utan rätt, faktiskt innehar någonting? Försök också att ge en positiv definition av detta begrepp!

Man har en sak under omedelbar kontroll, tex en bil står på gatan och man har nycklar till den

75. Förklara vad som avses med uttrycket presumtion?

Ett antagande som är giltigt tills motsatsen bevisats

76 (*). Tre systrar blir samägare till en lastbil av märket M.A.N. Kort

därefter står det klart att de inte kan enas om M.A.Nens framtida öde.

Hjälp dem genom att precisera de möjliga alternativen!

De kan sälja den och dela på pengarna eller köpa ut varandra

77. Som alla säkert redan noterat varierar hänvisningstekniken något.

Ofta anges såväl kapitel som paragraf (t ex JB 4:1) och ibland anges

endast paragraf (t ex AvtL 11 §). Förklara den princip som avgör vad

som är rätt hänvisningsteknik, d v s varför man t ex inte får skriva

AvtL 2:11 när man ska hänvisa till nämnda bestämmelse i AvtL 11 §!

Beror på hur de är indelade, JB består av flera kapitel där paragrafrena börjar på noll efter varje men i AvtL så finns flera kapitel men paragraferna är löpande

78 (*). Logik, saklighet och intellektuell rationalitet kan betraktas som

en absolut nödvändighet i allt vetenskapligt arbete. Dessa tre egenskaper

borde också vara väl värda att sträva efter för alla som förbereder

eller deltar i beslut som rör rättsliga angelägenheter. Förklarar kortfattat

vad de tre önskvärda egenskaperna innebär i praktiken!

• Logik: en rättsregel ska verkligen bedöma det vad den teleologiskt syftar till
• Saklighet: förmågan att förstå lagarnas innebörd samt kunna hänvisa till rätt lag
• Intellektuell rationalitet: att pröva verkan domarna får i praktiken och fråga sig om det verkligen är nödvöndigt

INSTUDERINGSFRÅGOR – AVTAL

1. Beskriv kortfattat den principiella innebörden av att ett avtal föreligger!

En bindande överenskommelse mellan 2 parter eller fler som medför rättigheter och skyldigheter för de inblandade parterna vilket grundar ett rättsförhållande

2. Förklara innebörden av begreppet avtalsfrihet!

Man har rätt att sluta avtal med vem man vill, med vilka villkor man samt rätt att avstå

 3. Avtalsfriheten är numera relativt inskränkt inom olika rättsområden.

Ange fyra argument till stöd för sådana begränsningar i vår handlingsfrihet

• Sociala skäl: skydda konsumenten för missgynnande avtal
• Näringspolitiska skäl: att man inte får sluta avtal så det skadar konkurrens
• Sakrättsligt skydd: typ att man ska få det man betalat för
• Oskäliga avtalsvillkor – dvs villkor som bryter mot lag

4. Vad menas med konsensualavtal?

Den vanligaste typen av avtal då de båda parterna är överens

5. Ge exempel på formalavtal!

Ett avtal som kräver skriftlig giltighet tex kollektiv avtal

6. Vilket är det rättsligt avgörande kriteriet vid så kallade realavtal?

Att avtalet blir giltigt först vid överlämnandet av den lösa egendomen

7. Vad menas med standardavtal och i vilka sammanhang förekommer

dessa? Ge konkreta exempel på rättsområden.

Avtal med stanardiserat innehåll, tex viasat avtal, ofta ensidigt avtal där ena parten skapat villkoren

8. Beskriv kort sambandet mellan kollektivavtal och anställningsavtal!

Kollektivavtal är inga direkta anställningsavtal utan endast avtal om de anställningsvillkor som ska gälla för de individuella anställningsavtalen

9 (*). I samband med tolkning av standardavtal diskuteras ibland en

princip som kallas oklarhetsregeln. Vad innebär den egentligen?

En regel som gynnar konsumenten dvs ska tolkas negativt för den som formulerat avtalet

10. Förklara på ett enkelt sätt begreppen avtal och rättshandling!

• Avtal är en sorts rättshandling och innebär en överenskommelse mellan 2 eller fler parter
• Rättshandling: samlingsord för de handlingar som ger rättsliga konsekvenser

11. När det gäller slutande av avtal finns alternativa sätt som har att

göra med parts bundenhet. Förklara skillnaden mellan de två viktigaste

de 2 viktigaste principerna för bundenhet är kontraktsprincipen(ett löfte är först bindande då motpart tackat ja) och löftesprincipen(ett löfte är bindande så fort det ges)

12 (*). AvtLs regler om slutande av avtal är inte alltid aktuell att tilllämpa.

Hur tror vi att vi vet när andra regler eller tankemodeller ska tillämpas? Att frågan är kryptiskt formulerad följer av att de båda alternativen till avtalsslut vid sidan av anbud-acceptmodellen är relativt oklara när det gäller fakta som konstituerar avtal.

Ett exempel kan vara negativ avtalsbildning där en näringsidkare skickar ut en vara man ej beställt.

13. Förklara innebörden av de viktigaste beskeden om acceptfrist som

lämnas i AvtL 2 §!

Längden på acceptfristen är olika från fall till fall, typ att om man satt en deadline så gäller den, vad det gäller telegram, etc så anses tiden börja då det kommer fram

14. Vad gäller egentligen för muntliga anbud och vad räknas till denna

kategori av anbud?

Räknas även anbud över telefon och dessa måste besvaras direkt annars är de inte bindande

15. Anta att Petter i ett E-postmeddelande erbjuder Bea att köpa katten

Snurre för 100 000 kr. Ska regeln i AvtL 3 § 2 st tillämpas? Motivera

svaret!

Nej det är inte muntligt däremot Avtl 3 1st

16. Hur ska man gå tillväga för att bestämma längden på den så kallade

legala acceptfristen?

Består av tiden från a till b, b betänketid samt b till a, skälig betänketid bestäms efter hur komplicerad frågeställningen är

17. Vad gäller om någon lämnar sitt antagande svar efter det att acceptfristen

gått ut? Har det någon betydelse om acceptfristens längd

följer av att anbudsgivaren angivit viss betänketid enligt bestämmelsen

i AvtL 2 § eller om den ska beräknas enligt AvtL 3 § 1 st?

om det går för lång tid är man inte bunden men kan gå vidare om man vill, skälig betänketid sätts efter det sunda förnuftet

18. Vad menas med uttrycket oren accept?

Att den som antar anbudet ställer annorlunda krav

19. Vilka rekvisit måste vara uppfyllda för att ett avtal ska föreligga

enligt bestämmelserna i AvtL 4 § 2 st och 6 § 2 st?

detta handlar om oren accept och att anbudsgivare kan bli bunden om han inte svarar på den orena accepten och säga att den inte är giltig

20. De regler som nämnts i föregående fråga innebär att anbudsgivaren

blir bunden på grund av sin passivitet. I samma situationer kan

bundenhet också uppkomma genom så kallat konkludent handlande.

Vad innebär det?

Att båda parter agerar på ett sätt som om ett avtal föreligger, tex om man sätter sig i en taxi och säger kör

21. Johan har lämnat ett anbud till Sivert som innebär att Johan erbjuder

sig sälja ett parti om cirka 200 begagnade EU-lastpallar för 125 kr

styck. Kort efter att Johan skickat sitt anbud till Sivert blir han uppringd

av Daniel som erbjuder sig köpa samtliga lastpallar för 130 kr

styck. Johan känner till att det enligt en bestämmelse i AvtL finns

möjlighet att ångra ett erbjudande. Precisera vilka rekvisit som måste

vara uppfyllda för att ett återkallande ska få rättslig relevans!

Se AvtL 9 – han måste uttryckligen berätta detta för johan för att inte bli bunden

22. Vad riskerar Johan om han säljer till Daniel men misslyckas med

sitt återkallande?

Han riskerar att hamna i en situation där han säljer en sak till 2 personer

23 (*). På olika ställen i AvtL, t ex 2 § 2 st och 7 §, finns uttrycket "till

handa". Att ett sådant rekvisit kan vålla bevisproblem är nog ganska

givet men det kan också vålla rena tolkningsproblem. Försök att beskriva

några situationer där det kan uppkomma tolkningsproblem!

Tolkningsproblem: tillhanda är att svaret nått mottagaren men det betyder inte att han läst det

24. Lars har skickat ett anbud till Lasse. Måste Lasse besvara anbudet?

AvtL 8 – Lars måste uttryckligen begära svar för att Lasse ska svara

25. Ge ett praktiskt exempel som visar tillämpningsområdet för bestämmelsen

i AvtL 9 § samt effekten eller konsekvensen av den passivitetsregeln!

Om man inte svarar ett anbud så är det giltigt ändå

26. Beskriv kort den juridiska skillnaden mellan bud och ombud!

Ett ombud företräder någon ett bud framför endast något, ett ombud har därmed större enskild frihet att fatta beslut

27. Ge en schematisk bild av hur AvtLs fullmaktsbegrepp fungerar!

Tro det eller ej, men faktum är att tre konkreta exempel ger en fullständig

bild av fullmaktsproblemen (i AvtL vill säga, det finns ju

också legala företrädare och en liknande terminologi inom associationsrätten!)

AvtL 10-11 handlar om fullmakt, en fullmakt är giltig om

1. det ges en fullmaktförklaring från huvudman till fullmäktige
2. vilket ger denne rätt att handla på huvudmannens vägnar inom de gränser som han satt
3. om han granskar utanför sin behörighet så blir rättshandlingarna ej gällande

28 (*). Ullman ska ge sin bror en fullmakt att köpa en begagnad byggcontainer.

I brist på lämpligt papper textar han prydligt med blåpenna

en fullmakt på ryggen av ett nyklippt får. Får en fullmakt se ut hur som helst?

AvtL 16 – ja den kan se ut hur som helst i skriftlig form men om den förstöres så är den ej giltig

29. Begreppen behörighet och befogenhet är av fundamental betydelse

inom fullmaktsläran. Vad menas?

• Behörighet: begreppets yttre gränser, ett vidare begrepp än befogenhet, vad fullmäktigen kan göra inom huvudmannens gränser
• Befogenhet: handlar mer om detaljerna vad man får göra inom en fullmakt, de begränsningar man har inom en fullmakt

30. Ett anställningsförhållande innebär i princip att den anställde har

en så kallad ställningsfullmakt. Vad eller vem är det som bestämmer

gränserna för behörighet och befogenhet i en sådan fullmakt?

Anställningsavtalet bestämmer detta

31. Vilka är parter i ett avtal som sluts med hjälp av fullmäktige?

Huvudman samt tredje man

32. Beskriv tredje mans juridiska ställning om fullmäktigen handlat utanför gränsen för sin behörighet?

Fullmakten är ej giltig om han har handlat utanför sin behörighet även om tredje man var i god tro

33. Beskriv tredje mans juridiska ställning om fullmäktigen handlat

utanför gränsen för sin befogenhet?

Fullmakten är gitlgi om man handlat utanför sina befogenhet

34. Vilken typ av fullmakt är för handen om Gustaf inför en avtalsförhandling

lämnar ett muntligt besked till Anna-Klara där han säger att

han i den kommande förhandlingen med henne kommer att företrädas

av Nicklas?

Fullmakt enligt paragraf 18 som endast grundar sig huvudmannens muntliga meddelande till fullmäktige, detta innebär att huvudmannen ej blir bunden även om tredje man var i god tro

35. Vad är innebörden av begreppet ratihabera och i vilka situationer

kan det vara aktuellt?

Att man godkänner ett avtal i efterhand, tex om en omyndig ingår ett avtal kan förmyndare godkänna i efterhand

36 (*). Hur fungerar fullmaktsreglerna inom den offentliga sektorn?

37 (*). Förklara begreppet negotiorum gestio!

När man utför en syssla åt någon utan att något avtal föreligger

38. Vem har rätt till ersättning enligt HB 18:3 och vilka är förutsättningarna

för sådan ersättning?

Huvudmannen har rätt till ersättning om fullmäktigen handlar försumligt typ

39. VD och styrelse företräder ett aktiebolag genom att t ex ingå avtal

med tredje man. Är AvtLs regler om behörighet och befogenhet tilllämpliga

i sådana fall?

Nej avtalslagen är ej reglerad på sådana organ

40. Vad är innebörden av att en rättshandling förklaras vara ogiltig?

Att den uppkommit under tvång, hot, svikligt förfarande, utnyttjat annans trångmål, oförstånd, ställning för fördelar, utnyttjat misstag, om tillkomsten strider mot tro ich heder, får inte förhindra konkurrens= om den innehåller något av dessa kriterier är rätthandlingen ogiltig

41. Varför är avtal ogiltiga när ena parten är omyndig, person med

förvaltare eller psykiskt sjuk?

De har inte rättshandlingsförmåga och därmed inte rätt att åta sig rättigheter och skyldigheter

42. Förklara förutsättningarna för ersättningsskyldighet enligt 1924 års

lag och enligt den särskilda regeln i FB 9:7 2 st!

att om minderårig vilselett genom falska uppgifter är denne ersättningsskyldig

43. Vilka rekvisit måste kunna bevisas för att ogiltighet ska föreligga

på grund av råntvång enligt AvtL 28 §, utpressning enligt AvtL 29 §,

svek enligt AvtL 30 § och ocker enligt AvtL 31 §?

Typ att någon blir tvingad till handlingen

44. Frågan om motpartens goda eller onda tro är av central betydelse

vid tillämpning av AvtLs ogiltighetsregler. Vad menas egentligen med

att någon sägs vara i god tro?

Att man är ovetande om eventuella missförhållanden vid tex avtals tillkomst

45 (*). Vid bedömning av om kreditocker föreligger spelar den avtalade

räntesatsen en viss roll. Hur hög ränta kan accepteras utan att det

finns risk för kreditocker?

Finns ingen specifik procentsats men det är ocker om man tar oskäligt hög ränta

46. Förklara innebörden av huvudregeln vid förklaringsmisstag, d v s

den som finns lagfäst i AvtL 32 § 1 st!

den som fått annat innehåll än åsyftat blir ej bunden pga viljeförklaringen, då den som förklaringen är riktad till borde insett misstaget

47. Viljeteorin och tillitsteorin pressenteras ibland som två motstridiga

teorier inom avtalsrätten. Förklara med hjälp av enkla exempel huvuddragen

i de båda teorierna och svara även på frågan: Är de oförenliga?

Viljeteorin innebär att förpliktelserna endast ligger i de inblandades vilja,dvs man behöver inte sälja om man inte vill, tillitsteorin menar att den som mottar ett anbud ska kunna lita på att det innehåller vad anbudsgivaren menar, förklaringsteorin är mer en hybrid som bygger på de båda parternas viljeuttryck

48. Vad regleras i AvtL 32 § 2 st (regeln kom till för att dåvarande telegrafmyndighet

inte skulle bli ersättningsskyldiga!) och på vilket sätt

påminner denna regel om bestämmelserna i AvtL 4 § 2 st och 6 § 2 st?

om det uppkommer fel i telegram eller bud är detta ej bindande om anbudsgivare meddelar detta så fort han får kunskap om felet, liknar 4 2 st o 6 2 sr i och med att oren accept blir bindande vid passivitet

49. AvtL 36 § är en generalklausul som kan tillämpas på flertalet typer

av rättshandlingar. Vilka är de teoretiskt tänkbara rättsföljderna vid

oskäliga avtalsvillkor?

Denna tillkom för att skydda konsumenter och att avtalet ska ogiltighets förklaras om det inte korrigeras

50. Vad är ett skenavtal enligt den definition som följer av AvtL och

kan ett sådant vara giltigt?

Ett avtal som endast tillkommits för att ge sken av ett ritkgit avtal men som oftast tillkommit i illojalt syfte för att någon ska tro att ett avtal föreligger, kan vara giltigt om tredje man är i god tro

51. Vilket juridiskt stöd finns för påståendet att avtal med olagligt eller

omoraliskt syfte är ogiltiga?

Pactum turpe: att ett avtal ej är bindande om det rör omoralisk eller olaglig verksamhet, denna princip finns inte driekt uttryckt i lag men ligger till grund för att denna typ av avtal ej ska förtjäna rättsordningens skydd, pactum turpe utgör inte i Sverige enbart grund för ett avtals ogiltighet utan döms tillsammans med omständigheterna

52 (*). Många jurister var upprörda när den nya generalklausulen infördes

i mitten av 1970-talet. Nackdelarna med bestämmelsen uppfattades

som ett stort hot mot allt vad rättssäkerhet heter och det skrevs

till och med artiklar med rubriken: Har juridiken en framtid? En abstrakt

formulerad lagregel ger naturligtvis domaren möjligheter att ta

hänsyn som inte självklart följer av lagtextens ord och i grunden handlade

farhågorna också om en befarad maktförskjutning från lagstiftningssidan

till den dömande sidan. Jämför fallet med Annas häst! Så här efteråt kan vi nog konstatera att motståndet mot bestämmelsen knappast var befogat men fortfarande är en fråga lika aktuell: Vilka fördelar och nackdelar är förenade med en sådan bestämmelse som AvtL 36 §?

Fördelarna ligger till skydd för konsumenter men det kan äventyra rättsäkerheten då det kan bli mer oförutsägbar rättstillämpning

53 (*). Juridik i allmänhet och avtalsrätt i synnerhet handlar om kommunikation.

En kommunikation som av olika skäl ofta är skriftlig. Vidare

innehåller AvtL flera regler som är konstruerade på så sätt att part

måste agera inom viss tid för att inte riskera att lida rättsförlust. Ett

sätt att agera är alltså att skicka brev. Vem bär risken – i olika situationer

– för att sådana brev inte når mottagaren?

Den som skickat anbudet bär risken men dock enligt 4 2 st 6 2 st det som handlar om passivitet kan göra så att man blir bunden ändå

54 (*). Svaren på de mest elementära frågorna tas ofta för givna eller

också blir frågorna aldrig ställda. Det gäller även inom det rättsliga

området. Anta att två parter diskuterar sina mellanhavanden. Den ena

påstår sig redan ha gjort det hon ska medan motparten påstår att så

inte är fallet. Ska vi reda ut vem av de båda som kan förvänta sig rättsligt

stöd för sin ståndpunkt ligger det mycket nära till hands att analysera

deras överenskommelse och på så sätt få besked, antingen direkt

via avtalstolkning eller indirekt genom tillämpning av någon utfyllande

rättsregel. I den nyss gjorda beskrivningen av en tämligen traditionell

problemlösning saknas en fundamental fråga. Vilken?

Vilken var respektive parts anledning att ingå avtal, har det utvecklats någon intern praxis mellan parterna

INSTUDERINGSFRÅGOR – SKADESTÅND

1. Var finns regler om skadeståndsansvar inom och utom kontraktsförhållande?

Inom kontraktsförhållande(obligationsrättslig): innebär att någon har rätt till skadestånd som en följd till motpartens kontraktsbrott. Utom kontraktsförhållande(utomobligatorisk): i dessa fall så bär den drabbade ansvaret själv och får stå för förlusterna om det inte finns någon uttrycklig lagregel som säger annat, reglerna hittar man främst i skadeståndlagen(SkL)

2. Beskriv kort innebörden av den så kallade culparegeln i SkL 2:1?

Om man med uppsåt eller vårdslöshet orsakar skada ska man ersätta

3. Använd enkla exempel och förklara skillnaden mellan personskada,

sakskada och förmögenhetsskada!

• Personskada: skada på person, typ benbrott eller psykiskt lidande
• Sakskada: skada på egendom
• Förmögenhetsskada: ekonomiskskada till följd av person/sakskada

4. Ren förmögenhetsskada är en särskild sorts ekonomisk skada som

inte föranleds av sak- eller personskada, ge konkreta exempel på sådana

skador!

Tex om man förlorar sitt jobb pga att man blir åtalad för ett brott

5 (*). Varför ersätts inte ren förmögenhetsskada enligt samma regler

som förmögenhetsskador i samband med person- eller sakskada?

Det kan ses som naturligt att culpa regeln har en annan ansvarsgrund vid ren förmögenhetsskada då många ekonomiska beslut leder till detta, det måste vara så för att fri konkurrens ska gälla

6. Kan en arbetsgivare bli skadeståndsskyldig för sådant som en arbetstagare

orsakar annan person?

Ja, arbetsgivare har principalansvar, men inte alltid typ vissa speciella fall då culpan var riktad mot arbetsgivare eller

7 (*). Att vara en bonus pater familias, är det något att skämmas över?

Betyder typ god familjefader, man är typiskt sett aktsam  och har ordentlighet och odrning i sitt uppförande, en förståndig människa

8 (*). Vilka är de så kallade objektiva ansvarsfrihetsgrunderna?

Nöd, nödvärn, tjänsteplikt eller samtycke

9. Sten siktar med pistol på Lars. Lars ramlar ihop och är död. Kulan

från pistolen har träffat och medfört sådana skador att Lars skulle ha

avlidit. Det var bara det att han redan var död! Han dog av ett skott

från Eilas pistol. Har händelseförloppet någon betydelse för Stens ansvar.

Han ville ju att Lars skulle dö och död är just vad han är?

Jah an har uppsåt att döda BrB 23:2

10 (*). Det är fest hos familjen Svan. Tio vuxna och fjorton barn. Herr

Svan som tycker att barnen bara sitter och inte gör något drar igång en

fotbollsmatch på gräsmattan i trädgården. Sju barn i åldern fem till

tolv år deltar. Tessa 11 år sparkar bollen ut över häcken, bollen träffar

Oskar som just passerar förbi färdandes på sitt handikappanpassade

fordon. Oskar ramlar omkull och bryter lårbenet. Vem kan bli skadeståndsskyldig?

SKL 3:5 eftersom hon inte är myndig ska hennes föräldrar ersätta

11. Vad menas med principalansvar?

Ansvar för de skador som någon annan orsakar genom tex culpa, det som arbetsgivare har för sina underordnande

12 (*). Lars som är lärare i handelsrätt håller just en föreläsning i skadeståndsrätt.

Greta som sitter i salen tycker att Lars inte är så engagerad.

I rasten säger hon till Lars att han kanske borde visa ett lite större

engagemang. Lars blir rosenrasande och slår till Greta upprepade

gånger samtidigt som han skriker att distansundervisning är framtidens

melodi. Kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig?

SKL 4:1, troligen ej pga att det är särskilda omständigheter= ett brott

13 (*). När Lars, som nu är rejält trött, går till sitt rum efter lektionen

träffar han studierektorn. När studierektorn börjar fråga honom om

vad som hänt, förklarar Lars att det var en tokig student som bråkade

med honom. Nu har redan fyra studenter varit hos studierektorn och

målat upp en annan bild av det inträffade. När studierektorn av den

anledningen ifrågasätter om studenten verkligen varit så tokig som

Lars påstår, rinner ilskan än en gång till och även studierektorn får sig

ett par rappa örfilar. Kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig?

4:1 tror inte det pga även här särskilda omständigheter och våldet riktat mot arbetsgivare

14 (*). När Lars kommit in och satt sig på sitt rum dyker Svante upp.

Svante berättar för Lars att han glömt att lämna in tipsraden som de

två brukar tippa tillsammans. Orsaken till att Svante kommer och berättar

detta är att den rad som skulle ha lämnats in – men aldrig blev

inlämnad – skulle ha utfallit med en vinst på 460 000 kr. Lars blir tyst

en stund och skriker sedan IDIOT! Han sparkar sedan Svante hårt på

ett ställe strax nedanför ryggslutet. Kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig?

Nej se 4:1

15 (*). Bertil har en papegoja som heter Kloker. En dag när Vanja är

på besök flyger Kloker ner från sin pinne – Klokers bur är som alltid

öppen – och biter Vanja i näsan så att blodvite uppstår. Under vilka

förutsättningar blir Bertil skadeståndsskyldig?

Enligt regeln om oaktsamhet

16 (*). Olle åtta år har av sin far fått tändstickor för att kunna smälla

av lite bomber under nyårsnatten. Olle som tycker att det blir mest

småfjutt av det hela tänder på grannens garage för att få lite ljus. De

skador som uppkommer till 220 000 kr. Om både Olle och hans far

anses culpösa, har de då ett solidariskt ansvar för hela skadeståndet?

Nej han är omyndig se SKL 5

17 (*). Kenneth är examinator på kursen Avancerad försäkringsrätt för

okunniga, 30 hp. Han sätter betyg med tärning. Ett och två ögon ger

U, tre och fyra ger G och den som har tur och tärningen visar fem eller

sex ögon får VG. En komplikation som tillstöter är att den nya sjugradiga

betygsskalan (ETCS) inte är anpassad till den traditionella tärningens

varianter och i sin klagan råkar Kenneth berätta för H om sitt

sätt att ge betyg. H tycker att det hela är skandal. Sara, en duglig student

med arbetskapacitet och stor intelligens förstår när det hela avslöjas

varför hon trots tre försök inte fick godkänt på kursen. Sara undrar

nu om hon kan få skadestånd för den inkomstförlust som hon kan bevisa

har uppkommit för hennes del?

Ja skulle antagligen klassas som ren förmögenhetsskada

Frågor kommunalrätt

1. Kommuner beskrivs som offentliga juridiska personer vad är det för skillnad mellan ”vanliga” juridiska personer?

Det är en juridisk person dvs. en organisation där en offentlig person har dominerande inflytande, tex ett bolag som ägs av staten, skillnaden från vanlig juridisk person är att de har insyn av staten, rätt att utkräva skatt

2. Hur blir man medlem i en kommun?

Folkbokförd, äger fastighet eller betalar kommunalskatt

3. Vad menas med kommunalt självstyre, var regleras detta?

KomL 1:1 , RF 1:1, en kommun får själv vårda sina angelägenheter, detta är ett sett att motverka centralisering. En kommun får alltså besluta i frågor gällande gator, avlopp, etc.

4. Vad är ett kommunalförbund och hur regleras dessa, ange lagrum!

KomL 3:20, kommuner får bilda förbund och lämna över vården av kommunala angelägenheter till dessa

5. Fullmäktige intar en särställning i Kommunallagen, vilka beslut måste fattas av fullmäktige? Ange lagrum!

3:9 – han beslutar i frågor av större vikt vilket innefattar:

1. mål och riktlinjer för verksamheten
2. budget, skatt, ekonomiska frågor
3. nämndernas organisation
4. val av ledamöter
5. val av revisorer
6. ekonomiska förmåner till förtroendevalda
7. årsredovisning o ansvarsfrihet
8. folkomröstning i kommunen
9. extra val till fullmäktige

6. Kan en kommundirektör sitta i kommunfullmäktige i sin egen kommun? Ange lagrum! 

Nej KomL 4:6 2st – den som är chef för förvaltning kan inte sitta som ledamot i nämnden

7. Vilka ”kommunala organ måste inrättas? 

Fullmäktige, kommunstyrelse, nämnder samt revisorer

8. Kan en kommun organisera sitt arbete så att en byggnadsnämnd även fattar beslut i skolfrågor?

Enligt 3:4 får en nämnd ha hand om en eller flera verksamheter i kommunen, dock osäkert med tanke på 3:5

9. Många kommuner inrättar utskott och beredningar vilken är den principiella skillnaden mellan dessa båda organ?

Beredningar är förberedelse inför ärende innan beslut fattas ett utskott är en del av den beslutande församlingen med uppgift att förbereda ett ärende och den principiella skillnaden ligger i att de själva kan besluta i frågan

10. Är det möjligt för fullmäktige att delegera beslut om vattentaxan till vatten- och avfallsnämnden?

Nej, enligt 3:9 så måste kommunfullmäktige själv bestämma i ärenden gällande skatt

11. Kommunfullmäktige i Holms kommun hart delegerat beslutanderätten i bygglovsfrågor till byggnadsnämnden. I enlighet med detta fattade byggnadsnämnden beslut om att avslå et ärende från ett stort byggföretag. Fullmäktiges majoritet ansåg att beslutet var fullständigt katastrofalt och beslutade att återkalla delegationen och att överpröva beslutet och medge bygglov är detta rättsligt möjligt, ange lagrum?

Kom 3:5 2 st – em mämnd får inte utöva lag eller annan författning föreskriven sådan verksamhet som nämnden själv bedriver

12. Vilka är de kommunala nämndernas huvudsakliga uppgifter?

KomL 3:13-15 beskriver nämndernas uppgifter dessa innefattar beslut i frågor som rör förvaltning och i de frågor som de blivit dirigerade av fullmäktige, de bereder även fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut genomförs, redovísning till fullmäktige om att de har gjort vad de ska

13. Kommun- eller landstingsstyrelsen har en särställning när det gäller nämnders/styrelsers uppgifter vilka är dessa?

KomL 6:1-6 beskriver styrelsen uppgifter dess innefattar: de ska leda och samordna förvaltningen, ha uppsikt över kommunal verksamhet, följa de frågor som kan inverka på kommunens ekonomiska utveckling, , bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige, ha hand om ekonomisk förvaltning, verkställa fullmäktiges beslut, fullgöra de uppgifter som fullmäktige lämnat styrelsen

14. Vilket organ i kommunen ska företräda denna vid eventuella juridiska processer? 

KomL 6:6 – styrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens eller landstingets talan i mål och ärenden om inte någon lag säger annat

15. Vem är ansvarig för att förslag till budget upprättas och när måsta detta ske?

8:6-7 förslag till budget ska upprättas av styrelsen och de ska ske före oktober är slut

16. Vem fattar beslut om budgeten och när måste detta senast ske?

8:8 – fullmäktige fattar beslut om budget och det ska ske föra november är slut

17. Är det möjligt för exempelvis en socialchef att fatta beslut om bistånd på socialnämndens vägnar? Ange lagrum

Ja enligt 6:37 så

18. Turistnämnden i Börtnans kommun har inrättat ett utskott inom nämnden. För att få största möjliga representation i utskottet föreslår nämndens ordförande att man förutom ett antal ledamöter ska tillfråga vd:n i det lokala arenabolaget att ingå i utskottet, är detta möjligt? Ange lagrum!

Nej, detta innefattar jäv enligt 5:20

19. Kommunfullmäktige i Börtnans kommun har inrättat ett särskilt utskott som ska hantera mångfaldsfrågor. En journalist i lokaltidning kräver att få vara med på ett av utskottets sammanträde då frågan om mångfaldspolicyn ska förberedas. Vad gäller rättsligt?

5:38 fullmäktiges sammanträden är offentliga men fullmäktige får besluta om det ska bakom stängda dörrar

20. Vad menas med ett självförvaltningsorgan och vilka syften ska sådana uppfylla?

7:18-22: ett organ som helt eller delvis sköter driften av insitiution eller anläggning själv, syftet är att öka brukarinflytandet dvs att de so manvänder anläggningen ska få mer att säga till om

21. Under vilka förutsättningar kan kommunen lämna över kommunal verksamhet till privata bolag?

3:16 – kommuner får lämna över vården av kommunala angelägenheter om fullmäktige säger detta till aktie- handelsbolag, ekonomisk förening, stiftelse eller enskild individ. Dock ej vissa saker tex om det innefattar myndighetsutövning eller om det står i lag att kommunen måste sköta det. enligt 3:19 så måste även insyn i verksamheten garanteras

22. Under vilka förutsättningar kan en kommun bedriva sin verksamhet i ett eget bolag

Enligt 2:7 får de bedriva näringsverksamhet om den bedrivs utan vinstsyfte och går ut på att bedriva allmännyttiga saker

23. Vad gäller om kommunen i stället väljer att lämna ut samma verksamhet till ett privat bolag?

Verksamheten ska falla inom ramen för kommunala kompetenser, om det rör sig om kommunala angelägenheter kan vården lämnas över till aktiebolag

24. Gäller offentlighetsprincipen i kommunala bolag?

Se OSL 2:3 – det som föreskrivs i TF om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska även gälla hos vissa kommunala företag om bolaget utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Om kommunen har majoritet i bolaget eller rätten att utse minst hälften av alla ledamöterna ska de behandlas som offentliga myndigheter

25. Vem utser styrelsen i ett kommunalt AB och vem bestämmer om inriktning och ekonomiska mål för bolaget?

Enligt 3:17 ska kommunfullmäktige fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten samt utse samtliga styrelseledamöter och även ta ställning i frågor av grundläggande karaktär

26. Är en styrelseledamot i ett kommunalt bolag att anses som förtroendevald i kommunallagens mening?

Ja 4:1 – med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer

27. Oskar har invalts i kommunfullmäktige i Börtnans kommun. Fullmäktige har just infört ett så kallt månadsarvode för samtliga ledamöter i fullmäktige, Oskar tycker det är ohederligt att ta emot ersättning då detta arbete är ett förtroendeuppdrag, kan han avstå från sitt arvode?

Ja han kan avstå

28. Anton, även han ledamot i fullmäktige, undrar om han kan få kompensation för att han måste betala en barnvakt för sina tvillingar Bill och Bull under fullmäktiges sammanträde?

Ja 4:12 b förtroendevalda med barn som har behov av tillsyn har rätt till skälig ersättning

29. Birgit är ledamot av omsorgsnämnden i Börtnans kommun, vid senaste fullmäktige beviljades inte nämnden ansvarsfrihet pga. anmärkningar från revisionen, kan fullmäktige besluta att Birgit ska sparkas från sitt uppdrag i nämnden?

Ja enligt 4:19 så kan de som vägrats ansvarsfrihet få uppdraget återkallat

30. Miljönämnden i Börtnan har bestämt att ge dispens från tvingande miljöskyddsregler för ett företag som sysselsätter 400 personer. Kan ledamöterna drabbas av någon rättslig sanktion för detta lagvidriga beslut?’

En ledamot saknar i princip straffrättsligt ansvar i församlingens beslut, de omfattas därmed inte av samma disciplinansvar som en tjänsteman, de kan inte heller klassas som arbetstagare och omfattas därmed inte av LAS, de kan däremot omfattas av culpa

31. Svein, vice ordförande i samma nämnd har diskuterat möjligheterna till dispens under en bjudjakt tillsammans med företagets ledningsgrupp – företaget stod för alla kostnader. Kan han drabbas av någon rättslig sanktion?

32. Elin som är ordförande i byggnadsnämnden i Börtnan har just insett att hon och hela nämnden i övrigt fattat ett gynnande beslut i ett bygglovsärende som innebär att kommunen kommer att behöva göra omfattande investeringar för att uppfylla detta. KS ordförande blir rasande och kräver hela nämnden på skadestånd för det uppenbart korkade och kostnadsdrivande beslut, behöver ledamöterna betala skadestånd?

Kanske se svaret på fråga 30, de omfattas eventuellt av culpan

33. Kommunfullmäktige i Börtnan fattade beslut o, en kommunal borgen på 8 mdr kr. Kommunens omsättning har de senast åren uppgått till 400 miljoner: Kommunmedborgaren Elsa undrar om det är möjligt att rikta några rättsliga anspråk mot fullmäktiges ledamöter på grund av det vansinniga beslutet, vad svarar du?

Ja om hon är folkbokförd i kommunen kan hon överklaga

34. Under vilka förutsättningar kan ett uppdrag i kommunfullmäktige upphöra i förtid?

4:7-10 – kan upphöra om han bokförs i annan kommun, om han vill det, om han får fängelse eller vägrar ansvarsfrihet, vid upphävt val/omval, vid ändrad politisk majoritet

35 a) Vad har en politisk sekreterare för uppgifter?

4:30 Biträda de förtroendevalda i det politiska arbetet

b) Är de att betrakta som förtroendevalda?

Nej de är anställda i vanlig ordning

c) Hur lång anställningsperiod kan en sådan högst få?

Inte längre än utgången av det år då val av fullmäktige förrättas nästa gång

d) Omfattas politiska sekreterare av anställningsskyddet enligt LAS?

Nej , KomL 4:31 2 st

36. Man brukar skilja mellan kommunernas allmänna kompetens och kommunernas specialreglerade kompetens vad menas med detta?

Enligt 2:1 ska kommunen våra allmänna angelägenheter, med detta menas det som kan ses som allmänt intresse för kommunens medlemmar. Enligt 2:4 så så finns det vissa speciella föreskrifter kommunens angelägenheter, detta kan tex innebära skollagen, socialtjänstlagen eller miljöskyddslagen

37. En annan indelning av den kommunala kompetensen skulle kunna beskrivas som a) regler om vad kommunen får göra och b) regler som styr hur detta får göras, ge exempel på principer som passar under respektive moment!

Tex 2:7 som säger att kommunen får bedriva näringsverksamhet om den bedrivs utan vinstsyfte

38. Innebär den så kallade lokaliseringsprincipen ett förbud för en kommun att engagera sig utom kommunens geografiska område?

Enligt 2:1 ska kommunen begränsa sin verksamhet till kommunens medlemmar och till dess område, men detta innebär även verksamhet som är bunden till kommunen, dvs. de får bedriva verksamhet utanför kommunen om det sker till det allmännas intresse

39. Vilken bestämmelse i kommunallagen ger en kommunen direkt rätt att engagera sig utom kommungränsen och i vilken form kan detta ske?

3:3a kommuner får genom gemensam nämnd fullgöra uppgifter, det kan alltså ske te via samarbeten med andra kommuner

40. Vilken form av ”utrikespolitik” är det möjligt för en kommun att ägna sig åt utan att för den skull bryta mot bestämmelserna om den kommunala kompetensen?

Tex internationella bistånd och tjänsteexport lag(2009:47)

41. Hur är det möjligt för kommuner att ge bistånd i form av försörjningsstöd (socialbidrag) till enskilda kommunmedlemmar utan att bryta mot bestämmelsen i 2:1 KL?

Lag 2009:47 – detta gäller vissa kommunala befogenheter som gäller medfinansiering av vissa projekt, bistånd till utländska studenter, kompensation till enskilda inom socialtjänsten, sjuktransporter, kollektiv trafik, turism, tjänsteexport, olika former av bidrag som stöd till ungdomsorganisationer, servicetjänster åt äldre, stöd till boende, mm

42. Företaget SHBygg AB har en skuld till Börtnans kommun, avseende vattenförbrukningen, företaget går dåligt men sysselsätter många kommuninnevånare. Kommunen beslutar därför att avskriva skulderna i hopp om att inte företaget ska gå i konkurs med efterföljande stor arbetslöshet. Kommentera detta beslut!

Det stöds enligt 2:8 genom att det allmänt främjar näringslivet och verkar finnas särskilda omständigheter pga många anställda men de borde dock ta tag i grunden till problemen och inte bara skriva av skulderna

43. Börtnans kommun beslutar at ge sina anställda en julklapp i form av en julkorg med diverse mindre gåvor. Beatrice som inte är anställd av kommunen och således inte får en sådan julklapp anser att detta strider mot bestämmelsen om gynnande av enskild, har hon rätt?

Kommunen har rätt att ge mindre gåvor till anställda

44. Börtnans kommun har äntligen lyckats rekrytera en ny kommunchef. Glädjen blir dock kortvarig när den tilltänkta chefen ställer som förhandlingsvillkor att kommunen ska behandla med förtur chefens begäran om förskoleplats för de tre barnen, inga objektiva skäl för förtur kan anges men om detta inte ordnas så meddelar den tilltänkte chefen att hon inte kommer att kunna tillträda tjänsten. Är det möjligt för kommunen att tillgodose detta önskemål?

2:2, nej kommunen ska behandla alla sina medlemmar lika, men finns det sakliga skäl för detta? Vet ej

45. Vilket är det huvudsakliga motivet för förbudet mot spekulativ verksamhet i kommunerna?

Se 2:7 det huvudsakliga syftet ska inte vara vinstdrivande

46. Hur ska man tolka bestämmelsen i 2:7 KL om vinstförbud i kommunal verksamhet?

De får generera vinst men inte enbart skapa vinst utan måste tillgodose allmän nytta

47. Vad brukar avses med ”sedvanlig kommunal affärsverksamhet”? Ge exempel!

Typ tillgodose allmän nyttiga anläggningar och tjänster som vattenförsörjning och sopphämtning

48. Vad händer om en kommun beslutar sig för att bedriva verksamhet som ligger utanför den allmännyttiga kärnverksamheten?

De får bedriva vinstdrivande verksamhet i anknytning till kommunala angelägenheter, tex ett cafe på sjukhus eller en simhall, det finns naturliga samband

49. Ge konkreta exempel på kommunens möjligheter i 2:8 KL beträffande rätten att allmänt stödja näringslivet och att särskilt gynna enskild!

Tex tillgodose med lokaler, stöd till investeringsprogram, turism(se lag 2009:47) alltså tillhandahålla företag teknisk service

50. Ge konkreta exempel på vad som avses med begreppet ”synnerliga skäl” i 2:8 KL!

Tex hjälpa en lokal grossist för att tillgodose ett område med mat

51. På vilket sätt kommer bestämmelserna i EUF-fördraget att påverka kommunernas möjligheter att ge stöd till enskild?

Generellt får stadsstöd inte lämnas innan det stöds av kommissionen, de tycker att det snedvrider konkurrensen och därmed påverkar handeln mellan länderna, dock görs undantag för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

52. Var i kommunallagen framgår den så kallad självkostnadsprincipen och vad innebär den?

8:3c, kommun får ta ut avgift för tjänster men inte för mer än vad som svara mot kostnaderna(de får inte gå med vinst)

53. Olle, som är ekonom och bor i Börtnan undrar hur det kommer sig att det är möjligt att ta ut en parkeringsavgift på 20 kr/timmen när det enligt hans beräkningar endast kostar kommunen ca 12,50 kr/timmen för inköp, drift och underhåll av parkeringsmätarna, detta måste strida mot självkostnadsprincipen, menar Olle, kommentera detta!

Självkostnadsprincipen syftar till att förhindra kommunens monopolsituation som de ofta innehar dock får domstolarna bestämma storleken av tillåtna överskott

54. Inför ett kontroversiellt beslut i Börtnans kommunfullmäktige om avgiftshöjning av kommunens parkeringsavgifter har ”motståndarlägret” organiserat en demonstration i samband med fullmäktiges sammanträde. När sammanträdet väl börjar så flyttar “demonstranterna” in i lokalen med sina plakat. Är det lagligt?

Vet inte enligt RF 2:1 får man demonstrera på allmän plats, är lokalen allmän? Dock enligt Brb 16:4 så får man inte störa genom våld och ljud, enligt 5:38 så är dock fullmäktiges möten offentliga om han inte säger annat

55. Fullmäktige beslutar att inför en ”klädkod” för sammanträdena är detta möjligt?

Nej, det faller inte under hans uppgifter

56. Är de kommunala nämndernas sammanträden offentliga?

6:19 en nämnds sammanträden ska ske bakom stängda dörrar, de får dock besluta om deras möten ska vara offentliga, dock alltid stängda dörrar då det gäller sekretess eller myndightesutövning

                                        

57. Vem har rätt att ställa en interpellation och vem ska svara på den?

5:49-56 gäller interpellationer, de får ställas av ledamöterna och riktas till ordförande i en nämnd eller fullmäktigeberedning samt till förtroendevalda som fullmäktige bestämmer

58. Vad är skillnaden mellan en interpellation och en ”fråga”?

5:50 en interpellation kan inte avse vilket område som helst utan måste vara en kommunal angelägenhet, med andra en fråga som faller innanför kommunens kompetens, de ska ha ett bestämt innehåll samt vara försedda med en motivering. Den största skillnaden från en fråga är att en interpellation kan leda till debatt där alla deltar medan en fråga bara rör frågeställaren och den som svarar

59. Vad menas med begreppet ”beredningstvång”, omfattar det alla ärenden och vilka syften ska detta tillgodose?

Ett ärende som beslutas i riksdagen måste föreberedas, föreskriften gäller alla ärenden, propositioner, motioner, skrivelser, framställningar, redogörelser måste beredas i ett utskott innan riksdagen fattar ett beslut

60. Vilka jävsregler gäller i fullmäktige och vilka gäller i kommunala nämnder?

5:18-22 gäller fullmäktige och 6:23.-27 gäller nämnder

61. Vilken är skillnaden mellan en återremiss och en bordläggning av ett ärende i fullmäktige?

5:36-37 behandlar bordläggning och återremiss – detta ska ske om det begärs av minst en tredjedel av närvarande ledamöter eller enkel majoritet vid återkommande ärende

• bordläggning: ärende skjuts upp till senare sammanträde
• återremiss: om ärendet behöver kompletteras, remitteras då till vederbörande beredningsorgan för ytterliggare utredning

62. Vad krävs för att sådana yrkanden ska bifallas av fullmäktige?

5:36-37 behandlar bordläggning och återremiss – detta ska ske om det begärs av minst en tredjedel av närvarande ledamöter eller enkel majoritet vid återkommande ärende

63. När kan ett kommunalt beslut, enligt huvudregeln verkställas?

Så fort de justerats

64. Vem har rätt att överklaga kommunala beslut?

10:1, varje medlem av kommunen har rätt att få lagligheten av kommunens eller lanstingets beslut prövad genom att överklaga till förvaltningsrätt

65. Vilka besvärsgrunder kan åberopas?

Ett beslt kan överklagas via kommunalbesvär eller förvaltningsbesvär. Kommunalbesvär innebär en laglighetsprövning(godkänna eller underkänna) medan förvaltningsbesvär både innebär laglighetsprövning samt lämplighetsprövning, dvs man kan få innehållet ändrat. Enligt 10:8 kan ett beslut överklagas på följande grunder:

1. inte tillkommit i laga ordning
2. beslutet hänför sig i något som inte är kommunens eller landstingets angelägenhet
3. det organ som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter
4. beslutet strider mot lag eller annan författning

66. Vart överklagas dessa beslut och vem prövar dem?

Enligt 10:5 så skall det ges till förvaltningsrätten i skriftligt form

67. Vad är motivet till kravet i 8:1 KL om att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning?

Förklaringen ligger i 8:2 – kommunerna ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses

68. Får en kommun placera sina tillgångar i vilka värdepapper som helst?

Enligt 8:2 ska de ha betryggande säkerhet så jag antar att de inte får ta hur stora risker som helst

69. Vad avses konkret med skyldigheten för kommunen att uppnå ”balans i sin ekonomi”?

8:4-5 behandlar budgetens innehåll för en kommun, de ska upprätta en budget för varje kalender år dr intäkterna överstiger kostnaderna, etc, läs själva. Typ att de ska ha en 3 års plan, mål och riktlinjer, om det ser dåligt ut ska de upprätta en åtgärdsplan

70. Vilket organ i en kommun är, enligt huvudregeln, ansvarig för den ekonomiska förvaltningen?

8:3 – fullmäktige innehar finansmakten vilket innebär att han ska besluta om skatt budget och andra ekonomiska frågor

71. Vilken funktion har revisionen i en kommun?

Kapitel 9 behandlar revisionen. Denne står för granskning av verksamheten, avser att kolla om den sköts på ett ändamålsriktigt sätt, intern kontroll, se ratt alla räkenskaper stämmer, etc.

72. Vad menas med begreppet ”en oberoende revision” ge exempel!

9:4 – jäv, de ska alltså ha en oberoende ställning för en trovärdig granskning, får ej ha ekonomiska intressen för det minskar värdet av revisionen, etc

73. I samband med revision i en kommun talas om revisorer och sakkunniga biträden, vilka är de mest centrala skillnaderna mellan dessa båda aktörer?

9:8 – en revisor ska biträdas av ett sakkunnigt biträde som de själva väljer. De sakkunniga ska ha den insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet som fodras för att fullgöra uppdraget.

74. Vad innebär det egentligen när revisionen riktar en anmärkning mot exempelvis en landstingsstyrelses hantering av en viss fråga?

9:17 om anmärkning framställs ska anledning till detta ges, kan ansvarsfrihet ges. Nästa steg är att få fullmäktige bakom sig och om ansvarsfrihet ej ges så kan skadeståndstalan väckas.

75. Om den politiska oppositionen har röstat mot det förslaget som föranleder revisionen att rikta anmärkning mot landstingsstyrelsen, kan de då gå fri från ansvar?

 Frågor till förvaltningsrätten

1. Staten som organisation kan uppträda som en juridisk person, ge några exempel på sådana vanliga situationer?

Se allmän förvaltningsrätt sida 25: statens egenskap av juridisk person framträder främst i sammanhang då staten är privaträttsligt subjekt, tex ägare av fastighet, avtalskontrahent, eller som part inför allmän domstol.

2. Vilka är fördelarna, sett från statens synpunkt, med att staten bildar bolag?

Det garanterar allmän insyn i företaget, om företaget bedrivs som bolag med staten som majoritetsägare bortfallet viss insyn vilket ger en större ekonomisk handlingsfrihet, dock är de underkastade någon form av granskning av riksrevisionen

3. Vilka olika modeller finns det för statens ägande av bolag?

antingen kan de drivas i direkt statlig regi eller som aktiebolag med staten som majoritetsägare(posten, SJ). Det kan även komma att staten bildar stiftelser för verksamhet av mer ideell art som nordiska museet.

 4. Vilken är den principiella skillnaden mellan ett statligt bolag och ett kommunalt sådant?

Kommunen står som ägare och bildar oftast en juridisk person med uppgift att äga och förvalta bostadsfastigheter eller andra fastigheter, de kan tex ha hand om eldistribution eller bussföretag= har hand om kommunala angelägenheter

 5. Beskriv kortfattat vad som kännetecknar en myndighet?

En myndighet består av en grupp människor sammanhållna till en enhet som ska bevara sin identitet oberoende av alla personskiften. Det som håller samman enheten är organisationen och arbetsuppgifterna. En myndighet är en institution som består av den offentliga förvaltningen. En myndighet är i Sverige varje offentligt organ som inte är en beslutande församling. I Sverige är dessa regeringen, domstolar och förvaltningsmyndigheten.

6. Beslutfattandet inom myndigheter kan översiktligt delas upp i två huvudprinciper, vilka är dessa och hur går beslutsfattandet till inom de olika modellerna? 

De kollektiva där besluten fattas av en grupp jämställda ledamöter samt den byråkratiska där det finns en överordnad med underordnade.

7. Objektivitetsprincipen och Likhetsprincipen ligger definitionsmässigt tämligen nära varandra. Vilka är de huvudsakliga skillnaderna mellan dessa båda principer?

Objektivitetspirncipen innebär att myndigheter inte får låta sig vägledas av andra intressen än de som de är satta att tillgodose och inte grunda sina avgörande med hänsyn till författningen får beaktas vid prövning av ärende. Likhetspricnipen kan innebära allas likhet inför lagen och sammanfaller till viss del med objektivitetsprincipen men sträcker sig lite längre och innebär ett krav på konsekvens av myndigheternas beslutande verksamhet. De måste präglas av saklighet och opartiskhet.

8. Myndigheter är oftast organiserade efter olika funktionaliteter såsom, lokal, saklig eller vertikala sådan, vad innebär detta: ge exempel!

• Lokal uppgiftsfördelning: uppgifterna delas in på olika geografiska plan och verkar på central eller regional nivå, t.ex. olika domstolar i olika städer
• Saklig: uppgifterna delas upp efter ämnesområde, olika myndigheter för olika saker
• Vertikal: bygger på överordnade och underordnade myndigheter, centrala, regionala och lokala(tingsrätt, hovrätt samt HD)

9. När det gäller myndigheters ställning i relation till varandra och till staten är bestämmelserna i 12:2 RF av stor betydelse, vad innebär den konkret?

Myndigheter får inte bestämma över varandra i frågor gällande myndighetsutövning.

10. Ge ett konkret exempel på en tillämpning av objektivitetsprincipen vid myndighetsutövning!

Denna princip bygger i grunden på att åklagare måste höra båda sidor och att denne kan överklaga då han finner den åtalade ej skyldig.

11. Proportionalitetsprincipen är en central princip inom EU rätten, vad innebär den inom förvaltningsrätten, ge exempel!

Straffet ska stå i proportion till den allmänna nyttan, straffet får inte vara onödigt betungande.

12. Vad innebär begreppen Suspensiva och resolutiva villkor i ett förvaltningsbeslut - ge exempel!

Suspensiva är uppskjutande villkor tex att den sökande inom viss tid ska styrka en viss omständighet, resolutiva är upplösande villkor tex att äganderätten kan återgå till den förra ägaren under vissa villkor

 13. Förvaltningsförfarandet regleras idag genom två huvudsakliga lagar. Vilka är dessa lagar och i vilka situationer tillämpas dessa?

Förvaltningsprocesslagen som reglerar tillvägagångssättet hos flertalet förvaltningsdomstolar samt förvaltningslagen som ger grundläggande regler om tillvägagångssättet hos vanliga förvaltningsmyndigheter.

14. FL kan betraktas som någon sorts ramlag, som kan kompletteras med andra speciallagar för ett förvaltningsförfarande, ge några exempel på andra kompletterade lagar. Var i FL regleras detta?

FL begränsas i paragraf 31-33, detta innebär att bestämmelserna i FL inte gäller kornofogdmyndigheternas exekutiva verksamhet och inte heller polismyndigheternas, tullverkets, skatteverkets, kustbevakningens brottskämpande verksamhet

 15. Vad innebär den så kallade officialprincipen?

Att alla relevanta fakta förs in i ett ärende som en myndighet hanterar samt att ansvaretvilar på den myndighet som har hand om ärendet.

16. Hur kommer den till uttryck i förvaltningsrätten?

FPL 8, vilket innebär att ett mål ska bli så utrett som det behövs

17. Vilka är de huvudsakliga motiven för att vår rättsordning innehåller bestämmelser om jäv?

Ett grundläggandekrav på förvaltningsförfarande är att det präglas av objektivitet och opartiskhet

18. I det svenska rättssystemet finns tre huvudsakliga lagregleringar om jävgrunder, var finns dessa svara genom att ange lagrum!

FL, FPL samt rättegångsbalken

19. Vad avses med begreppet biträdesjäv?

Det innebär att den som varit ombud eller hjälp någon mot ersättning är jävig

20. Fundera över vilka konflikter som kan uppstå mellan biträdesjäv och myndighetens serviceskyldighet?

Myndigheter har en serviceskyldighet som innebär att om det skett gratis så är man inte jävig

21. Vad innebär konkret myndigheters serviceskyldighet? Ge exempel!

FL paragraf 4, en myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd eller annan hjälp till enskilda i frågor som rör myndightesverksamhetsområde. Skyldigheten att lämna upplysningar gäller inte bara mot enskilda utan även mot massmedia. Vägledning och råd kan innebära anvisningar hur man fyller i en blankett.

22. En aspekt av serviceskyldigheten är medborgares möjlighet att besöka myndigheten, vad gäller om myndigheters öppettider?

För att uppfylla offentlighetsprincipens krav så måste en myndighet ha öppet minst 2 timmar varje helgfri måndag till fredag, allmänheten ska underrättas om öppettider på ett lämpligt sätt.

23. Vad innebär kravet på att en myndighet skall uttrycka sig lättbegripligt? Ge gärna exempel!

FL:7, varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så snabbt enkelt, billigt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Det ska alltså vara lätt att ha att göra med en myndighet tex när man fyller i en ansökan.

24. Vad menas med begreppen formell respektive materiell anhängighet?

Avhängighet menar ett ärende som är under behandling av myndighet. Formellt innebär att det endast kommit in till myndighet och materiellt innebär att myndigheten har skyldighet att avgöra det i sak.

25. Vad menas med begreppen privat anhängighet respektive publik anhängighet?

Privat innebär att det tas upp på någon privatpersons initiativ(ansökan eller anmälan) publikt menas att det tas upp på en myndighets intitativ.

26. Myndigheters skyldighet att kommunicera enligt 17 § FL består av två moment, vilka?:p

Man måste både delge personen det material som tillförts samt ge tillfälle för denne att yttra sig.

  27. Vilka undantag finns från skyldigheten att kommunicera?

1.      om ärendet ej går emot parten eller uppenbart är obehövliga

2.      då det rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning , betygsättning, tilldelning av forskningsbidrag eller jämförbart, då det ej är fråga om prövning i högre instans efter överklagande

3.      om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslut i ärende

4.      om avgörandet ej kan uppskjutas

28. Ge ett praktiskt exempel på när en part inte får insyn i sitt eget ärende?

OSL 10:3 – partsinsyn, det kan handla om polisutredningar där utlämnandet av uppgift kan vägras då det ses som allmänt eller enskilt intresse att uppgiften ej röjs.

29. Vad fyller institutet ”syn” för funktion och hur regleras detta i FL?

I utredning av ett ärende ingår inte endast upplysningar och yttranden som hämtas utifrån, även myndighetens iakttagelser som handlingar eller föremål, besök kan bli ändamål för avgörande

30. Vilka motiv kan anföras för skyldigheten att motivera sina beslut?

Ur rättssäkerhetsperspektiv så är det viktigt att skälen för att förvaltningsbeslut klargörs för den enskilda, därmed ge mjölighet att se om beslutet grundar sig i objektiva övervägande och ej godtycklighet. Om skälen är övertygande kan detta förhindra ett överklagande och om han vill detta kan han se på vilka grunder.

31. Varför är det viktigt att underrätta parter om ett fattat beslut?

Viktigt för att veta om ett överklagande är motiverat

32. Måste alla förvaltningsbeslut motiveras?

FL 20 säger att ett beslut får utelämnas helt eller delvis då beslutet ej går emot någon part eller om det obehövligt, om det rör tjänstetillsättning, antagning av frivillig utbildning, betygsättning, tilldelning av forskningsstepndie eller jämförbart, nödvändigt med tanke på rikets säkerhet, brådskande ärenden, prövning i lägre instanser efter överklagande

33. Vilken är skillnaden mellan rättelse och omprövning av ett ärende?

Rättelse är när man med lätthet kan observera beslutets oriktighet t.ex. genom räkne- eller skrivfel, omprövning är när man prövar myndighetsbeslut.

34. Hur lång är den allmänna besvärstiden i ett förvaltningsärende?

FL 23 – inom 3 veckor efter att besvärshandlingen började löpa.

35. Till vem skall ett överklagande ges in? Vad är motivet för detta?

Enligt FL 22 så ska beslut överklagas hos allmän förvaltningsdomstol eller högre myndighet. Detta gäller dock ej i beslut gällande anställningsärenden då ska överklagande lämnas hos den myndighet som meddelat beslutet. Om skrivelsen kommit in fel ska den skcikas till den myndighet som ska ha den.

36. Vad händer om man lämnar in ett överklagande i rätt tid men till fel myndighet?

Se FL: 24: Om skrivelsen kommit in fel ska den skickas till den myndighet som ska ha den. Fel inskickade beror i regel på myndighets felaktiga hänvisning.

37. Vilka är de extraordinära rättsmedlen?

FPL 37 b,c – de extraordinära rättsmedlen innebär  resning och ansökan om återställande av försutten tid. Resning får beviljas om det pga något förhållande finns synnerliga skäl att rpöva saken på nytt. Med återställande av försutten tid menas att någon får överklaga trots att den försummat tiden för överklagandet.

38. Vad avses med inhibition?

Inhibiton menar att en högre instans förbjuder eller avbryter det överklagade beslutets verkställighet

39. Hur verkar ett vite?

Det är ett påtryckningsmedel för att få en fysisk eller juridisk person att följa sin dom, ett penningbelopp man får böta om man inte utför domen

40. Vad menas med begreppet reservationsbesvär?

Det menar att den överklagande får precisera sitt överklagande vid ett senare tillgälle, dvs vilka punkter han vill överklaga på. Detta är giltigt enligt FL och FPL men inte enligt KomL.

41. Vad bör en myndighet göra om ett besvär kommer in till myndigheten för sent?

De ska avvisa besväret om det inte finns särskilda omständigheter som kan leda till återställande av försutten tid.

42. HFD rubricerar sina avgöranden med användandet av begreppen dom respektive beslut vari ligger skillnaden?

Dom är et avgörande i själva saken medan beslut är alla andra avgörande tex om vittne ska få reseersättning.

43. Vilen typ av frågor kan prövas enligt Lag (2006:304) om rättsprövning?

Lag om rättsprövning av vissa regeringsbeslut, tex rättsprövning om den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter som avses i EU konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna

44. Vad innebär institutet nåd?

RF 12:9 – regeringen får genom nåd eller mildra brottpåföljd eller annan rättsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat beslut av myndighets dom, alltså särskilda befogenheter hos regeringen att efterskänka nåd.

45. Själva prövningen, enligt lag om rättsprövning, betecknas som en rent kassatorisk prövning, vad innebär detta?

Domstolen kan endast upphäva(kassera) eller godkänna beslut, kan inte göra några positiva ändringar i beslutets innehåll eller sätta annat beslut.

46. Vad har riksdagens ombudsmän för huvudsaklig uppgift?

Riksdagens ombudsmän benämns som jusitite ombudsmän och dessa utövar tillsyn över myndigheter och ser så att de följer lagen i offentlig verksamhet, en slags intern polis

47. Vid byggnadsnämndens sammanträde skall fattas beslut om en detaljplan för en stadsdel, Vidar From som bor i området och som har planer på att bygga om sin villa är särskilt intresserad av detta ärende. Som av en händelse blir han inkallad som ersättare att tjänstgöra vid detta sammanträde, är han jävig att deltaga i detta beslut?

Han ha sakägarjäv, dvs. saken angår vederbörande själv och därmed ett sådant intresse som rubbar hans förtroende och han måste medge detta själv.

48. Två veckor senare skall detaljplanen fastställas i fullmäktige Vidar som är ordinarie ledamot där undra om han är jävig att delta i det beslutet?

Ja samma grund som förut

49. Jimmy har för tredje gången fått avslag på sin ansökan om utvidgat försörjningsstöd. Han anser att det är helt självklart att han bör ha rätt att få bistånd för att köpa en ny bärbar dator, den gamla är för seg tycker han. Hans argument för att få bistånd är att han behöver den för att betala sina räkningar. I Socialnämndens beslut står .”Bistånd för ny dator lagligen inte kan medges”. Kommentera beslutet med utgångspunkt från FL:s bestämmelser!

Finns inget om försörjningsstöd i FL, finns alltså inget stöd för bistånd

50. Elin arbetar på äldrenämndens kontor i en mellanstor stad. Dagens post innehåller ett brev som enligt Elin uppfattning, direkt kan kastats i papperskorgen. Med spretig och ojämn handstil står det ”Hjälp, utomjordingarna har kommit hit till Nemesisgården”.  Nemisisgården är ett nystartat privat äldreboende i kommunen. Kommentera Elins förslag om papperskorgen från ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Om något ska slängas måste det tas upp i ett möte, dock ingen fråga så inget som behövs svaras på

51. Vad är en översiktsplan och vilket organ fattar beslut om en sådan?

PBL 3 behandlar översiktsplan, detta är en plan som ska ange den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön, planen ska ge vägledning för beslut om hur mark och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas, bevaras. En sådan ska finnas i varje kommun

52. Vad är en detaljplan och vilket organ fattar beslut om en sådan?

PBL 4 behandlar detaljplan, en plan som reglerar användning av mark o vattenområden, bebyggelse, byggnadsverk, områdesbestämmelser. Kommunen prövar med denna lämplighet för ovanstående saker.

53. När man i kommunen diskuterar nya byggnationer talas om samråd vad menas med detta och hur ska det gå till?

PBL 5:11-17 behandlar samråd, i arbetet med att ta fram nya program ska kommunen samråda med de som har enskilt intresse av förslaget(länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, de berörda kommuner, kända sakägare, kända bostadsrättshavare, hyresgäster, de boende som berörs, organisationer av hyresgäster, de myndigheters sammanslutningar och enskilda) syftar till att få fram så bra beslutandeunderlag som möjligt och att ge möjlighet för insyn och påverkan.

54. Daniel och Signe har hittat en tomt som de tänker bygga en vill på problemet är att tomten enligt den gällande detaljplanen är utmärkt som troligt industrimark, kan de ändå hoppas på att få bygga en villa på tomten? Vad kan de göra?

55. Elin har köpt en lite villa på landet och vill bygga en gäststuga måsta hon ansöka om bygglov för detta?

Ja PBL 9:2, bygglov krävs för nybyggnad

56. Vem prövar om bygglov kan ges eller inte?

Bygnadsnämnden, PBL 9:20

57. Hur länge måste Elin vänta på att få eventuellt bygglov?

PBL kap 9:27 – högst 10 veckor eller om förläggning krävs ytterliggare 10 veckor

58. Kommer det att kosta något för Elin att få ett eventuellt bygglov? Vem beslutar om dessa avgifter?

PBL kap 9:37 – byggnadsnämnden kan bestämma att fastighetsägare ska betala ersättning för gator eller andra allmänna platser eller ställa säkerhet för ersättning

59. Om Elin inte får bygglov kan hon då överklaga byggnadsnämndens avslagsbeslut, vem prövar ett sådant överklagande och hur länge har hon på sig att överklaga?

PBL kap 13 – överklagande gäller samma regler som KomL 10, dvs måste ske inom 3 veckor, får överklagas om det inte bryter mot något i 13:2

Frågor till offentlighet och sekretess

Offentlighet

1. Nämn åtminstone två av de syften som ligger bakom offentlighetsprincipen.

Vidgad kännedom om samhällsförhållande, förhindrar myndigheter att missbruka makt, främjande av fritt meningsutbyte

2. Nämn de två (övergripande) intressen som anses motivera inskränkningar i offentlighetsprincipen.

Skydda allmänna och enskilda intressen, i TF 2:2 så står det lite om allmänna handlingars begränsningar i offentlighet bland annat skydda rikets säkerhet, förebygga brott, etc

3. Offentlighetsprincipen tar sig flera olika uttryck. Nämn tre former av offentlighet.

• Handlingsoffentlighet
• Yttrande och informationsfrihet
• Meddelarfrihet

4. När man studerar detta rättsområde kommer man i kontakt med olika lagstiftningar som sällan skrivs ut i sin helhet, utan endast i förkortad version. Vilka lagar avses med nedan angivna förkortningar?

a. ArkivL - arkivlagen

b. DelgL - delgivingslagen

c. FL - förvaltningslagen

d. FPL - förvaltningsprocesslagen

e. OSL – offentlig sekretesslagen

f. OSF – offentlig sekretess förodrningen

g. SekrL - sekretesslagen

h. SoL - socialtjänstelagen

i. TF tryckfrihetsförordningen

j. YGL – yttrandefrihetsgrundlagen

5. Leta upp de under fråga 4 nämnda lagstiftningarna i en regelsamling som du använder. Var finner du lagarna i fråga och hur pass omfattande är de?

6. Vad menas med förkortningarna JK och JO? Vad är det för skillnad mellan deras uppdrag? 

Justiteombud(riksdagens kontrollmakt) samt justitiekansler(myndighet med uppgift att granska andra myndigheter) – båda fungerar som interna poliser men skillnaden ligger i vem som undersöker vad

7. När man använder termen ”offentlighetsprincipen” avser man som regel handlingsoffentlighet. Skyddet för just denna form av offentlighet framgår bl.a. av TF 1:1 och TF 2:1. Vad är förklaringen till detta (dvs. varför regleras offentlighetsprincipen inte bara av OSL)?

Den är så viktig att den måste omfattas av en grundlag

8. Handlingsoffentligheten är underkastad en rad begränsningar som bl.a. har att göra med att handlingen skall vara allmän och offentlig.

Bara för att en handling är allmän(inskickad eller upprättad hos myndighet) å betyder det inte att den är offentlig, den kan omfattas av sekretess som tex en sjukhusjournal

a. Vad menas i detta sammanhang med att handlingen är allmän?

Hanling förvärvad och inkommen eller uprättad hos myndighet

b. Vad är det för skillnad mellan en allmän handling och en offentlig handling?

En allmän handling behöver ej vara offentlig, den kan omfattas av sekretess skydd

9. I läroboken sägs att en handling – rent allmänt – kan sägas vara ett fysiskt medium som är bärare av viss information. Vad är då viktigast för bestämmandet av om en handling är allmän eller inte – det fysiska mediet eller det faktiska innehållet?

Uppenbart att det är innehållet, ett telefonsamtal är ingen handling men om det seplas in är det en, spelar ingen roll för själva innebörden om det är i ljud eller skrift, begreppet handling definieras i TF 2:3

10. Kan man undvika att information blir underkastad offentlighetsprincipen genom att inte dokumentera informationen – då finns ju ingen allmän handling? Motivera ditt svar och ange tillämpliga lagrum.

Paragraf 2:10 TF – om den är led i teknisk bevisning eller där för bearbetning anses den ej som allmän handling hos myndigheten

11. För att en handling skall anses såsom allmän måste den förvaras hos myndighet, jfr TF2:6. Alla handlingar som de facto finns hos en myndighet blir trots detta inte att anse som allmänna, jfr TF 2:10 och 11§. Förklara, med vanliga ord, hur de ovan nämnda reglerna förhåller sig till varandra.

10 och 11 syftar till att en handling som endast är mellanhand hos myndighet inte är att betrakta som allmän där. I TF 2:6 så tillhör handlingen myndigheten.

12. Inom juridiken leder konkreta situationer ofta till upptäckten, att den lagstiftning som man trodde var såväl tydlig som fullständig, trots allt inte var heltäckande. I dessa situationer måste lagen tolkas för att en tillämpning skall kunna ske på det aktuella fallet. Detta gäller till exempel med avseende på termen förvaring i TF 2:6. I er lärobok omnämns en del av de frågor som prövats i domstol eller av JO. Utgå från dessa fall när du svarar på följande frågor.

a. Leder kravet på ”förvaring” till att man kan, eller inte kan, begära ut en handling som ännu inte inkommit eller upprättats hos en myndighet?

Nej det föreskrivs i lagtexten att handlingen ska förvaras hos myndighet och det anses som underförstått att detta menar att den ska förvaras vid tidpunkten för sökandes begäran, man kan då ej avse en handling som väntas komma in.

b. Hur påverkar kravet på ”förvaring” din möjlighet att få ut en handling som i praktiken kräver att myndigheten sammanställer information från olika allmänna handlingar förvarade hos myndigheten i fråga?

Nej bestämmelserna i TF avser färdig handling, det faller utanför myndigheters åtagande att sammanställa ny handling utifrån befintliga.

c. Om en handling finns hos flera myndigheter (där en har originalet och de andra myndigheterna har kopior), vilken myndighet anses då som förvaringsmyndighet? 

Var och en av av de myndigheter intar ställning som förvaringsmyndigheter om kopia infinnes och har då som åliggande att lämna ut denna.

d. Antag att en behörig befattningshavare tar med sig en allmän handling hem över helgen för att arbeta med den. Upphör handlingen då att vara allmän på grund av att den inte längre förvaras hos myndigheten?

TF 2:3, nej förvar hos myndighet får ej uppfattas så snävt att det endast innebär innanför myndighetens väggar, en handling kan vara tillfälligt utlånad.

e. Antag att en allmän handling lämnas över till annan myndighet för teknisk bearbetning. Förlorar handlingen då sin karaktär av allmän hos den överlämnande myndigheten? Och vilken status får den hos den mottagande myndigheten (dvs. skall den betraktas som förvarad hos denna myndighet)?

TF 2:10, nej den anses bara då som i led av teknisk bearbetning och tillhör inte myndigheten

f. I RÅ 1984 2:49 fastslogs att en handling som aldrig funnits hos en myndighet trots detta var att anse såsom allmän hos just den myndigheten. Hur kom det sig?

TF 2:6 – det handlar om behörig befattningshavare, en tillkom hos ett privat företag i myndighetens samverkan och var därmed tillgänglig för dem

13. Hur avgör man om en teknisk upptagning finns förvarad hos en myndighet eller inte?

TF 2:3 2st, det ska bedömas som förvarad om de har möjlighet att överföra den till läsbar eller annan form, de behöver något att spela upp handlingen på.

14. Det räcker inte att en handling förvaras hos en myndighet, utan den måste handlingen även anses som inkommen till myndigheten eller anses som upprättad där.<o:p></o:p>

a. Ge en kortfattad definition av, och lagrumshänvisning till, vad som menas med ”anses inkommen”.

TF 2:6 – då handlingen anlänt till myndigheten eller kommit behörig författningshavare till handa.

b. Ge en kortfattad definition av, och lagrumshänvisning till, vad som menas med ”anses upprättad”.

TF 2:7 – handling anses som upprättad hos myndighet då den skickats till privatperson eller myndighet samt/eller när ärendet som tillhör handlingen är avslutat

15. När kan en teknisk upptagning anses såsom inkommen till myndigheten? Ange lagstöd och ge gärna ett praktiskt exempel.

TF 2:6 2st – en handling anses som inkommen till myndighet då den gjorts tillgänglig till myndigheten på samma sätt som i TF 2:3 2st, tex om det rör sig om en cd måste de ha möjlighet att spela upp den.

16. När anses en tävlingsskrift eller ett anbud ha inkommit? Ange lagrum.

TF 2:6 2st – tävlingsskrift ska inlämnas förseglad och anses ej som inkommen för den tidpunkt som bestämts för öppnande

17. I vilken utsträckning skall ”privata” brev från enskilda till befattningshavare på myndigheter anses som inkomna till myndigheten?

2:11 – privata brev anses ej som inkomna då de inte rör sig om något arbetsrelaterat, dvs bara för ett brev inkommit innanför myndighetens väggar så anses det ej som allmänt.

18. Är ett utkast som upprättas av myndighet A, och därefter skickas till Myndighet B för konsultation, att anses såsom inkommen till Myndighet B? Ange lagrum.

TF 2:6 3st om det endast är led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring är ej att anse som inkommen hos myndigheten

19. Ge exempel på omständigheter som typiskt sätt leder till att en handling är att anse såsom upprättad inom myndigheten.

2:7 – handling som skickats in eller tillhör avslutat ärende

20. Var framgår det att en handling måste vara förvarad hos en ”myndighet” för att kunna klassas som allmän?

TF 2:3 handling är allmän om den förvaras hos myndighet

21. De beslutande politiska församlingarna är inte att betrakta som myndigheter, men när det gäller handlingsoffentligheten skall de jämställas med dessa.

a. Var finner man rättsligt stöd för det ovan gjorda påståendet?

TF 2:5 – med myndighet likställs i detta kapitel(2-handlingars offentlighet) riksdagen och beslutande kommunal församling

b. Vilka är de beslutande politiska församlingar som påståendet tar sikte på?

Riskdag och beslutande kommunal församling

22. Det finns en hel del kommunala aktiebolag.

a. Är dessa företag att anse som myndigheter?

Ja enligt OSL 2:3

b. I vilken utsträckning blir handlingar hos dessa företag allmänna och därmed underkastade offentlighetsprincipen?

De ska jämställas med myndigheter om en kommun eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande

c. Blir det någon skillnad om bolaget endast är delägt av kommunen?

OSL 2:3, ja de måste ha majoritet i bolaget och kunna avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen.

23. Det finns en rad privaträttsliga företag som har tilldelats sådana förvaltningsuppgifter som avses i RF 11:6.

a. Är dessa privaträttsliga subjekt myndigheter?

b. I vilken utsträckning blir handlingar hos dessa privaträttsliga subjekt allmänna och därmed underkastade offentlighetsprincipen?

24. Nämn två typer av statliga organ som utgör myndigheter.

En myndighet är i Sverige varje offentligt organ som inte är del av den beslutande politiska församlingen, alltså en institution som är del av den offentliga förvaltningen eller rättskippningen, tex ett universitet, skatteverket eller försäkringskassan

25. Vad är en förvaltningsmyndighet och på vilka nivåer i samhället kan man finna dessa?

Förvaltningsmyndighet är ett begrepp som omfattar alla myndigheter förutom riksdagen och domstolar(som klassas som beslutande församlingar), de kan finnas på central, regional eller lokal nivå

26. Det finns ingen legaldefinition av begreppet myndighet i vare sig TF eller OSL vilket i vissa fall har föranlett gränsdragningsproblem. Det finns dock ett antal ”hållpunkter” som man kan lägga till stöd för om en organisation skall anses utgöra en myndighet eller inte. Nämn minst fyra av dessa.

Enligt TF 2:5 ska vid frågor gällande handlingars offentlighet riskdag och beslutande kommunal församling likställas med myndigheter. En myndighet ska ägna sig åt förvaltning av statliga medel, en myndighet ska även vara bildad enligt lag eller annan författning, bedriver en verksamhet som i grunden är statlig eller kommunal, dess ledamöter ska utses av statsmakten eller annan myndighet, verksamhetens kostnader bedrivs med allmänna medel.

27. En myndighet kan ofta bestå av flera olika enheter och olika arbetsorgan. Ge exempel på situationer när dylika uppdelningar inom en myndighet leder till att enheterna bör ses som självständiga organ (vilket i förläggningen påverkar bedömningen av om en handling är att anse som upprättad eller inkommen till myndigheten, jfr frågorna 14-19 ovan).

När en handling skickas mellan olika avdelningar på en myndighet så ses den som ett internt meddelande och inte att den är inkommen, alltså när handlingar skickas mellan olika avdelningar för beslut.

I syfte att upprätthålla offentlighetsprincipen finns en rad bestämmelser som tar sikte på myndigheternas skyldighet att hantera, arkivera och utlämna handlingar. Nedan följer några frågor som tar sikte på dessa regler.

28. I vilken utsträckning måste en allmän handling diarieföras? Och föreligger det någon skillnad på det fallet att

· handlingen är offentlig eller hemlig?

· handlingstypen är vanligt förekommande?

· Vilket medium handlingen är upptagen på?

OSL 5:1 säger att en handling måste registreras så fort den kommit in eller upprättats hos myndighet. Dock behöver den ej registreras om den hålls ordnad så man lätt kan hitta den eller om den är av ringa betydelse för myndigheters verksamhet. Hemliga handlingar ska i regel registreras men hemligstämplas(OSL 5:5). Om en handling finns i överflöd och med särskilda skäl behöver den ej registreras(OSL 5:3). Om den är i elektronisk medium ska den endast registreras av den myndighet som har möjlighet att spela upp den.

29. Vilka skyldigheter har en myndighet att, enligt bestämmelserna i OSL, hantera och ordna sina allmänna handlingar så att allmänheten kan få tillgång till dem?

OSL kap 4 – myndigheters hantering av allmänna handlingar kräver att de kan tillhandahållas så skyndsamt som TF kräver, kräver att allmänna handlingar kan skiljas från andra handlingar, rätten att ta del av dem ska säkerställas samtidigt som sekretesskydd uppehålls, automatiserad behandling av uppgifter. Utöver detta ska de typ vara lätt att söka handlingar och finnas info om dessa ändrats eller gallrats, allt står i OSL 4:1

30. Vilket, om något, grundlagsskydd finns det mot att en myndighet gör sig av med allmänna handlingar och på så vis underminerar offentlighetsprincipens syften?

TF 2:18 – grundlagstilläg tillkommer – typ att gallring endast får ske med särskilda beslut från riksarkivet.

31. Måste alla handlingar hos en myndighet arkiveras eller finns det undantag från denna regel?

OSL 5:3-4, undantag från regesterings skyldigheten, om det föreligger särskilda skäl och det finns väldigt mkt av dem, typ sjukanmälningar.

32. Vilka regler är tillämpliga om en enskild vill överklaga ett myndighetsbeslut beträffande utlämnande av handlingar?

Regler finns i TF 2:15 samt OSL 6:7-8

33. I vilka fall skall en enskild som vill överklaga ett utlämningsbeslut typiskt sätt väcka talan hos

• KamR – OSL 6:8 – om det beslutande organet är en statlig eller kommunal myndighet eller ett med myndigheten jämställt organ
• HovR – tingsrättens beslut överklagas hos hovrätt
• Regeringen: ett beslut av statsråd överklagas hos regeringen

34. I vilken utsträckning kan en enskild överklaga ett beslut om utlämnande av handling på den grunden att handlingen inte borde ha utlämnats? Ange lagstöd.

OSL 5:7 – att lämna ut en handling med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över den

35. I vilken utsträckning kan annan än den som fått sin begäran om utlämning avslagen föra talan mot beslutet, dvs. vem har klagorätt?

Enbart den som begärt att ta del av handlingen får föra talan mot beslutet

Sekretess

1. Även om offentlighetsprincipen är den allmänna utgångspunkten i svensk rätt, så hindrar inte detta att det finns begränsningar i rätten till insyn i, och kontroll av, det allmännas verksamhet. Det finns två huvudtyper av avsteg från offentlighetsprincipen. Vilka är dessa?

OSL 1:1: framgår det att inskränkningar sker pga att skydda det allmännas och de enskildas särskilda intressen. Begräsningar i RF om yttrandefrihet sker via tystnadsplikt, begränsningar i TF om handlingssekretess sker i kap 2, begränsningar i meddelandefrihet sker i TF och YGL

2. Vad menas med

• Sekretess: OSL kap 3 – hemlig eller avskild, dvs. förbud mot att röja en uppgift vare sig det sker muntligt, genom utelämnande av handling eller på något annat sätt
• Absolut sekretess: innebär att inga uppgifter får lämnas till någon förutom de som behövs för att slutföra sitt arbete, gäller vissa ej avslutade upphandlingsärenden
• Sekretessreglerad: uppgift som det finns bestämmelser om sekretess
• Sekretessbelagd: en sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i enskilt fall
• Sekretessbrytande bestämmelse: en bestämmelse för vilken sekretessbelagd uppgift får lämnas under vissa förutsättningar
• Primär sekretessbestämmelse: en sekretessbestämmelse som en myndighet ska tillämpa pga att den riktar sig direkt till myndigheten eller omfattar viss verksamhets typ som hanteras där
• Sekundär sekretessbestämmelse: en sekretessbestämmelse som en myndighet ska tillämpa pga överföring
• Utrikessekretess: uppgifter som rör utlänningar

3. Vad menas när man säger att uppgiften inte får röjas för ”enskild”?

OSL 8:1 – en person som står utanför den offentliga organisationen

4. Myndigheter skall i görligaste mån bistå varandra genom att bl.a. lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten, jfr till exempel FL 6 §. Var i OSL finner man en bestämmelse med motsvarande innebörd?

Osl 6:5 – står det att myndighet på begäran av annan myndighet lämna uppgift som denne befogar över om uppgiften ej är sekretessbelagd eller hindrar arbetets behöriga gång

5. Sekretessbelagd information skall dock som huvudregel inte röjas för andra myndigheter. Var i OSL finner man denna regel?

OSL 6:5 samt 8:1

6. I vilka sju situationer gäller sekundär sekretess?

OSL 11 behandlar överföring av sekretess, det gäller när:

1.      när myndighet avser tillsyn eller revision

2.      uppgiften rör disciplinansvar

3.      forskningsverksamhet

4.      direktåtkomst

5.      fackliga förhandlingar

6.      hemliga uppgifter som arkivmyndigheter övertar som arkivmaterial

7.      enskilda organ som förvarar allmänna handlingar

7. Det förekommer i enstaka fall att en sekretessbestämmelse helt saknar skaderekvisit. Ge exempel på minst två sådana fall.

Gäller uppgifter som enskild lämnar i förtroende inom kommunal familjerådgivning, det andra fallet gäller det som omfattas av absolut sekretess

8. Vad menas med absolut sekretess?

Att inga uppgifter får lämnas till någon förutom de som behöver dem för att slutföra arbetet

9. Förklara varför den viktigaste lagstiftningen inom detta område heter ”Offentlighet- och sekretesslag” och inte bara ”Sekretesslag”.

För att den utgår ifrån att de sekretessbelagda uppgifterna är offentliga

10. Hur vet man om en bestämmelse i OSL reglerar alla former av sekretess eller enbart handlingssekretess eller enbart tystnadsplikt?

OSL 44: bestämmelser gällande tystnadsplikt innebär att man inte får röja uppgifter i handlingar oavsett om det sker muntligen eller skriftligen, handlinssekretess innebär att man inskränker handlingsoffentligheten som uttrycks i TF.

11. Sekretessreglerna bygger på en uppdelning mellan raka och omvända skaderekvisit. Vad menas med dessa båda begrepp och vilken typ av skaderekvisit ger starkast sekretesskydd? 

·         Raka: sekretess gäller endast om det kan antas uppkomma skada vid röjandet av uppgift, dvs offentlighet som huvudregel

·         Omvända: innebär ett starkare skydd och att uppgiften ej får röjas om det inte står klart att den kan röjas utan att skada sker

12. En till regleringen av offentlighet- och sekretess näraliggande fråga är den om inskränkningar i meddelarfriheten. Vad menas med detta?

Meddelandefriheten menar att man kan lämna uppgifter för publicering som annars är sekretesskyddade, gäller dock inte i privatverksamhet då tystandsplikten går över denna frihet

13. Sekretessreglerna bygger på en uppdelning mellan raka och omvända skaderekvisit. Vad menas med dessa båda begrepp och vilken typ av skaderekvisit ger starkast sekretesskydd

Samma som 11

14. Vem är det som skall följa bestämmelserna om sekretess?

Myndigheter, beslutande församlingar, privaträttsliga organisationer samt offentliga funktionärer

15. Sekretessbestämmelser finns i en rad olika lagar, men alla dessa lagar (som ju i praktiken innebär undantag från den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen) måste ”ta sin avstamp i” något av de skyddsintressen som finns angivet i grundlagen. Var i grundlagen regleras de allmänna sekretessgrunderna?

TF kap 2:2

16. Vilka är de allmänna sekretessgrunderna?

Du finner dessa i tf 2:2, de är:

1. rikets säkerhet
2. rikets centrala finanspolitik
3. myndighets verksamhet för inspektion
4. förebygga brott
5. allmännas ekonomiska intresse
6. enskildas personliga eller ekonomiska förhållande
7. bevara djur o växter

17. Sekretessbestämmelserna kan utformas på två olika sätt. Vilka då?

• Primär sekretess som innebär bestämmelser om sekretess som riktar sig direkt till myndighet

• Sekundär sekretess som innebär överföring från myndighet

18. Allmänna handlingar som är underkastade sekretess är detta endast under en begränsad tid. Hur bestäms vad som skall utgöra utgångspunkten för sekretesstidens bestämmande? 

OSL 7:5 – beräkning av sekretesstid, en uppgift skall hållas hemlig så länge röjning kan medföra skada, då detta begränsas med tiden så har sekretessbelagda uppgifter oftast en tidsbegränsning, skaderisken bestämmer alltså tiden

19. I vilken utsträckning kan den till vars förmån sekretessen gäller rätt att själv ta del av informationen i fråga? Ange tillämpligt lagrum?

10:3 det som handlar om partinsyn säger att man har rätt till att själv ta del

20. I vad mån gäller sekretess till skydd för enskilda i relation till den enskildes vårdnadshavare? Ange lagrum.

OSL 12:3 säger att någons vårdnadshavare får ta del av sekretessbelagda uppgifter i den mån det gäller om beslut som gäller vårdnadshavande, dock annars så gäller att vårdnadshavare ej får ta del av uppgiften.

21. I vad mån gäller sekretess till skydd för enskilda också till förmån för avlidna personer?

OSL 22:4a om den enskilde eller anhöriga lider av att uppgiften röjs så gäller sekretess, sekretessen gäller dock inte beslut i ärende samt för allmän handling gäller sekretessen i högst 70 år

22. Inskränkningar av offentlighetsprincipen måste ske på ett speciellt sätt, eller annorlunda uttryckt, i en speciell ordning. Vad innebär denna ”ordning” enligt sin huvudregel?

1. info får endast sekretessbeläggas om det finns särskilda skäl eller reglerat i lag
2. om någon frågar om sekretessbelagd uppgift får myndighet ibland efterfråga identitet
3. om någon frågar om sekretessbelagd uppgift får myndighet ibland fråga efter skäl

23. I vissa fall kan en uppgift som är belagd med sekretess ändå komma att lämnas ut på grund av dispens.

a. Vem har rätt att besluta om dispens?

Regeringen

b. Ge exempel på en regel som möjliggör dispensprövning.

OSL 10:6, regeringen får för ett särskilt fall besluta att en sekretessbelagd uppgift i ett regeringsärende får lämnas ut, får även göra det om det är motiverat med särskilda skäl

24. Regler om tystnadsplikt finns i många lagar, men även dessa lagar måste ”ta sin avstamp i” något av de skyddsintressen som finns angivet i grundlagen. Var i grundlagen regleras dessa skyddsintressen?

TF kap 3, YGL kap 2 behandlar anonymitet

25. Vilka är de allmänna grunder på vilka yttrandefriheten får inskränkas?

Se TF 7: spioneri, högförräderi, landssvek, förtal, olaga hot, med mera

26. Beskriv den ”ordning” som skall tillämpas vid införandet av regler om tystnadsplikt.

Rättegångbalken och OSL

27. Vad menas med kvalificerad tystnadsplikt?

Det innebär tystandsplikt som har företräde framför meddelarfriheten

28. Var finns de grundlagsbestämmelser som fastställer meddelarfriheten?

TF 1:1 3st

29. Hur förhåller sig meddelarfriheten till bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt?

Vid kvalificerad tystandsplikt gäller ej meddelarfriheten men annars som arbetande i offentlig verksamhet får man lämna vissa sekretessbelagda uppgifter, dock ej i privata företag

30. Beskriv kortfattat i vilka tre olika typer av situationer som meddelarfriheten är inskränkt.

TF 6:3, brott mot rikets säkerhet, medvetet åsidosättande av tystnadsplikt, oriktigt utlämnande av allmän handling